För de som drömmer om självhushållning, så finns det faktiskt några inte så dåliga alternativ, nämligen att köpa närproducerade ekologiska köttlådor direkt från en bonde.
När man tar fram eget kött, oavsett om det är via jakt eller egen uppfödning, så medföljer ett anatomiskt ansvar. En ko producerar inte bara entrecote eller oxfilé, lika lite som ett lamm bara blir lammfilé. Utan man måste helt enkelt göra något av hela djuret, inklusive alla styckdetaljer som blir allt mer okända och främmande för den moderna lattemänniskan (eller kaffe-med-mjölk-människan, som det heter på landet).
Det är inte helt gratis att producera eget kött. Även om man är självförsörjande på foder, så innebär egen köttproduktion en kapitalkostnad för marken, såväl som en utebliven intäkt om man istället kunde sålt fodret (t ex “hö”) till någon annan. Producerar man det egna köttet inom ett företag måste man dessutom skatta på eget uttag ur företaget, samt betala moms på det kött man tar ut till hushållet från gården.
Jakt är inte heller gratis. Antingen har man en kapitalkostnad för egen jaktmark, eller arrendekostnader och/eller medlemsavgifter för jaktarrenden och/eller jaktlag.
Hur man än gör med egen köttproduktion, så landar det i slutändan i att tiotals kilo landar i frysen.
Då är ett fullgott alternativ att köpa närproducerat kött direkt från bonden. Eftersom väldigt få bönder har eget gårdsslakteri, kan detta innebära att köttet tagit omvägen via ett externt slakteri först, men bonden kontrollerar i övrigt hela kedjan och undantaget tjänsten slakt (och eventuellt finstyckning, som dock en del bönder hanterar själv då kraven på styckningslokaler är lägre än slakterier) så tillfaller all förtjänst bonden.
Uteslutande är det ekologiska bönder som sysslar med detta.
Vad kostar det då att köpa ekologiskt kött direkt från bonden?
Vi tar några konkreta exempel från Göteborgsområdet.
Till en början finns Högens Gård i Idala, söder om Kungsbacka. 30 kg köttlåda från gården kostar 120:- SEK per kilo. Ett citat kring lådan:
“Lådan innehåller ädeldetaljer (såsom entrecôte, ryggbiff eller oxfilé), ugndetaljer (såsom fransyska, rumpstek eller rostbiff), kokdetaljer (såsom högrev, ytterlår eller nötrulle) samt nötfärs.”
Det är inte helt trivialt att hitta priser på butikskött online, men hos ICA Mobilia Lund kostar ekologisk nötfärs 99:- SEK per kilo. Hos ICA Kvantum Haninge kostar ekologisk nötfärs 114:90 SEK per kilo. Detta enligt onlinehandelsleverantören Handla24.se.
120:- SEK per kilo innebär alltså att man betalar nötfärspriser även för entrecôte, ryggbiff, oxfilé, rostbiff, högrev, ytter- och innerlår etc. Det är ett mycket bra pris.
Ett annat mer tillgängligt exempel är sammanslutningen Gröna Gårdar, där man dock hämtar ut köttet via ytterligare en mellanhand, men som finns tillgängligt även i Stockholm. En 30kg nötbox kostar 3990:- SEK, eller 133:- SEK per kilo. Något dyrare än den ekologiska nötfärsen hos ICA Kvantum Haninge online, men bara hälften av boxen är nötfärs.
Andra exempel är gården Gångemad i Fotskäl som erbjuder grovstyckat lammkött för 100:- SEK per kilo, eller finstyckat för 125:- SEK per kilo.
Detta var bara tre helt godtyckliga exempel, ingen form av ersättning har utgått till mig eller någon till mig närstående för detta.
Men den som förgäves drömmer om eget kött har iaf en möjlighet att testa ekologiska närproducerade alternativ, inklusive de moment som att frysa in stora mängder kött i lämpliga storlekar och planera måltider utifrån även idag mer udda styckdetaljer. För ska man ha eget kött måste man ändå lära sig att laga mat på hela djuret och ta det där anatomiska ansvaret. Samtidigt blir matlagningen rikare och mer varierad, när det inte bara blir oxfilé. Att köpa kött i tiotals kilo åt gången innebär också ett uppror mot konsumtionshetsen och just-in-time och att man istället får tänka efter och planera, något som allt färre gör idag.
Den som är intresserad kan antagligen googla på närmaste större ort och köttbox, för att hitta ett lokalt alternativ.
Kom ihåg att ekologiska betesdjur minskar CO2-utsläppen, även som årsnetto, när de traditionellt trädbeklädda svenska betesmarkerna binder upp CO2. De som menar att köttproduktion är miljöförstöring och skadar klimatet är antingen inte pålästa eller så avser man den icke-ekologiska industriella köttproduktionen, där djuren äter spannmål. Köp ekologiskt kött eller naturbeteskött lagligt direkt från bonden för att stötta inte bara våra artrikaste marker och biologisk mångfald, utan även göra en insats för klimatet. Bättre än de olika avlatsbrev som erbjuds, då du inte bara får ett papper som tack, utan även gott kött.
Tillägg: Viktigt, vilket jag glömde bort i inlägget, men som påtalats av läsare i kommentarer – köp årsbehovet av kött på hösten. Då får man kött som betat ute hela sommaren och helt enkelt är bättre, inte bara pga betet, utan också pga motionen det innebär att beta istället för att stå och tugga och glo i vinterstallarna. För egen del faller det sig naturligt pga att jag slaktar våra lamm på hösten, innan de behöver äta vinterfoder, så jag glömde bort detta.
Tillägg 2: Via kommentarer har t ex www.tolanga17.se i Skåne och www.norrbete.se i Norrland kommit som förslag. Norrbetes priser inkluderar leverans hem, om nu någon undrade om priset.
Tillägg 3: För djurhatare (veganer) som inte vill acceptera att svenskt naturbeteskött från traditionellt hållna svenska betesmarker binder upp CO2, netto, så gäller detta alltså de marker som fortfarande har träd på sig. Helt kalt fotbollsplansbete är inte naturbete, utan den positiva klimateffekten uppnås med de betesmarker som EU vill att vi hugger kala på träd. Vi har dock fortfarande tillåtelse att ha upp till 50 träd per hektar eller 100 träd per hektar vid “särskilda värden”. EU har här gjort stor skada genom att tvinga fram avverkning av träden från betesmarkerna. Som alltid är det biologisk mångfald, istället för biologisk enfald som uppnår mest nytta, dvs marker med träd, bete och betesdjur.
Vad djurhatarna undviker att ta upp är att den åkermark de odlar sina konstgödslade och Monsanto-besprutade sojabiffar på inte binder CO2, utan bidrar till nettoutsläpp av växthusgaser, netto.
Djurhatarna saknar dock kompetensen att förstå skillnaden på betesmark och betesmark.
Och ja, är man vegan, och alltså vill döda alla tamdjur för alltid, så är man djurhatare. Däremot bör och kan vi äta mindre kött, speciellt industriköttet. Förr hette det söndagsstek av en anledning…
48 kommentarer
Bra inlägg! Kan verkligen rekommendera att köpa helt eller halvt eller annan låda. Vi köper ett halvt lamm om hösten, får en halv renkalv (stående julklapp från släktingar) och med det så reder vi det mesta i köttväg en bra stund. Med bror och svågrar som jagar kommer det en del älg den vägen också.
Speciellt lamm rekommenderas att köpa denna väg, det är så svårt att få tag i utom säsong vilket ju inte gäller nöt eller svin. Men hade vi inte renkalven så hade det blivit en nötlåda också…
Här i Jämtland är det inte uteslutande ekoproducenter som har sådan försäljning, men om de inte kör KRAV-krav så brukar det vara naturbeteskött. Det brukar vara prisvärt och man får inte heller glömma bort att det är inspirerande och utmanande att få lite annorlunda styckningsdetaljer att jobba med i köket.
Lådor är bra och rekommenderas varmt.
Bra inlägg. Tycker att du kunde skrivit något om köttkvalité och nyttighet också. Hittar du rätt kontakt får du tag i kött som du inte ens hittar i butiken. Melerade ryggbiffar som du endast hört talas om och vips så smakar nötköttet något och mer ändå. Brukar tänka att det är pga det här som jag inte är vegetarian.
Det är mycket bra om det går att få köttdetaljerna vacumförp. så man kan frysa in dem lite efterhand. Taskig infrysning försämrar köttet väldigt mycket. Frys in små köttmängder efterhand så infrysningen går fort. Tina långsamt, gärna i kylskåp.
Har man infrysningskapaciteten så är det bästa att köpa nöt och lammköttet på hösten då djuren betat hela våren till hösten och har det bästa köttet, bästa fettsammansättningen och högsta omega-3 halten.
Har man rätta intresset kan man köpa halvkroppar och stycka själv. Det är kul och intressant.
Precis som du påtalar…. har du kontakter eller råka bo vid en gårdsbutik har du stor chans att få tillgång till riktigt fin kvalitet på köttet.
jag råkar ha den förmånen!
OT… Hur går det med bloggen Patrick?
Jag kommer att rulla igång så sakteliga under vintern. http://småbruk.se är bokad och klar. Hade hoppats vara klar med den tekniska biten under jullovet men avrundade fint med en veckas influensa.
City Gross har bra kött till hyggliga priser….
Alltså…
Sök på CLA, så får ni en mindre chock…
Då jag slaktar själv så vet jag hur jag skall få ett kött med mycket CLA…(höstslaktade betesdjur)
På den tiden jag hade mjölkkor så var sommarmjölken rena "hälsodynamiten" med mycket CLA…
Även det insprängda fettet i köttet på nordliga nötraser som fjällkor, rödkullor och även de nordengelska köttraserna som Galloway, Angus och Hereford (Särskilt den gamla engelska typen)
Under förutsättning att djuren fått beta riktigt gräs! (örter och vildklöver, för att förklara detta enkelt)
Den svenska Rödkullan används numera mest som köttras och har ett fintrådigt kött och vissa individer har dessutom mycket insprängt fett mellan muskelfibrerna vilket gör att man närmar sig Kobekvalitet.
Men det finns ingen vettig betalning för detta då klassningssystemet är organiserat efter BELGISK BLÅ som det yppersta av kvaliet och detta genomfördes 1992…
(För övrigt är Belgisk Blå förbjuden av djurskyddskäl i Sverige så svenska bönder kan ALDRIG nå bästa kvalitet enligt det politiskt bestämda kvalitetekravet..)
Men nu är ju inte BBB det bästa nötköttet utan de nordiska raserna (och de nordengelska/skotska) så med kunniga konsumenter så kanske alla kan få bättre kvalitet…
Kolla gärna Jenny Reimers och hennes totalbeskrivning av hur vi borde leva och vad vi borde äta…
@Thomas
Just precis så är det så skall man ha riktigt bra kött så får man köpa antingen av en bonde som vet vad han gör eller en småskalig förädlare som betalar bra för "undermåligt" kött.
Som utflyttad gräddhyllebo fick jag i julas möjlighet att äta av grannens julskinka: Från ickeregistrerad gris, slaktad på gården där den växte upp utan stresstransport till slakteri och köttet betalt med kontanter helt utan kvitto.
Godaste. Julskinkan. Någonsin.
Säger bara Tolånga 17 utanför Sjöbo!!!
Googla det för jag vet inte hur man gör klickbara länkar.
jag är tacksam varje dag sen dom öppnade sin gårdsbutik.
http://www.tolanga17.se/
Tack!
wow 120 kg var ju helt otroligt! Ska ta och beställa en låda eftersom man är storkonsument av kött.
Kan tänka mig att detta inlägg gett en fin inkomstpeak hos dessa köttleverantörer =)
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Det som är fördelen med att ha en köttbonde i släkten. Vi köpte en andel i en slaktfärdig kalv varje år, en låda på 10-20 kg att hämta från slakteriet. Priset per kilo blev lågt då det såklart var svartaffär med kontanter i näven, svenskt högkvalitivt kött till ett lägre pris än vad ICA/Coop får köpa in för, en win-win för både bonden och oss. Oslagbart.
Satan vilka priser, själv ger jag 55:- kr kilot för hängmörad nöt och då är det alltid slaktat på hösten från ett djur som stått inne 3-6 veckor på hö, detta då det enligt min personliga köttbonde smakar lite gräs om köttet om man tar djuret direkt från grönbete i September till slakt.
Jag funderar på att själv hålla några köttdjur eftersom min personliga köttbonde redan gått i pension och avvecklar lite av verksamheten varje år som går. Tyvärr kostar några hA mark i Östergötland mer än livstidsförbrukningen av oxfile´.
På tre-fyra veckor så har halten CLA i fettet minskat betydligt…
Man upptäckte detta då man började stödutfodra renar i Norrland.
Då, för att kolla fetttypen i benen, så fann man att djuren måste äta höstgräs för att få i sig den rätta fettmodellen, så att låta djuren stå på vinterfoder gör nog att man förlorar värdefullt fett…
Och förresten så går ju din personliga leverantör i pension så han hänger inte med i prisutvecklingen..
45-55 kr per kilo är vad slakterierna betalar numera för slaktdjuren..
Så räkna med hanteringskostnaderna till konsument så blir det nog bortåt 100-150% till…
@Marcus
En möjlighet som är lämplig vid småbruk är get. Jag har än så länge ingen egen erfarenhet av detta men kommer att pröva och lära de närmsta åren. Blir några Lappgetter nästa sommar.
De kan ha en hyfsad andel av sin mat från hamlat ris. Behöver inte så stor yta och kan få en ganska stor del av sitt foder under morgon och eftermiddagspromenad. Avtala med någon markägare om att få beta i diken efter någon/några småvägar så tar du med getterna när du tar din dagliga långpromenad med hunden 🙂
Jag kan också rekommendera boken KÖTT till alla självutnämnda experter och annat folk med erfarenhet, nästan alla lär sig en hel del i boken KÖTT !
http://www.fallmanskott.se/om-oss/om-hakan-fallman/bok-kott–valja-hantera-tillaga
Finns på alla vanliga bokaffärer på nätet. Perfekt för dig cornucopia att göra en doubleclicklänk så du kan tjäna några ören också !
Snart är det artificiella köttet en kommersiell verklighet. Det är bara en tidsfråga innan dödandet av djur förbjuds. Problem med växthuseffekten kan komma att försvinna då djurhushållningen försvinner. Svält kommer utplånas.
Snart ett reellt alternativ m.a.o.
Okunnigt och dumt.
Svält beror på fattigdom och dåliga transport/lagringsmöjligheter (när det inte beror på krig och korruption). Sånt utrotar man inte med syntetiskt kött och genom att avsäga sig från matproduktion på den mark som inte går att odla – utan genom höjda matpriser så att fattiga bönder och lantarbetare får betalt nog.
Mat finns så det räcker. Redan idag produceras mat för 14 miljarder människor, därutöver finns mark nog att fördubbla den produktionen, därutöver kan Afrika mångdubbla sin produktion genom moderna hållbara jordbruksmetoder.
http://www.lantbruk.com/lantbruk/politiska-reformer-avgorande-indiens-utveckling
@Axel
Fattigdom beror på politiker/makthavares fixande och trixande.
Testade en kvarts gris från Husa Gård (http://husagard.se/) efter tidigare länk här till gårdsnära (http://www.gardsnara.se/). Landade på runt 17 kilo och inkluderade en julskinka på 3.5 kg.
Nöjd och glad, dock fortfarande med en viss brist på frysutrymme (stadsbo som man är). Rekommenderas för folk som bor i Norra Sthlmsområdet.
Vad är det för fel på Brasiliansk oxfilet. I någon mån avspeglas väl energikostnaden i priset på slutprodukten. Närodlat är inte alltid billigare, energibättre, eller bättre alls.
Inget fel på brasiliansk oxfilé. Och du har helt rätt i att energikostnaden avspeglas i priset på slutprodukten. Brasilianskt kött slipper t ex vinterfoder, då man kan beta året runt, vilket sparar stora, stora mängder energi.
När du köper svenskt kött så går ju (minst) 2/3 av pengarna till staten i form av skatter, så "energikostnaden" för svenskt kött är energikostnaden för hela det svenska samhället, inklusive svenska politikers studieresor till Rivieran. Svårt att konkurrera prismässigt med länder där skatten är försumbar.
Det är i själva verket imponerande att svenskt kött ändå är så billigt, trots att det mesta blir skatt.
Ja, i ett vidare perspektiv kan man notera att specialiseringen går vidare mot ett sårbarare samhälle. Och då tänker jag förstås på samhällets förmåga att leverera oxfilet till de behövande, ett problem så gott som något att adressera för våra kära politiker.
@Karl: Det blir tyvärr bara ett problem först när det inte kan levereras oxfilé till politikernas bord. Innan dess så är det en positiv 'utmaning'.
Är det inte så att det skövlas en massa regnskog i Brasilien för att ge plats åt köttproduktion samt sojaodlingar(som främst används till foder). Har även hört att detta sojafoder används i svensk konventionell köttproduktion så svenskt kött kan vara ett hot mot regnskogen…
Nej – det skövlas inte en massa regnskog för att ge köttproduktion.
1. Avverkningen har minskat med 74 % de senaste 20 åren – man är snart nere på den nivå som bedöms som hållbar.
2. Man avverkar i första hand för att virket ger pengar, sen kan man odla soja ett år eller två, och därefter beta något år – sen är näringen slut i jorden (tropiska jordar är oerhört näringsfattiga)
3. Med detta sagt – klart att det förekommer fel och övertramp. Har man en betesfastighet granne med regnskog så är det förstås billigare att köpa den marken o försöka göra den till bete – än att ha sina djur på 2 olika beten, långt ifrån varandra.
4. Övertramp med sojaodling sker oftare i Cerrado-områdena (Minas Gerias, Sao Paulo och nybyggarstaten Mato Grosso del Sul). Den sojan går bl.a. som kraftfoder till Europa.
Ett bra sätt att minska detta är att göra vete/majsetanol eller biodiesel, som alla ger bra foder som biprodukt och där fodervärdet inte minskar gentemot att ge djuren spannmål direkt. Faktiskt är det bättre att ge djuren sådant foder än det rena spannmålet.
Ett ännu bättre sätt är förstås att föda upp djuren helt på grovfoder – men vi vill kanske inte ha riktigt så många grisar och kycklingar på bete som vi äter idag…
Detta kräver också att man har en frys som klarar 30kg kött. Gör man det i en vanlig kyl-och-frys kombinationsskåp?
Om man inte har plats i sin egen frys kan man dela en låda med en kompis. 30 kg tar ungefär lika mycket plats som en halv flyttlåda skulle jag bedöma. Norrbete.se säljer 10 kg lådor annars.
Enkel tumregel – 1kg tar 1 liter plats. Dubbla för luft emellan förpackningarna. 30 kg får du alltså plats med i 60 liter frys. En halvhög frys är väl 150 liter?
@Lord Metroid
Ett alternativ är att tillverka charkuterier som konserverar köttet såsom torkning och mjölksyrejäsning(korvar som salami). Detta går sedan att förvara i kylskåp en hyfsad tid.
Köper själv kött från Gröna gårdar och är väldigt nöjd. Deras kött ska inte bara vara ekologiskt utan gräsuppfött året om genom att de odlar vall för att använda till vintern. Kan det möjligtvis göra att CLA-halten bibehålls?
Tack för ditt viktiga inlägg, Cornu!
Har under de senaste åren haft det närmast stört omöjligt att lyfta fram dylika fakta i Mp om nötkött relaterat till CO2, biologisk mångfald o.s.v. – då de flesta tenderat att helt fastna i någon rådande moralism om vad som är PK
🙁
Att låta djuren göra en stor del av jobbet med skörd (bete) och gödselspridning bidrar också till att hålla kostnaderna nere förutom att det blir ett nyttigare kött. Kan man sen hitta kunder som då köper utan mellanhänder kan det bidra till att man kan överleva utan att behöva bli storbonde.
Hälsning från http://www.norrbete.se
Klickbar länk till http://www.norrbete.se
Slår ett slag för Kotell: http://edsele.se/om-edsele/foreningar/nipakademin/kotell/
ö-märkt verkar bra
http://www.o-markt.se
Jag får slå ett slag för Ölands Kvalitetsprodukter med ett pris på 115:- för köttlåda på 10kg med följande innehåll:
Nötfärs ca 4kg
Högrev ca 1kg
Bog ca 1kg
Ytterlår ca 0,8kg
Innanlår ca 0,8kg
Fransyska ca 0,8kg
Rostbiff ca 0,6kg
Entrecóte ca 0,5kg
Ryggbiff ca 0,5kg
Dock är det nog bra om man alltid försöker handla lokalt.
Vi försöker alltid köpa närodlat, det finns på många ställen här i Västergötland, enligt en av våra leverantörer så börjar det bli brist på närodlat kött, kan vara att Icas kött inte är så populärt längre.
Hej Cornu, bra att du lyfter fram gräsbeteskött. Men vad menar du med fotbollsplansbete? Är det åkermarksbete som åsyftas? Dessa kan bli mycket stora kolsänkor i ett MIG-system. Har lite namn och länkar om du är intresserad.
@Cornu och andra "bönder":
Hur går det till när man blir självförsörjande på kött? Om jag har förstått det rätt så är cornu egentligen ingenjör utan "naturlig" bakgrund inom jordbruket, behövs det ingen "utbildning" för att bli köttbonde? Kanske vore ide att ägna ett inlägg om hur man blir "bonde" för oss som lever i ett samhälle där köttet kommer från en disk på ICA Maxi…
Allra enklast/effektivast att bli självförsörjande på kött är inte att bli bonde utan att satsa på kaninproduktion. Inga problem att föda upp så man får typ 100 slaktdjur per år i burar i ett garage. Låter man en vanlig 700 m2 gräsmatta växa och skördar den som hö kompletterat med ett tädgårdsland med 30 m2 foderbetor så har du i princip ordnat kaninernas årsbehov av foder.
Att skaffa en gård med allt det innebär är en lite större investering, mentalt, fysiskt och ekonomiskt.
Avsikten var kanske inte att bli självförsörjande i första hand utan att ha lite egen köttproduktion – jag tänker mig att det stora steget är till att ha egenslaktat öht. Vet man hur man hanterar djur, slakt och köttet så är väl steget till att bli självförsörjande enklare.
En bra start på slakt/kötthanteringsutbildning är att hänga med en erfaren jägare. Det finns en hel del bra filmer o litteratur som beskriver hur man gör och det sen parat med lite "hands on" under sakkunnig ledning gör att man lär sig det hela ganska snabbt.
Ja, kompetensen finns väl främst i jägarkåren idag. Principerna är de samma, anatomin kan ha lite andra proportioner men är annars samma vildsvin-gris, älg-nöt och rådjur-lamm, fågel-höns etc.