Sverige statsskuld har ökat kraftigt. Sedan i november har staten ökat skulderna med nästan 155 miljarder eller 14.5%. Eller som det så fint heter, den hyllade Pippi Långstrumpekonomin.
 |
| Sveriges statsskuld 200501 – 201301 |
Redan i december ökade man statsskulden med 86 miljarder SEK, vilket dock inte märks i internationella jämförelser eller i den politiska retoriken, eftersom skulden fortfarande var nästan 5 miljarder SEK mindre än i december 2011. Sverige och Anders the Borg kunde alltså vifta med hästsvansen inför kollegor och i internationell jämförelse.
Men efter årskiftet fortsatte man låna och lånade upp, netto, ytterligare 94 miljarder SEK i januari. Hade det skett i december hade Sveriges statskuld ökat med 5.06 procent ((86+94)/3555=5.06%) av BNP, istället för som redovisat minskat med 0.1% av BNP. Man har alltså skickligt manipulerat statistiken här.
 |
| Skulder i förhållande till BNP
för den Keltiska tigern och Pippi Långstrumpekonomin enligt blogginläggets förutsättningar. |
I februari minskade skulden något, men tydligen behövde vi akut öka skulderna med 14.5% på kort tid, tricket var bara att göra det efter årsskiftet så det inte syns vid aktuella internationella jämförelser. Den svenska Pippi Långstrumpekonomin är kanske inte så god som zo(m)bies vill utmåla den.
Ökningstakten på tre månader är alltså 14.5%, eller ca 4.36% av BNP. I årstakt pekar det i så fall på att Sverige skuldkrisar och ökar sina skulder med (förenklad beräkning) 4.36*4=17.8% av BNP. Det luktar irländsk Keltisk tiger här. Dock hävdas det att detta är Riksbankens upplåning för att ha som krisbuffert som spökar, men den är inte 155 miljarder, utan 100 miljarder. Om vi antar att Riksbankens 100 miljarder stämmer och att dessa var en engångseffekt, så har ändå skulderna ökat med 55 miljarder, eller 220 miljarder i årstakt. Det är mer beskedliga 6.19% av 2012 års BNP (220/3555=6.19%). Fortfarande luktar det kraschande irländsk Keltisk tiger. Se graf ute till vänster för en illustration av de två alterantiven i jämförelse med Irlands utveckling.
Det handlar inte heller om att gamla lån skulle lösas, utan det är en massiv nettoökning av skuldsättningen. I nominella termer (ej justerat för BNP eller KPI-inflation) är nu skulderna tillbaka på 2007 års nivåer. Nominellt har alliansregimen på några månader gjort nästan hela sin regims tid vid makten ogjord och återställt skuldsättningen till de nivåer man ärvde från Göran Perssons socialistregim.
Per boende i landet handlar det om en ökad skuldsättning om drygt 16 000:- SEK per capita (155000/9.5=16315) på tre månader, eller något mindre än en mediansvensks disponibla månadsinkomst, som ligger runt 20 000:- SEK. Men allt är så bra, så bra. Lita på Anders Borg!
46 kommentarer
Vad har pengarna använts till?
Vi har en arbetslöshet på 8.5% som säkert tar sin beskärda del.
Jag vet i alla fall var ca 100 miljarder går till varje år, men skriver jag det så raderar Cornu inlägget.
Tror inte det räcker med 100 mil snarare 300 🙂
En del måste hänga ihop med Sverige´s ökande bytesbalansunderskott pga den försvagande konjunkturen…dvs minskad export etc men fortsatt konsumtion(import).
Kronan har ju varit mycket stark senaste tiden vilket bör drabba exportföretagen. Dags att släppa Lars EO Svensson fri?
…en normal konjunkturförsvagning där räntan redan är för låg visar hur illa det är ställt i världsekonomin! Vi varken behåller eller skapar jobb med en lägre ränta. Alla drabbas…låt oss drabbas istället för att driva allt till noll för att sedan drabbas. Bättre att ta itu med själva problemet….det tyska valet är först i september
Nja ingen blir ju omvald med en agenda att ta itu med problemet, dvs den enorma skuldbördan som finns runtom i världen. Titta bara hur politikerna hanterar (eller ej hanterar) överskuldsättningen hos hushållen i Sverige, när allt går bra är det frid och fröjd, men snart kommer alla att skylla på varandra.
jovars..sent skall syndaren vakna! Givetvis kommer valet(makten) före verkställighet eller försök till att ordna upp situationen. Politiker är sina egna fångar och vi med dom! Vem tjänar mest på detta? Inte är det medborgarna(vanligt folk) i varje fall!
Det är vi som röstar fram dom!
jovars men oavsett vilka så gör det om samma sak…jämt! Men det värsta är att det blir bara vanligare sedan finansekonomin tog över i slutet på 70-talet samtidigt som vi fått politiker, likt företagsledningarna kapat företagen(inga privatägare), som skapat sin egen klass.
Läge snart att publicera "positiva söndag"?! 🙂
Den här söndagen var det inte mycket positivt att läsa om!
ägamintid
Får bli ikväll i så fall. Verkligheten i form av Cypern har tagit över nu i helgen.
Ja, det är fan att verkligheten ska styra tillvaron! 😉
Man kanske förbereder sig för något krav som Mp ställer.
Akassa omgående vid ankomst till Sverige?
Om man tittar på riksgäldens egna grafer så ser det ut som en återkommande spik på ca 100Gkr omkring varje årsskifte. Fast i år var den på ca 180Gkr.
Förmodligen något tekniskt. Se sidan 5 i:
statsskulden 2013
Om vi lägger ihop den troligtvis tekniska spiken på 100 miljarder kr med de 100 miljarder som lånades upp till riksbankens ökade valutareserv så borde riksgälden lånat upp 200 miljarder. Men då bara 155 miljarder lånats upp så har statsskulden (- statens likvida tillgångar) minskat med 45 miljarder.
Svar nej. Valutaupplåning handhas av Riksgälden(som lånar upp för statens räkning inkluderande Riksbanken) och är då förstås likställt med en statsskuld och i detta fall en fordran på Riksbanken.
Cornu; Irland hade inga stora statsskulder innan de valde att ta på sig 3 bankers skulder! Ditt diagram tycks nu bara redovisa en ökning i % som matchas mot Irland´s men där Irland dels råkade ut för höga räntor samt att invånarna fick ett stort negativt eget kapital i bostäderna samt arbetslöshet. Det återstår att visa att svenskarna hamnar där! Vilket inte är otroligt förstås! Men 100 Mdr av de 155 är fortfarande intakta tillgångar, dvs de är inte använda till konsumtion etc.
Bobubblan handlar förstås om riskerna av bankförstatligande som i England och på Irland. Själv skulle jag inte bli förvånad om SHB, som f.ö. alla tror fortfarande är bäst för att de alltid klarat sig i tidigare kriser, blir den bank som drabbas värst denna gång just pga sin höga utlandsupplåning och l/d-tal. Man glömmer lätt bort att SHB´s direktion numera består av helt andra värderingar än förr. De "låtsas"(de tror dock att de inte låtsas) bara rida på sina föregångares värdegemenskap men ser inte hur den förändrats.
Stämmer bra det.
Tittade på de svenska storbankerna maj 2011 om jag minns rätt. SHB var absolut mest exponerad mot den svenska bostadsbubblan eftersom andelen verksamhet i utlandet var så liten. Så smäller det kan SHB mycket väl sitta värst till bland di store.
Värre är det dock antagligen för de rent svenska bankerna – lokala sparbanker, Länsförsäkringar och SBAB. Men bland storbankerna är SHB hårdast exponerad.
Ja.. jag kan inte de lokala sparbankernas situation men är det så att de sticker ut med extrem bolåneandel som SBAB så ligger de naturligtvis värre till än SHB och LF vid en bostadskrasch. LF har trots allt en annan huvudnäring än utlåning men istället högre upplåningskostnader. Försäkringsbolagens nya verksamheter ligger i linje med nyliberalen Nalle´s (Nordea)krav på att de skall tvingas förränta försäkringstagarnas pengar bättre(=högre risk) samtidigt som han vill gå ifrån den fantastiska ömsesidiga modellen genom att göra om dem till utdelande bolag(genom att andra kan äga dem och att sätta deras intressen för försäkringstagarnas) vilket enligt min mening är att råna försäkringstagarna(högre risk leder till risker som till slut bärs av oss andra t.ex vid fallisemang…bolån t.ex). Vem försäkrar oss för dessa risker? Ingen förstås!
Cornu; Vill tillägga att försäkringsbolagen gick på pumpen även efter 80-talet då de "investerat" försäkringstagarnas pengar i en ny kategori riskplaceringar. Allt efter att de drabbats av samma eufori som alla andra
http://blog.kimblechartingsolutions.com/wp-content/uploads/2013/03/wilshire5000luckykissmar17.jpg
Apropå Irland!
Cornu! Jag vill minnas att du "rekommenderade" Orust Sparbank till mig för 2 år sedan. De dras inte med när Swedbank rasar, helt annat konkursboende skrev du och de skall inte vara exponerade mot bostadsbubblan som andra banker. Har situationen ändrats sedan vi talades vid via mejl eller syftar du på andra sparbanker än Orust Sparbank?
Minns ej.
Om det är så att man bara är återförsäljare åt Swedbank eller SBAB på bolånesidan, så är man ju inte alls exponerad mot bolånebubblan. Antar att det är av den anledningen jag kan rekommenderat det hela. Dock är man väl delägare i Swedbank och kan därmed drabbas indirekt.
Avgörande är om de är ÅF eller om de ger ut egna bolån.
Ok, tack för information. Skall checka med dem imorgon.
Om inte jag minns fel lånades Riksbankens pengar upp i december med 80 Mdr..inte 100. Resten togs senare dvs på andra sidan året?
Karl-Olov Arnstberg och Gunnar Sandelin publicerade nyligen en artikel på Newsmill som ger en ledtråd till varför pengarna går upp i rök. Budgetunderskottet ökar SAMTIDIGT som det sker stora nedskärningar och besparingar på skola, vård, omsorg, försvar. Något i ekvationen stämmer inte….
Källa: http://www.newsmill.se/artikel/2013/03/11/sverige-klarar-inte-s-stor-invandring
ja vi hade ett underskott 2012 och ökar det sedan dess fortfarande så lär upplåningsbehovet vara därefter.
Lars, det är ju självklart att om vi har en arbetslöshet på 8.5% och samtidigt har en stor invandring av grupper som ej har de erfarenheter som efterfrågas på arbetsmarknaden så kommer vi att få skära i välfärden, samt låna upp pengar för att klara detta. Vansinne om du frågar mig.
Budgeten gick på plus på helåret men betalningsbalansen blev minus.
Budgetsaldot var -80 i januari 2013 och -96 i december. Man undrar om regeringen vet vad de sysslar med? Jo de är säkra på att konjunkturen nu förbättras….dvs att jobben ökar och därmed skatteintäkterna!
Budgetsaldot för februari har jag inte sett men lånebehovet för febr blev -16 Mdr. Antyder bättre balans.
Utländska kapitalinflödet till svenska banker ökade med 5,35 från december. Penningmängden minskade något medan utlåningen inom landet ökade med 1,4%.
http://www.riksbank.se/svenskstat/
Sorry, nu snurrar det i huvudet. Budgetunderskottet för helåret 2012 blev -25 Mdr…och inget annat.
…och skillnaden handlade om att kapitaltransaktionerna blev minus -33 Mdr. Vi har mao nettoinvesterat för 33 Mdr mer än budget! De löpande inkomsterna och utgifterna gav ett plus på mellanskillnaden(+25./.33) dvs +8 Mdr att jämföra med minus -96 resp. -80 i dec 2012 resp jan 2013.
Lars, det enda som har hänt här är ju att du blivit lurad av säsongseffekten.
https://www.riksgalden.se/PageFiles/16402/Statsskulden%20feb%202013.pdf
Notera att statens budgetsaldo uppvisar ett säsongsmönster. Statsskulden ökar _alltid_ i december. Se sidan fem, det intressanta är förstås skuld inklusive vidareutlåning.
@Joakim; Men skulderna exkl vidareutlåning har ökat något på senare tid!
Vad beror säsongsmönstret på? Sista månaden på budgetåret! Ser man till att förtidslåna? Skulle var intressant att se statens kontinuerliga kontosaldo, dvs statens checkräkning hos Riksgälden.
Noterbart är att man lånat 47% i USD som man via swapar minskat exponeringen till 8%.
oops menade förstås nettoskulden
Det finns mer information här:
https://www.riksgalden.se/PageFiles/16268/statsuppl%C3%A5ningsrapport_2013_1_slutversion.pdf
"Det stora lånebehovet i december är normalt för den
månaden och förklaras av Riksgäldens nettoutlåning
(bland annat utbetalning av premiepensionsmedel),
överskjutande skatt och räntebetalningar på statsskulden"
Ja, lånebehovet 2013 (även inräknat vidareutlåningen till Riksbanken) blir stort. Frågan är om det är så katastrofalt läge som antyds i blogginlägget. Det ser inte så illa ut relativt BNP dock.
@joakim; Låter iofs rimligt. Tack för info! De poster du nämnde torde utgöra säkert 80% av posterna! Kupongräntor på obligationer utbetalas normalt årsvis men jag hade för mig att de styrdes lite mer av när lånen upptas? Annars förfaller alla räntor i december 31.
Katastrofalt läge? Nä..bara om det går som på Irland…etc 🙂
Men det är klart att en rejäl räntehöjning, förnyad kris och ny lågkonjunktur kan nog göra budgeten en aning labil!
Den enkla nyliberala ekonomiska formeln
"tillväxt" = hushållens skulder + företagens skulder + statens skulder
Medför ju osökt att när utlåningen till hushåll och företag minskar så måste statens lån öka för att vi ska ha "tillväxt".
Att skulden rusar trots att alliansen sålt ut varenda statligt bolag kanske kommer som en nyhet för naiva människor, många var vi som förstod att korthuset skulle rasa förr eller senare.
Marcus,
Du har helt fel. Skulden "rusar" inte.
Statsskulden (borträknat penningmarknadstillgångar och vidareutlåningen till Riksbanken) 2006 var 1248 miljarder, eller 42.4% av BNP.
2007: 1153 mdr / 36.9%.
2008: 1038 mdr / 32.4%.
2009: 1067 mdr / 34.3%.
2010: 1075 mdr / 32.2%.
2011: 1025 mdr / 29.3%.
2012: 1030 mdr / 29.0%.
Ser det ut som en "rusande" skuld? Som sagts kommer nog skulden att öka 2013 och 2014, men från nivåer betydligt lägre än till exempel 2006.
Att det sedan är en dålig idé att hushållen och staten skuldsätter sig för mycket är en annan sak. Men blogginlägget bygger på missförstånd om hur statsskulden fungerar.
Nja, missade säsongsvariationen, men det relevanta är att skulden ökat kraftigt de senaste tre månaderna. Vd som hänt 2007-2012 är ointressant, det är vad som händer nu som är relevant.
Eller både och…
Undrar vad som kommer att hända med statsskulden när räntorna till slut måste höjas pga ökade riskvikter och risker generellt, och när varannan svensk begär tillbaka på skatten i sin deklaration.
Med tanke på hur mycket tillgångar regeringen sålt ut så borde skulden vara märkbart lägre. märkbart lägre. Vartfan har de gjort av alla pengar ? Ja inte har de gått till vägar och sjukvård iaf……
Skulden har minskat ungef. med utförsäljningssumman.
MEN har för mej att utförsäljningarna också innebär nån 10-miljarder i intäktsbortfall.
Här kan ni se era pengar försvinna: http://www.statsskuld.se