Vi fortsätter med BLK:s nästa mest uppskattade ämne, efter talet om att bostadpriserna ska stiga i all evighet. Nämligen bolåneräntan och hur mycket av frukterna av ditt arbete som ska tillfalla de som lånat ut till ditt boende.
Räntegapet och 5-årsräntan
år 2000 – januar 2013 Notera att tidsaxeln inte är helt linjär, då alla punkter innebär en ränteändring, inte ett givet tidsintervall. |
Tittar man på Swedbanks historiska bolåneräntor sedan millenieskiftet, så är nu 5-årsräntan nere på den lägsta 5-årsräntan sedan 2005. Samtidigt är nu räntegapet mellan 5-årsräntan och rörlig ränta (3-månaders ränta för tillfället) nere på minimala nivåer, rent av historiskt låga nivåer.
För första gången sedan 2005 sammanfaller nu obefintlig räntegap med rekordlåga 5-årsräntor.
Sist detta hände steg 5-årsräntan från 3.59% till 6.48% innan den akuta finanskrisen satte igång hösten 2008. 3-månadersräntan steg från 3.65% till 6.45% på tre år. Naturligtvis kan ni säga att det är annorlunda nu, men trots kraschade rörliga räntor hösten 2009 – 2010, så tjänade den som band sin ränta sommaren 2005 på att ha 5-årsränta.
Nu skulle jag inte länka till gammelmedia, men tyvärr har Jon Weman skrivit en rätt läsvärd kulturkrönika och gjort det fjäskande draget att nämna den här bloggens mästrande kring bostadsbubblan, så jag får väl reciprokera och faktiskt länka. Weman påtalar korrekt att någons skuld är någon annans tillgång, då någon lånat ut dessa tillgångar. Han menar att problemet med skuldbubblan är att allt mer av tillgångarna sitter hos en allt mindre del av befolkningen. Vilket är korrekt. Samtidigt ligger en betydande del av bankernas upplåning för bostadsutlåningen utomlands. Stämmer det nu dessutom att marknadsräntorna kan ha bottnat, så kan vi vänta oss stigande bolåneräntor från det här läget.
Det har rests kritik mot att binda sina lån på 5 år med fast och ansvarsfull amortering, då det kan göra dig sårbar för banken och mindre likvid. Men låt då motsvarande tänkt amortering på 5 år ligga kvar som rörligt lån, t ex 30% av skulden.
Vad den som fortsätter ha rörlig ränta i det här läget säger är att den rörliga räntan ska fortsätta falla på grund av varaktigt fortsatt dålig konjunkur. Det är fullt möjligt att t ex Nicole Foss deflationsscenario kommer utspela sig och då stämmer det förstås att räntorna går nedåt. Men det är i så fall bolånetagarens minsta problem.
Swedbanks 5-åriga respektive
3-månaders eller rörliga bolåneränta. Notera att tidsaxeln inte är helt linjär, då alla punkter innebär en ränteändring, inte ett givet tidsintervall. |
Man ska komma ihåg att vi just nu har höga realräntor med obefintlig KPI-inflation. Med drygt 4% i KPI-inflation 2008 var i själva verket den reala bolåneräntan lägre på den tiden, runt 2%. Idag är den reala bolåneräntan uppe runt 3%.
Var och en fattar sina egna beslut, men i det här läget rekommenderar jag att man åtminstone ska överväga att binda delar eller hela sin skuld på 5 år. Normalt skulle man annars haft rörlig ränta och amorterat mellanskillnaden. Mellanskillnaden är dock idag obefintlig. Sedan tog förstås de flesta inte chansen att amortera 2009 – 2010, utan tog mer lån istället.
Sammanfattningsvis så var det lönsamt att binda på 5 år vid den här situationen 2005. Det kan mycket väl visa sig vara en bra affär på 5 år (dvs kom inte och dra några slutsatser inom några månader, det är omöjligt att uppnå perfekt timing) även den här gången. Vad vi kan vara ganska säkra på är att det inte är annorlunda nu – räntorna fortsätter inte nedåt för evigt.
Relaterat så har nu Crister Gardells hedgefond Cevian funnit sig fullinvesterade i börsen och går ut och haussar om att börsen ska dubblas, i ett hopp om att alla privatpersoners pengar återigen går in på börsen, så Cevian kan sälja av till fårket till dubbla dagens priser. Specifikt varnar han för att obligationsbubblan kan spricka, dvs räntorna kan vara på väg uppåt. Säger inte att han har fel, även om det förstås är en partsinlaga.
Horisontellt streck visar låst ränteläge |
Tillägg och förtydligande: För den som inte tror att det var lönsamt att binda på fem år sommaren 2005, så har jag förtydligat med grafen ute till höger. Ett horisontellt streck visar den bundna 5-årsräntan i ca fem år. Utrymmet ovanför linjen upp till den rörliga räntan är fram till 2009 större än utrymmet under när de korta räntorna kraschade. Hade man dessutom en ansvarsfull amortering på sitt låsta lån, så var dessutom skulden större under de tre första åren än de två sista och det var i så fall ännu mer lönsamt att låst lånen på 5 år.
42 kommentarer
Bra men egentligen självklart blogginlägg, å andra sidan skulle vi få så pass stora reaktioner hos både överbelånade privatpersoner och företag som lever på checkkredit om räntan gick upp kraftigt så jag tror att det finns mycket starka krafter som försöker hålla nere räntan till varje pris, också framöver när räntorna egentligen skulle behöva höjas.
Hur pass mycket lägre räntor har det blivit på de viktiga företagslånen som ger landet nya investeringar och borgar för trygghet och nya jobb och investeringar !? 😉 …precis, det är mest överbelånade villaägare som dragit nytta va de låga räntorna. Företagslån har inte påverkats särskilt mycket.
Företagsobligationerna har gått ner kraftigt eller stigit hur man nu ser på det…
Passa er för realräntefonder.
Kan bli årets verkliga loser trots att dom lovar avkastning över inflationen.
Nu är det ju dock så att den verkliga inflationen överstiger räntorna och därmed kommer avkastningen med största sannolikhet bli negativ i år.
En realräntefond bör ju ge en ganska säker reell procentuell uppgång över obligationernas löptid. Med en realränteobligation så vet man ju hur mycket man har i reella termer vid obligationens förfallodag (såvida inte utfärdaren ställer in betalningarna) – detta är ju fördelen med obligationer. För att få fördelen måste man dock handla med obligationer som har kortare återstående löptid än investeringshorisonten.
Sen om detta gör dem till looser eller winner beror ju på hur alternativen utvecklar sig.
ja överskuldsättning är deflationdrivande. Att de nyklassiska ekonomerna nöjer sig med att konstatera att "den enes skuld är den andres tillgång" är en av orsakerna till att de "inte fattade" vart politiken var på väg redan i mitten av nittio-talet(USA). Förvånande med tanke på att Roaring Twenties i stora delar såg identiskt ut. Att det inte hittills blivit värre beror mest på välfärdssystemet som nyliberalerna vill kasta ut(alltså inte bara den del vi "inte tycks ha råd med"). Dvs arbetslöshetsunderstöd och inlåningsgaranti i banken(fel banker från början dock). Centralbankerna räddar situationen tills vidare.
Avtagande avkastning kan aldrig lösas med sjunkande nettoinvesteringar mot konsumtion på kredit(=sjunkande reallöner) För det är så det ser ut bl.a i USA sedan 70-talet. Så länge "de-leverage"- processen fortsätter, vilken den sannolikt tvingas till, kommer deflationen kämpa mot stagflationen.
Den stora frågan: Kan det privata kapitalet lämna obligationsbubblan utan att den spricker? Vad är egentligen FED´s potens tillsammans med JP Morgan och ESF?
Högre räntor? glöm det. Högre räntor är något som ses i senare delen av expansionsfasen av en högkonjunktur. Vi är i lågkonjunktur nu och några höjda räntor kommer vi inte få se innan Sveriges ekonomi förbättras rejält.
Högre räntor och högre börskurser är det som gäller. Konjunkturen kan vi lämna därhän för denna gång.
Men ser du inte grafen? Femårsräntan = tremånadersräntan. Och sist det hände så steg ju räntorna jättemycket. Det säger Cornucopia. Och har har alltid vetenskapliga belägg för sina slutsatser.
igår hade jag ett samtal med banken…
De rekommenderade 2 års bindning..
Som jag brukar ha…
Varför inte 5 år då skillnaden är minimal just nu?
Min granne har gjort precis så som Cornu rekommenderar. Han band sina lån på 5 år och har haft "tur" hela tiden….
Tvärtemot vad fårket tror så har bankerna bättre marginaler på den korta sidan.
Kan vara en förklaring till deras rek av 2 år kontra 5 år.
En och annan som har "tur" och binder på 5 år får betala hundratusentals kronor i ränteskillnadsersättning när de oväntat måste lösa lånet i förväg.
Har man inte tänkt att casha av rubbet inom 5 år kan man likagärna binda på 5 år nu, man vet vad man skall betala och med stor sannolikhet lär det inte bli mycket billigare. Lite billigare kanske, men är man så jävla ränteberoende kanske man inte skulle köpt från första början.
Jag har svårt att se något högräntescenario i Sverige under överskådlig tid:
1) När bobubblan så småningom brister så kommer räntorna permanent bli 0% eftersom efterfrågan på krediter förvinner (jmr -danmark, USA, Japan). Den enda orsaken till att räntorna kan gå upp är om kronan behöver försvaras. Men svensk realekonomi är tillräckligt stark för att kronan inte ska falla okontrollerat. Kronan gick dessutom ner 20% 2008 utan att vi fick någon inflation (råvaruprisöknigar är inte speciellt inflationsdrivande i svensk ekonomi eftersom merparten av en produkts pris är arbete).
2) Om ekonomin skulle vända och bubblan temporärt hindras från att brista så kommer räntorna öka, vilket då kraschar bobubblan, och vi hamnar i läge 1).
3) Ju större bolånestocken är desto lägre behöver en ränteökning vara för att dämpa ekonomin, dvs hamna i läge 2). Vi kommer alltså inte ens temporärt, även om vi får århundradets högkonjunktur, uppleva samma ränteläge som 2008. Maximala möjliga räntan i ekonomin minskar proportionerligt mot skillnaden mellan skuldökningarna och reallöneökningarna.
Att binda lånen i nuvarande situation kommer vara en förlustaffär.
Jag gör ungefär samma analys fast med ett extra scenario där utländska (nytryckta?) pengar börjar strömma in i landet och driver inflationen, vilket i sin tur pressar räntorna uppåt.
Eller tänker jag fel här?
Jag lutar också åt din tolkning. Däremot kommer Kapitalet inte nöja sig med att sitta still i obligationer. Delar av det kommer att göra utbrytningar mot aktier till och från framöver(kommande 5-10 år) vilket lär påverka långräntorna en del. Långräntorna kommer att bygga en bas under nämnda tidsperiod. Under en period av aktie-inflöden riskerar vi få 50-100%-iga rekyler i räntorna mätt från botten. Inga jättestora ökningar nominellt sett men kostsamt vid trading. Men jag tror också att 30-åringen(i USA), precis som 15-åringen nu gjort, kommer att närma sig de kortare löptiderna. När det skett finns det ingen mer på räntesidan att placera i (riskfritt!!) på statslånesidan. Flera QE-X återstår således eftersom det här handlar om finansiell repression för att rädda statsskulderna från implosion. Precis som du tror jag på att intresset för krediter går mot 0, dvs en mättnad uppstår därefter fall. Den svenska bobubblan blir en lång pyspunka om allt går myndigheternas väg. Bob Prechter beskriver väl hur skulddeflationen sakta tar död på allt som haft en tjusning. Folk tröttnar även på lyx:). Människan är en mycket förutsägbar varelse på lite längre sikt.
Ett problem på nuvarande låga nivåer är inflationen. Priserna på det vi måste ha stiger men deras andel av kpi gör att indexet inte speglar vanligt folks ökande levnadsomkostnader. Jag syftar främst på folk med låga löner och pensionärer.
Det borde väl bli samma situation som Schweiz där francen har pressats uppåt av främst nytryckta euro. Om utländska nytryckta pengar letar sig till Sverige leder det inte till ett inflationstryck eftersom kronan förstärks i samma takt som inflödet av pengar. Däremot missgynnar det exportföretagen.
I tex Tyskland är situationen omvänd mot Sveriga och Schweiz. Där har man låst valutan i och med Euron och där kan nog fasta tillgångar inflateras pga kapitalflykt från andra euroländer.
Det största hotet mot prisstabilitet är förutom oljechock(dvs krig) Kina där tidigare inflationsexport dit vänds till inflationsimport. Ännu inga tecken dock.
Går det långsamt och som det kinesiska ledarskapet vill (och allt talar för att kineserna är för stabilitet) så kommer Kina att successivt transformera ekonomin till ett konsumtionssamhälle och höja löner och valuta.
Men bara transformationstakten är långsam så flyttar låglönejobbem tex tekoindustri, till andra länder, tex filippinerna, vilket motverkar abrupta inflationschocker i väst. Därför tror jag inte heller på en inflationschock från Asien.
Oljechock däremot, kan nog inträffa. Men frågan är om den verkligen är inflationsdrivande i någon högre grad. Den kommer ju att motverkas av en lägre ekonomiska aktiviet. Iofs kan vi få ett stagflationscenario som på 70-talet, om krisen blir långvarig. Dock så tror jag att USA i händelse av krig "styr upp" situationen, så en oljeprischock pga av krig kommer bli relativt kortvarig. Vi har ju redan haft några incidenter (gulfkrig, Libyen mm) som i det stora hela inte lett till några större prischocker.
På lång sikt (10-20 år) tror jag att ett "policyshift" är den stora räntedrivande faktorn i ekonomin. När folk upplevt tillräckligt lång tidsperiod utan några egentliga förbättringar i levnadsstandrard (vilket är följden av ett lånebaserat ekonomiskt system) är man beredda att byta ekonomiskt system. Sannolikt kommer man att då att gå över till ett traditionellt valutasystem med en "backad" valuta, guldmyntfot eller likande. Och då får vi marknadsmässiga räntor istället.
"Weman påtalar korrekt att någons skuld är någon annans tillgång, då någon lånat ut dessa tillgångar. Han menar att problemet med skuldbubblan är att allt mer av tillgångarna sitter hos en allt mindre del av befolkningen. Vilket är korrekt."
Men i praktiken är det väl så att vi "lånar" av framtida generationer genom att låna och bygga upp strukturer (byggnader och system) som kräver stort underhåll även i framtiden?! Som du påpekat är ett stort skuldberg ett hinder mot framtida vettiga lån och investeringar.
@Kristian: Precis. Och när dessa skulder inte längre avkastar något, vad händer då? Jo deflation. Vi vet nog alla att en skuld bör betalas av med avkastningen på investeringen. Allt annat vore dumt! Det kan ju komma sämre tider bakom hörnet. Konsumtionsskulder är bara konsumtion av framtida inkomster. Investeringar å andra sidan är framtida inkomster.
Investerar du i en hyresfastighet kan du få ett långsiktigt kassaflöde så länge du har hyresgäster. Köper du en bostadsrätt konsumerar du boende. Investerar du i bostadsrätt så spekulerar du i att du kan sälja den till bättre pris imorgon. Är den samtidigt kraftigt belånad…..
Kristian Stålne. Din syn på investeringar och framtiden premierar boende i kojor. Inga lån och inga framtida renoveringar.
Vi som bor i äldre hus, byggda med sedan länge avbetalade/avinflaterade lån kan ju renovera för nya pengar-när du bor i kojan!
Cervenka hade besök av en vettig ekonom (SVD)!
-Låga räntor och långa avbetalningstider räddar EU länderna.
-En inflation på 3-4 % ger bobubblor mindre storlek.
Jag log hela tiden jag läste den-precis mina tankar!
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/varlden/stjarnekonom-vill-se-eurozon-som-ett-land_7818662.svd
För en som känner sig bara "normalt insatt" i ekonomi, men som samtidigt är långt ifrån de höjder kunskapsmässigt som många andra på bloggen verkar befinna sig på så känner jag mig som en åsna mellan två hötappar efter att ha löst bla. ovanstående kommentarer. 🙁
Sitter i bostadsrätt med 3 st lån på totalt 1350" (c:a 70% av bostadens uppskattade nuvarande värde) som till större delen löper ut i juni-13.
Hur hade ni tänkt i denna situation? Binda något av lånen (eller alla 3?) på 5-år, eller kanske sprida riskerna genom att skaffa en 5-åring, kanske en 3-åring eller helt sonika åka rörligt framöver?
Om man ska binda är det så bråttom att man bör betala straffet som det innebär att förtidslösa?
(Hushållets bruttoinkomst är c:a 70k)
Inget du behöver oroa dig över nu, eftersom lånen inte löper ut förrän i juni.
@Cornucopia: Sitt stilla i båten alltså ?
Men vad ska man göra senare då ? Vad bör planen vara i juni? Kan man ha en gissning redan nu?
Naturligtvis ska du köra rörligt när lånen löper ut. Att ha bundna lån innebär, som jag ser det, bara nackdelar.
@Magnus
Ingen förtidsinlösen.
Dela upp på 3 månaders, 1 år, 2 år, 3 år, 5 år, dvs 5 lån.
Detta gäller om du tänkt bo kvar inom överskådlig framtid dvs ca 5 år.
Deläger du med din sambo förhandlar ni till er en bo-kvar-försäkring.
Tack för tips. Verkar som om det finns olika synpunkter när det gäller rörligt vs. bundet som tidigare har framkommit…
Man får kanske testa att köra hälften rörligt och andra halvan på bundet (olika löptider). Chansen borde ju vara att man åtminstone bara gör 50% fel…. 😉
Cornu har delvis rätt, räntan är bra nu om ekonomin vänder upp och räntorna stiger.
Men fortsätter ekonomin neråt så är det en katastrof för husägaren.
Ränteskillnadsersättningen gör att det inte går att sälja huset till dom som har pengar.
Extra amorteringar vägrar banken att göra, du får betala dyrt för amorteringen.
Cornu brukar prata om en kollaps för ekonomin, borde inte räntan då sjunka?
Har cornu övergivit sin domedagsteori?
Ränteskillnadsersättningen är farlig ni kan råka mycket illa ut.
Tar ni ett lån på en miljon bundet och huset sjunker till 700 tusen och ni tvingas sälja i en depression där banken inte kan låna ut till någon nämnvärd ränta så får ni i praktiken betala hela lånekostnaden när ni löser ut 300tusen.
Ska ni sälja till en som har pengar så måste hela lånet lösas in, sker det i en depression där bankens beräknade utlåningsränta är noll så får ni betala hela lånekostnaden i förtid.
4% på en miljon bundet i 5 år, inlösningskostnaden kan bli över 200000kr
Ja, det kanske är en av anledningarna till att man skall amortera alternativt ha motsvarande sparande. Att ha hög belåningsgrad är helt enkelt en risk.
Sen är jag tveksam till att dina siffror för ränteskillnadsersättning är korrekta.
Är man helt dum i huvudet om man som jag överväger att binda 50% på tio år, och resterande på fem år?
Nä det låter klokt tycker jag. Konjunkturer brukar sälan bli lika dåliga (som vissa tror) men aldrig heller lika bra (som vissa andra tror)
Jag skulle iaf. betrakta dej som dum i huvudet om du gjorde så.
Ränteskillnadsersättningen är anledningen till att jag inte binder mina lån. Tänker flytta inom 2 år och då verkar det mindre bra att binda på fem. Visst skulle man kunna överföra lånen på den nya bostaden, men det känns som det finns flera scenarior som gör det svårt.
Kronan har aldrig förstärkts mot USD tillbaka till den nivån som var just innan baltkrisen, även om den kom nära.
USDSEK åkte upp från 6 till 9 på bara ett år, dvs +50%(!).
Kan det hända igen om Sverige får en egen bankkris ett antal gånger värre i omfång än baltkrisen, där ändå Swedbank måste återkapitaliseras 2 ggr. på inte helt PK manér. SEK slutade ju som oplanerad stor aktieägare när sparbanksstiftelsen missbedömde sin utväxling och förlorade hela klabbet.
Räntan bankerna betalar på sina bostadsobligationer (till stor del sålda till utlandet i utländsk valuta) har normalt ingen direkt given koppling till räntan som Riksgälden betalar på sina obligationer. Men om utlandet tappar intresse för svenska bankers obligationer, oavsett anledning, kan det snabbt bli en no-bid situation, där Riksbanken/Riksgälden i praktiken om inte formellt tvingas att ingripa.
Riksbanken bestämde sig för att utöka valutareserven kraftigt i höstas.
Era fastigheter kan vara / troligtvis är pantade en masse till utländska långivare.
Säkerställda obligationer
http://www.swedbank.se/om-swedbank/investor-relations/skuldinvesterare/upplaning/sakerstallda-obligationer/index.htm
Swedbank Mortgage's US Covered Bond Programme
http://hypotek.swedbank.se/idc/groups/public/@i/@sbg/@gs/@com/documents/article/cid_211805.pdf
Bankruptcy of the Company
Pursuant to the S.O. Act and the Swedish Rights of Priority Act (Sw: Förmånsrättslagen (1970:979)), holders of
the S.O. Bonds benefit from a priority right in the cover pool should the Company be declared bankrupt
@cobben; Ja och rebelåningsspiralen stannar knappast där eller! Kan iofs inte dagens pantregler men jag antar att det haR skett uppluckringar som i allt annat med anknytning till kreditmarknaden under denna avregleringsresa som inleddes för drygt 30 år sedan internationellt.
Bostadsrätten först pantad av Brf därefter via Brf-innhavarna, därefter av banken och därefter av bankens finansiärer…och därefter …och därefter. "HEIL REHYPOTHECATION" ALL IN IN REPO
@rttck: Dock är det inte samma tillgång som är belånad i alla instanser. BRFen använder fastigheten som säkerhet, medlemmarna använder bostadsrätterna (medlemskapet i föreningen), därefter är det väl rimligen någon form av fond, derivat eller liknande som används i senare led. Det hela är att det är bara tillgångar som gäldenären äger som fordringsägaren kan utnyttja panträtt i när man skall krama ur pengarna av gäldenären.
Har under en längre tid läst bloggen till och från, alltid till mycket stor glädje. Har hela tiden varit tacksam att jag inte äger någon bostad och helt saknar lån, och tänkt att jag om jag någon gång ska köpa bostad så inväntar jag att bubblan spricker först.
Nu har jag plötsligt tvingats in i en situation där jag ser få andra alternativ än att köpa lägenhet.Detta då jag blivit gravid och inte kan bo kvar i mitt+sambons nuvarande andrahandsboende med en bebis. Jag bor i Stockholm där det finns få andra alternativ utom att köpa lägenhet.
Vi kikar på lägenheter strax utanför centrala sthlm (typ hägersten). Om jag ser till mina besparingar måste jag ta ett lån på ca 75-80% av bostadens pris (ca 2 miljoner).
Planerar att amortera så mycket som banken låter mig. Har god ekonomi med i princip garanterade intäkter de närmaste åren (eget företag+föräldrapenning).
Nu vänder jag mig till alla kloka läsare på bloggen för råd av alla slag. Vad ska jag göra? Borde jag flytta ut ännu längre utanför stan för att slippa köpa en lägenhet som kommer tappa allt för mycket i värde? Borde jag ta flera olika lån med olika räntebindning? Eller, viktigast: Borde jag vänta några månader och se om priserna kommer börja sjunka närmaste halvåret?
Alla råd mottages tacksamt. Och tack för en bra blogg!
Köp nåt du trivs i och har råd med. Skit i om det kommer falla i värde. Man lever bara en gång.
Se förlusten som en del av bostadskostnaden. När du köper en bil så räknar du men att den kommer sjunka i värde, gör så även med din bostad.
Säg att vi får en ordentlig krasch och priserna sjunker 35 %. På grund av inflationen och att du förhoppningsvis inte måste sälja när det ligger som lägst så kan vi istället anta att du gör en förlust på 20% när du säljer om några år. 0.2*0.75*2 miljoner = 300 000 i förlust
Om du bor där i 4 år så blir det 300000/48 = 6250 kr/månad.
Så om du amorterar 6250 per månad så kommer du gå in i bostadsaffärer lika rik som du gick in även om vi får en ordentlig bostadskrasch och du säljer redan efter 4 år.
Tittar man historiskt från 95 och frammåt så är enda gången 5-årigt bundet har lönat sig om man prickat rätt och band under några månader under 2005. Historiskt har man prickat rätt om man kör rörligt i kanske 9/10 fall grovt räknat. Samtidigt har 5-årsräntan aldrig varit så här låg..
Behöver du lån för att starta ett företag ? Jag är vd för Anderson företag erbjuder vi alla typer av lån , företag lån , personliga lån , studielån , och företag lån , om du är intresserad av detta lån måste du maila oss via e-post ::: ([email protected]) .
lån erbjuda