Ska vi utse den gångna veckans mest korkade artikel hos Bonnier/DI.se? Det är inte en lätt uppgift, men om vi helt enkelt bortser från nyhetsrapportering och det sedvanliga kändistramset om vilken kändis som köpt vilket hus eller blivit upptaxerad av Skatteverket, så återstår ändå DI.se:s egna skribenters egna åsiktsartiklar.
Till veckans mest korkade nominerar jag Hans Bolanders Dumpa sparkontot och bli rik.
Inte bara verkar Bolander tro att man kan bli rik på att byta till obligationer istället för sparkonton. Dessutom häver han ur sig att företagsobligationer är tryggare än statsobligationer.
“Risken för värdefall i fonder med företagsobligationer är lägre än för rena obligationsfonder, som har en stor del räntekänsliga statsobligationer.”
Rent trams. Visserligen finns det högst begränsad uppsida i statsobligationsfonderna, då räntorna redan är hårt pressade. Som bekant stiger obligationer och obligationsfonder i marknadsvärde när räntorna sjunker, det är just obligationernas marknadsvärdering som ligger till grund för uträkningen av räntan – högre marknadsvärde, lägre ränta. Men Bolander menar alltså att risken för högre ränta för företagen är lägre än risken för högre ränta för svenska staten.
Han har inte nödvändigtvis fel, jag tänker inte sia om framtiden likt Bolander, men det var ett korkat uttalande ändå. Men mest korkad var nog rubriken. Ingen svensk kommer bli rik på att spara i obligationsfonder. Möjligen undvika att bli fattigare.
Men ni har säkert bättre förslag till veckans sämsta artikel hos DI.se. Det finns så många…
3 kommentarer
Vad jag inte fattar är varningen för obligationer när räntan förväntas stiga.
Obligationer faller i värde ok! Men för den tålmodige är väl räntan fix och slutdatum så får man nästan alltid 100%.
Men det finns väl de som köper och säljer obligationer oxå?
DI läser jag på 10 min så denna typ av artiklar får ingen tid!
Givet att börsen fortsätter upp går även företagsobligationer hyfsat bra i dagens miljö.Dessa tenderar också att "visa vägen" inför börsnedgång. Men som i alla obligationsinvesteringar bör man bygga en trappa med avkastning baserad på förfall eller exit vid räntebottnar. Den förstnämnda strategin funkar inte via fonder.
Att risken är lägre för fall betyder inte att totalrisken i investeringen är lägre då worst case i företagsobligationer är mycket värre än för statsobligationer. Men högre ränta i stadsobligationer korrelerar i regel med starkare ekonomi, vilket kommer sätta ytterligare press på spreadarna för företagsobliagtioner = positivt för de sistnämnda.
Så jag skulle nog hålla med om att risken för värdefall är högre i statsobligationer än i företagsobligationer idag, men inte att risken i investeringen är lägre.