Sambandet mellan förändring i global BNP (eng GWP) och förändring av energikonsumtionen är stenhårt, med en matematisk korrelation på 0.71. Kausaliteten finns där, då produktion och konsumtion av varor och tjänster alltid innebär en energiförbrukning, så det är inte heller ett falskt samband.
Korrelationen är gjord på förändringen, vilket är det rätta sättet att göra det hela.
 |
| Förändring energikonsumtion och
global BNP 1951 – 2011. Ignorera spiken 1996. |
BNP-kramare kan dock glädja sig över att världsekonomin blivit allt mer energieffektiv de senaste 60 åren, även om utvecklingen i princip stoppat upp de senaste tolv åren.
 |
| GDP per energykonsumtion.
Nedre kurvan är årlig förändring. Ignorera spiken 1996. |
Avvikelserna i graferna 1995 – 1996 beror på att datakällan ändrades från Arnolf Grüblers Technology and global change (html) till BP Statistical Review of World Energy för 1996 och framåt (xls).
Man kan notera att energieffektiviseringarna i stort sett kraschat i samband med lågkonjunkturer eller recessioner. Nu senast efter 2007 så föll ökningen av BNP per energienhet och har inte återhämtat sig väsentligt. Man kan fundera på om lågkonjunktur eller recession innebär att energiinvesteringar uteblir.
 |
| Global energikonsumtion 1850 – 2011 |
Även om vi ser energieffektiviseringar, så växer inte ekonomin om inte även energikonsumtionen gör det samtidigt.
Hade vi inte sett energieffektiviseringar hade det varit mycket underligt, med tanke på att vi trots allt upplever teknologisk utveckling. Men samtidigt ökar som bekant energikonsumtionen trots effektiviseringarna, då vi upplever Jevons paradox – effektivare användning av energi leder till mer användning av energi.
BNP-siffrorna kommer från Earth Policy Insititute (xls) och är reala, dvs justerade för inflation, vilket förstås förutsätter att inflationssiffrorna inte är underdrivna. EPI:s siffror går bara tillbaka till 1951. Om någon har real BNP längre tillbaka i tiden, gärna för varje år tillbaka till 1850, så kunde man se även hur dessa samband såg ut före andra världskriget och den kraftiga teknologiska utveckling och dramatiskt ökade energikonsumtion vi sett sedan dess. Har ni en sådan källa, hör gärna av er.
Man kan också titta på sambandet mellan global BNP (GWP) och enskilda energikällor för att avgöra vilket energikälla som har störst betydelse för ekonomin. T ex har eldningen av träbränsle sannolikt ett extremt lågt samband med BNP. För trä är sambandet snarare som insatsråvara i byggande och produkter, inklusive papper, vilket inte avspeglas i detta data. Olja och gas som industriråvara är inte heller med här, och inte heller metallurgiskt kol.
Att upprätthålla ekonomisk tillväxt utan ökande energikonsumtion är sannolikt inte möjligt och är inte heller något som någonsin provats på. När vi nu passerar peak oil och inom 10-15 år passerar peak coal och därefter peak gas så är vi på okänd mark. Den tekniknaivist, som tror att vi kan energieffektivisera oss till ekonomisk tillväxt när olja, gas och kolproduktion samtidigt faller 3-10% om året tids nog, vet inte vad vederbörande talar om.
Det finns iaf inget empiriskt data som visar att det är möjligt och handlar i så fall om religiös tro.
27 kommentarer
För att påpeka något helt annat så gjorde jag lite körningar häromdan och tyckte mig se att råoljepriset (Brent) faktiskt är på all time high just nu om man räknar i svenska kronor.
Hur kommer solenergin in i denna bilden?
Kärnkraften kommer in med 3 gånger nyttiggjord energi.
Solen bör väl komma in på samma sätt ;-))
Den kommer att bli allt mer betydelsefull kan man hoppas!
Om det är EROEI du tänker på. Enligt wikipedia om EROEI (siffror från USA):
10.0 Nuclear (with diffusion enrichment)
50.0 Nuclear (with centrifuge enrichment, with fast reactor or thorium reactor)
6.8 Photovoltaic
1.6 Solar collector
1.9 Solar flat plate
18.0 Wind
80.0 Coal
1.3 Ethanol corn
5.0 Ethanol sugarcane
Lärt mig ny förkortning;-)
Nej det var den termiska energin från KKV som avsågs.
2 delar spillvärme och 1 del nyttiggjord el.
Sätter man då upp en solcell med 10% omvandling till el bör väl 90% räknas som spilld?
OT: Skanskas fuling! http://www.affarsvarlden.se/hem/bostad/article3643964.ece
BNP uppfanns av en amarikansk statlig utredning på 1930-talet. Äldre BNP-uppskattningar är efterhandsrekonstruktioner och använder data som inte samlats in för det ändamålet. Därför har sån historik ännu större tillförlitlighetsproblem än BNP generellt.
Angående Jevons s.k. "paradox" så är den rätt självklar. Och på motsvarande sätt minskar energianvändningen när den blir dyrare. Olika energianvändning skapar ju olika VÄRDE. Tänk efter själv hur du skulle prioritera ifall elpriset fördubblades. Kanske matlagning och belysning får minskas först, men man vore kanske beredd att använda datorn mycket även om elpriset tiodubblades.
Kostnaderna för själva elen, oräknat nätavgifter, skatter m.m. är inte mer än ett par procent av omsättningen, även för tung processindustri. Elen skapar så stort värde att så gott som all produktion kommer att fortsätta även om den fördyras kraftigt. Vi kan halvera elkonsumtionen utan att det minskar produktionen nämvärt. En marknad prioriterar bort de minst värdeskapande användningarna först.
Att elen skapar värde som är enormt mycket högre än vad den kostar att framställa, gör ekonomin föga känslig för prisökningar där. En annan mindre mogen bransch först ganska nyligen blivit lönsam, kanske rymdraketer, har mindre marginaler. En fördubblad raketkostnad skulle kunna få satellituppskjutningar att upphöra nästan helt.
Du har inte hört talas om t.ex. stålverk? Deras energikonsumtion är väldigt hög. Detta gör att tillverkningsindustrin inte betalar energiskatt på den energi som används vid processerna. 26,0 TWh konsumerar enbart stålindustrin i Sverige. Ekonomin är väldigt känslig för prisökningar på energi. Sandviken får en ökad elräkning med 6 miljoner för varje öre elpriset stiger. Och om stiger priset för mycket på dessa varor så kommer det att synas i världsekonomin. Självreglerande? Fordonskrisen kanske löser sig själv då så att säga?
Ett ögonkast på t.ex. SSAB:s årsredovsining år 2011:
http://www.ssab.com/DigitalAnnualReports/2011/sv/Verksamhetensutveckling/Kostnad.html
visar ett diagram att energikostnader uppgick till 6% av omsättningen. Och en rejäl andel av det är skatter, nätavgifter m.m. så om själva bränslekostnaden för energiproduktionen skulle fördubblas, så blev effekten kanske bara en ökning med 3% av omsättningen. Visst, det är en mätbar kostnad bland andra kostnader, men man kan inte påstå att det dominerar verksamheten. Andra materialkostnder har flera gånger större betydelse än vad energin har. Och detta är s.k. "energiintensiv" tung processindustri där man smälter järn (såvitt jag förstår).
Om man ska resonera så kan man ju titta på lönekostnaden vilket är 13%. Så skulle dom klara av en rejäl löneökning utan att det skulle märkas något speciellt. Koncernen skulle ju klara 10%-iga löneökningar utan att det märks i första taget……………..
Ja, så är det. Enkel matematik.
Sen är förstås energipriser mer volatila än lönenivåer, och det är väl därför de får så oproportioneligt stor uppmärksamhet. Men de (åtminstone våra svenska väderberoende elpriser) är å andra sidan lågt korrelerade med andra betalningsflöden, så de bidrar inte så mycket till den totala variationen i företagets kassaflöde.
Kapitalist, att energipriset tiodubblas (relativt BNP) är närmast en nullitet inom fysiken, något som inte kan inträffa. Innan dess kollapsar samhället och då går det nog inte ens att mäta BNP. Men jag förstår vad du menar inom att ”värdet” per energikonsumtion kan öka och det ligger något i detta.
På kort sikt korrelerar energikonsumtion, BNP och välstånd skapligt. BNP hur under många år i västvärlden ökat mer än välståndet. De tre parametrarna kan skilja från land till land beroende på handel och annat. När kollapsen kommer som ett slags globalt genomsnitt i mitten på århundradet är BNP mycket högt i förhållande till välståndet. Den komplexa maskinen går för högtryck och ger ifrån sig lite innan den bryter samman. Spridningen mellan BNP och välstånd kommer alltså att fortsätta.
Kostnaden för alla ändliga tillgångar i jordskopan, energi och infrastruktur ökar realt med minst 5 procent om året. Ökningen har pågått under 10-15 år och kommer att fortsätta, kanske i en ännu högre takt, vilket ger kollapsen. Exempelvis har det varit så i det här landet inom olja, el, järn och förövrigt nästan allt ändligt i hela världen.
Om mindre används för ett visst ”värde” fås en ”besparing” och processen och resan mot kollapsen försenas. Kostnadsökningen blir alltså mindre än 5 procent. Om uttaget går mot noll så blir det ingen kostnadsökning. Men då finns inte heller människan kvar bortsett möjligen från något stenåldersliknande. Även om Jevons paradox är självklar så kan den inte appliceras baklänges.
Ett skapade av mer ”värde” för en given förbrukning av naturresurser tar lång tid, även med det mest effektiva kapitalistiska system. I praktiken kommer kollapsen så fort att det finns inga möjligheter att spara naturresurser. Möjligen kan ett fåtal överlevande länder rika på naturresurser som USA, Kanada, Ryssland, Australien, Brasilien och Argentina hitta på något. Detta är naturligtvis också något som sker automatiskt i ett kapitalistiskt system.
Kapitalist, som du har konstaterat har SSAB energikostnader 6 procent av omsättningen. Kolet ingår inte i detta och det kanske är lika mycket. När energikostnaden ökar så ökar kostnaden för järnpelletsen från LKAB och alla kostnader som företaget har bortsett möjligen från löner. SSAB kan som alla andra företag höja sina priser och det ger högre kostnader för andra.
Man kommer inte så långt med den här typen av mikroekonomiska analyser. Inte heller har det någon större betydelse om Svensson stänger av värmen i huset, äter enkel mat typ potatis i mängder, duschar i kallvatten, aldrig åker på semester och gör sig av med bilen. Den lokala kollapsen kommer bara tidigare. Istället är det viktiga att utnyttja de naturresurser som finns typ oljan och uranet i alunskiffern, torvmossarna och de outbyggda vattendragen.
Det vore intresssant att se hur mycket energieffektiviseringen av GWP påverkas om man använder Shadowstats data för USAs ekonomi (med tanke på att den ekonomin är så stor), samt motsvarande om man gör ett antagande om att samtliga länder överrapporterar BNP (genom att underskatta inflationen) på samma sätt som USA.
Roligt att se att kolanvändningen ökar så mycket! Det är förstås Kina, men även Tyskland satsar väl stort på kol nu. Fast proportionerna är så förbluffande att kol ökat med flera gånger all kärnkraftsproduktion bara de senaste åren.
Det är en av de billigaste bränslena man kan tänka sig. Stenar som brinner, fantastiskt! Gas är billigare, men inte så portabelt så det funkar bara lokalt. Redan romarna använde mycket kol. Engelsk exportvara redan då. Jag såg just att år 1306 förbjöds kol i London p.g.a. att röken störde. Regleringar av energimarknader är inget nytt… Ångmaskiner gjorde sin entré just i kolgruvor för att pumpa undan vatten. Bränslet fanns ju nära till hands där. Det finns inget riktigt börspris för kol, och det har att göra med att kol är heterogent, olika kol har olika energiinnehåll och föroreningar. Vätskor och gaser är lättare att rena och standardisera än vad stenar är.
Du är som sagt inte riktigt riktig i huvudet…
http://www.dn.se/nyheter/varlden/peking-drabbat-av-rekordsmog
http://www.dn.se/nyheter/varlden/kinasmog-hotar-japan
http://www.di.se/artiklar/2013/2/21/kinas-recept-mot-luftfororeningar-forbjuder-grillad-mat/
Och sådant hör tycker du är underbart!
Tyskarna tycks gilla det i alla fall, väljer det framför Kärnkraften.
Kinas Kolkraft borde gå att renas bättre-ABB?
Kol verkar få en lysande framtid. Nu kan man utvinna energin i det utan "förbränning" med Coal Direct Chemical Looping, och energieffektivt samla upp CO2 direkt.
Det kommer naturligtvis att dyka upp många fiffiga metoder att utvinna energi nu när den konventionella oljan har peakat. Samtidigt kommer vi att bli varse hur beroende vår civilisationen är av billigt, lättflytande bränsle från underjorden. Och hur svårt det blir att ersätta denna gåva som varit så billig för oss under så många år. Allt handlar om skalbarhet: kommer vi att kunna driftsätta något som kan mäta sig med oljans mångsidighet, energitäthet och ekonomi, i den omfattning som krävs för att hålla energiproduktionen uppe? Det är civilisationens ödesfråga.
Den största oanvända kraftkällan vi ha i vårt land är väl dryga 1 miljon par oanvända välgymmade stockholms armar redo att hugga in varhelst det behövs där har vi den största energireserven
Energianvändningen per capita stod i världen still mellan 1970 och 2000. Sen tog Kinas kolbränning fart och ändrade på det.
Det här betyder alltså att ekonomisk tillväxt utan energitillväxt går alldeles utmärkt om inte befolkningen växer. Däremot verkar det inte gå lika bra med befolkningstillväxt utan energitillväxt. Men å andra sidan kommer befolkningen peaka runt 9-10 miljarder, och Kina har snart mättat sitt energibehov och kommer nu lägga sig och harva på samma per-capita-nivå som väst haft sen 70-talet. Så energi-tillväxten kommer takta ner rejält framöver, inte pga någon fånig imaginär peak utan pga kineserna är klara.
Hört talas om Indien? Hört talas om Afrika? Det är bara två grava brister i ditt resonemang…
Klart att Indien och Afrika också kommer ta plats vad det lider, liksom Burma och Pakistan. Men eftersom befolkningstillväxten saktar ner och allt fler länder mättas energimässigt, så kommer förstås den procentuella energi-tillväxten mattas framöver.
Cornus diagram med kvoten BNP/energiåtgång för världen visar en uppgång med cirka 55 procent under de sista 40 åren. Under samma tid i USA har kvoten BNP per capita/”familjeinkomst” ökat lika mycket, vilket visar att ENERGIÅTGÅNG OCH VÄLSTÅND KORRELERAR VÄLDIGT BRA. Fram till 70-talet fanns en bra korrelation mellan energiåtgång, välstånd OCH BNP. Här är ett gammalt diagram och jag hittar inget bättre nu.
http://lanekenworthy.files.wordpress.com/2008/09/slowincomegrowth-figure2-version1.png
Under de kommande 40 åren kan förväntas att BNP/capita planar ut. Samtidigt faller välståndet exponentiellt och samhället kollapsar. Alltså bryts korrelationen mellan energiåtgång och välstånd. Eftersom produktiviteten faller kraftigt i naturresursernas utvinning så åtgår här mer energi. Alltså kommer BNP och energiåtgång att vara högt ända till slutet. Nettot och välståndet försvinner. Maktapparaten kommer att ge allt mindre tillbaka. Det är bara att extrapolera.
Här är en artikel med ett bättre diagram, men från ett vänsterperspektiv om hur synd det är om de stackars arbetarna, som inte får del av ”produktivitetsökningen”, vilken blandas ihop med BNP:s tillväxt. Någon kollaps antyds inte eftersom det gäller ekonomisk politik. Alltid lurar det någon.
http://www.epi.org/publication/ib330-productivity-vs-compensation/
Dina två första meningar gör en helt vansinnig sammankoppling. I USA finns inget samband mellan energiåtgång per capita och välstånd per capita över tid. Det skedde en decoupling på 70-talet, se denna graf.
"Under de kommande 40 åren kan förväntas att BNP/capita planar ut."
Det är bara den lilla sekten peakare som förväntar sig det. Alla andra förväntar sig att världen fortsätter gå framåt kraftigt.
"Eftersom produktiviteten faller kraftigt i naturresursernas utvinning så åtgår här mer energi. Alltså kommer BNP och energiåtgång att vara högt ända till slutet. Nettot och välståndet försvinner."
Nåja, det är väl inte så många som kommer kopiera Tysklands energi-elände.
Jeppen din länk fungerar inte.
Energiåtgång per capita och välstånd (per capita) följer varandra. Men ”väldigt bra” av mig var kanske att ta i eftersom det ena gällde för världen och det andra för USA. Det klart att det här är inget som är konstant.
Länder som Sverige och Japan avviker genom att importera bränslen, livsmedel, djurfoder, handelsgödsel, kläder och en mängd andra enklare varor för förbrukning och investering och omvänt exportera varor och tjänster med ett litet energiinnehåll, trots vissa tunga industrier. Det här flyttar energiförbrukningen utomlands och höjer naturligtvis välståndet.
Det intressanta är vad som händer i framtiden. I USA och Europa har har energiåtgången per capita varit konstant under de sista 40-50 åren.
http://gailtheactuary.files.wordpress.com/2012/03/per-capita-energy-consumption-countries.png
Kanske USA är mer intressant att studera än Europa eftersom det tenderar att ligga lite före inom det mesta. Under de sista 20-30 åren i USA har välståndet inte ökat och under de sista 5 åren har det fallit. På medellång sikt bedömer jag att BNP per capita kommer att vara konstant, välståndet (per capita) faller kraftigt och energiåtgången hamnar någonstans mittemellan. Detta gäller för USA, Sverige och Europa. Men USA överlever längre genom sina större naturresurser per capita.
Om cirka 40 år har nog Sverige med sitt stora importberoende förlorat det mesta av sin internationella handel. Samtidigt är naturresurserna dyra att utvinna och nettot och välståndet blir en bråkdel av idag, vilket är ett makroekonomiskt fenomen med matematisk koppling, som svenskarna har svårt att ta till sig. Resterna räcker inte för att hålla ihop samhället. Folk vill inte bli slavar och även för sådana finns en gräns. När nettot blir mindre och mindre kan inte samhället mer än kollapsa.
Landet bör på en mängd olika sätt förbereda sig på att kollapsen kommer. Skulle det inte kunna tas upp i samhällskunskapen i skolorna?
Cornu verkar ha något fel på sitt system, men det krävs inte ett geni för att kopiera länken och modifiera den för att fungera.
Märkligt att du fortsätter säga emot när saken är så glasklar. Energiåtgång per capita och välstånd per capita följer alltså INTE varandra i industrialiserade länder. Sambandet bröts för 40 år sen.
All handel höjer välståndet, oavsett energi-innehåll. Men du får nog jobba lite om du vill belägga att energi-nettot förändrats avsevärt i Sverige utrikeshandel.
Välståndet i USA har förstås ökat kraftigt, så du har fel om det också.
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Gdp_per_capita_switzerland_usa.gif
"BNP per capita kommer att vara konstant, välståndet (per capita) faller kraftigt"
Nu säger du emot dig själv. BNP och välstånd per capita är samma sak.
"välståndet blir en bråkdel av idag, vilket är ett makroekonomiskt fenomen med matematisk koppling, som svenskarna har svårt att ta till sig."
Det du skriver är nonsens, som tur är.
USA och andra länder i västvärlden som lagt ner sin tillverkning och istället konsumerar importerade produkter ger alltid ett sken av att kunna minska energiåtgången. Men när man tar med energiåtgången för de utomlands producerade varorna som man konsumerar i landet så blir bilden en annan.
Det är därför det bara är relevant att titta på sambandet mellan BNP per capita och energikonsumtion globalt, så man inte kan hävda trams som "grön tillväxt" som svenska politiker gör, när vår "gröna tillväxt" beror på att vi importerar produkter tillverkade mha kinesisk kolkraft.