“Sverige har en bostadsbubbla och svensk ekonomi bygger allt mer på ohållbar skuldsättning” – Dr Dirk Bezemer, Rijksuniversiteit Groningen
SVT uppmärksammar den svenska bostads- och skuldbubblan idag, inklusive den internationella skuld- och finanskrisen i kvällens Vetenskapens värld. Man värmer upp med ovanstående inslag och en artikel med Dr Dirk Bezemer från Universitetet i Groningen, som forskar just kring skuldsättningen i ekonomier och hur det påverkar ekonomin.
Som utlänning är det hårda ord och raka rör, medan man för den älskade objektivitetens skull tar in Nordeas privatekonom Winsth, som förstås förnekar skuldbubblan och bostadsbubblan. Bezemer påtalar helt korrekt att skulderna går till finanssektorns vinster (via att vi tävlar om vem som kan skuldsätta sig mest för att köpa en bostad eller för att skuldsätta oss för konsumtion) istället för att skuldsättningen går till investeringar som bygger en framtid. Ökad privat skuldsättning på 2 000 miljarder kunde använts till att förändra Sverige från grunden, men har nu bara gått till lånta fjädrar.
Den svenska skuldbubblan och bostadsbubblans existens börjar bli allt mer accepterad, även inom landets gränser. Det är kanske dags att börja skriva om något annat nu när gammelmedia börjar hänga på efter några års tröstlöst tjat.
Sverige har gått från att vara i världstoppen vad gäller utveckling och social välfärd till att vara i världstoppen när det gäller privat skuldsättning. Det är väl något att vara stolta över! Kramizar på er!1.
1. Får kritik för att jag är för negativ och känslokall, så nu tycker jag vi alla dunkar varandra i ryggen, tar varandra i hand och sedan förenas i en enda stor enorm gosig kram! För alla känsloyttringar i digital text på Internet är ju äkta och därmed meningsfulla!
50 kommentarer
Problemet är att majoriteten av befolkningen har accepterat bubbelpriserna, och anser att det är normalt att betala 3-4 miljoner för en lägenhet i Stockholms innerstad. Så länge det finns folk som tror att priserna är normala så kommer vi inte få se på ett större prisfall.
Varsel och lågkonjunktur verkar inte förändra folks beteende heller, eftersom det finns många som känner att de sitter säkert. Hör många som planerar att byta upp sig, även om vi är på väg mot en lågkonjunktur. De ser lågkonjunkturen som en fördel, så det bidrar till lägre ränta…
Så innan arbetslösheten ökar till Spaniens nivåer, eller tills räntorna ökar så tror jag inte vi får se något större fall i bostadspriserna.
Innerstad? Nu får du betala 4-5 miljoner för en (stor) lägenhet i norrförort… Frågan är om de kommer att få några sålda?
Haha. Underbart och klockrent som oftast! *ler*
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Grattis. Det där ger dig och oss andra som
befarat att det är så rätt (tyvärr). Förhoppningsvis blir det
någon debatt av det. Fast för många åtgärder är
det nog rätt sent nu.
Avreglerar man bank o finans blir följden förstås att den sektorn sätts att styra landets ekonomiska politik.
Varför riskera pengar i något riskabelt produktivt, när man kan dränka ner tillgångar som redan finns på plats i skuld ?
Om man inte skiljer på "avreglera" och "omreglera", ibland går det snett när man omreglerar – vissa regler hör ihop (t.ex. ansvar/befogenheter mm).
Sen är det ju uppenbart att med räntesubventioner och folks kortsiktiga beteende gör ju att pengarna söker sig till bostadsmarknaden.
Som vanligt för att undvika korkade kommentarer från penningsystemshaverister så vill jag påpeka att med pengar avser jag sånt man normalt kan köpa saker för, varken mer eller mindre.
Anonym, du borde verkligen skriva en bok och se om någon vill läsa den. Du har talang för att trixa med ord. Påminner om såna däringa illusioner tecknare kan framkalla.
Det penningsystem vi har idag innebär en central reglering av mängden pengar och priset på kredit, dvs räntan. Centralbanken styr räntan, efter vad den anser vara bäst för tillväxt/sysselsättning och finansiell stabilitet. Alla som skriker på "mer reglering" bör komma ihåg att det är den här regleringen som är en viktig grundorsak till att bubblor/kriser uppstår. Med guldmyntfot (jag lägger ingen värdering i det) och fri kreditmarknad, så regleras viljan att ta ut lån av ett oelastiskt utbud av "pengar", dvs guld. Med guld så finns ingen "lender of last resort". Vill många låna, så drivs räntan upp, vilket ökar viljan att spara och dämpar viljan att låna ännu mer. Denna "automatiska" reglermekanism för kreditmarknaden finns inte i vårt ekonomiska system, vilket är anses vara ett stort problem bla. bland ekonomer ur den Österrikiska skolan.
Nonsensikvadrat är en aldeles lysande signatur för de kommentarer du producerar.
Sen skall man givetvis också skilja på reglering i den betydelsen som används i reglerteknik respektive juridik. Dock i en fri kreditmarknad så bör man ha i åtanke att staten knappast kan ställa upp som garant för motpartsriskerna som kan uppstå – ett exempel på olika regler som hör ihop. Dock bör man ha i åtanke att även med guldmynt och en fri finansmarknad så kan derivat förekomma – mängden betalningsmedel är inte begränsad, på en helt fri marknad så finns det ju inga regler om vilka betalningsmedel som skall användas.
Är det bara jag som har problem med att starta videon?
Efter 13 klick på playknappen så fungerade det…
Du kan ännu få rätt. Men det förutsätter att det byggs mer på denna nivå av bopriser. Så länge det inte byggs nytt så är det ofta ett nollsummespel där höga bopriser göder en marknad med höga bopriser. Vi som sitter på 20 år gamla hus drabbas inte av ett ras på 20-30%.
Så kolla byggpriserna och den nya volym som skall ut på marknaden-så förstår du varför du inte ser det du befarat länge nu-ännu.
Det där har jag också funderat på.
Priserna ligger i nästan hela Sverige på eller väldigt närma All time high och ändå byggs det väldigt lite.
Skulle priserna "krasha" så skulle det byggas ännu mindre och den stadiga inflyttningen till storstäderna skulle göra bostadsbristen ännu större. Jag vet att Cornu och vissa andra påstår att det inte finns någon bostadsbrist, inte ens i Stockholm och att det bara är att "kny ihop sig" så löser sig allt men jag är inte lika säker.
För att lösa bostadsmarknaden i Storstäderna så tror jag hyresmarknaden måste avregleras. Priserna kommer skjuta i höjden på vissa platser men det kommer iaf finnas lediga hyresrätter i städerna. Som det är nu så sitter det massa folk och "tjuvhåller" (och fuskar sig till med kösystemet) på lägenheter med en för låg hyra. Lösningen för dessa blir att tillsammans med några andra hyra en 3:a eller 4:a. 4 personer med "normal" inkomst skulle då kunna dela på en 4:a med en månadshyra på kanske 20-25.000 i månaden i centrala Stockholm.
Ja det finns olikheter i alla nationers bostadsmarknader, därför kan holländare inte förutse krasch bättre än någon annan, snarare tvärt om.
Hyresregleringen ger ett begränsat byggande av hyresrätter.
Avdragsrätter ger oss billiga lånekostnader och kapitalskatten lägre avkastning på alternativ. Vi har fått jobbskatteavdrag och lägre skatter på kapital och fastigheter. Vi har rekordlåga räntor. Allt ger oss högre köpkraft som kanaliseras till boende när rekordgenerationerna från 80-90 talet skall ut tillsammans med alla nya Svenskar! Där har vi del av förklaringen! En annan är de stabila priserna!
Just formuleringen att vi tävlar om vem som kan skuldsätta sig mest känns ganska träffande när det gäller auktionsförfarandet på bostäder.
Det byggs väldigt mycket nu, runtom i Stockholm åtminstone. Alla kranskommuner (bortsett från t.ex. Danderyd som anser sig "färdigplanerat") bygger för fullt. Detaljplaner tas fram i en takt som får många att klia sig i huvudet och ställa sig frågan om det inte borde vara dags för en lågkonjunktur snart. Vilket vi förstås är på väg in i nu. Byggherrar man pratar med påtalar att byggpriserna är alldeles för höga, vilket resulterar i hutlösa priser för nyproduktion. Problemet är att eftersom även priserna på det gamla beståndet drivits upp som en följd av att bostadsbyggandet i Stockholm inte hängde med i den takt som staden växt med (i kombination med att vi i Sverige flyttar hemifrån tidigt, många bor stort och det alltid setts som en bra affär att köpa en fastighet/bostadsrätt) och därmed normaliserat en hög prissättning så kommer det bli extra jobbigt för de som köpt nyproduktion när väl priserna börjar gå ner och du förväntas betala mer räntekostnad varje månad. Självklart blir det överlag jobbigt för alla som köpt bostad de senaste åren och är högt belånade.
Om byggkostnaderna fortsätter att öka kommer byggherrarna inte att vara särskilt angelägna att bygga, förutsatt att folk inte kommer ha råd att betala vad det kostar att flytta till/köpa nyproduktion.
Om vi nu går in i en lågkonjunktur borde rimligtvis förväntningarna på eventuella prisökningar sjunka (helt normalt i en lågkonjunktur). Därmed borde alltså de som sitter på fastigheter idag, och som ser dessa som en investering som de kan frigöra kapital genom, sälja av bestånd vilket ytterligare ökar antal objekt på marknaden. I början kommer många säkert tro att de gör fynd, vilket ev. tilfälligt driver upp priserna (dock inte till nivåer över dagens). När väl det går upp för folk att betalningsmöjligheten för annat folk kraftigt försvagats/minskat så kommer priserna fortsätta nedåt.
Det kommer inte att vara häftigt och lyxigt att bo stort/dyrt för det kommer att innebära en kraftigt inskränkt levnadsstandard. Istället för att gå på restaurang, resa, renovera, shoppa, u-name-it, så kommer folk att tvingas lägga mer pengar på sina fastigheter genom räntor, amorteringar, underhåll m.m.
Ovanstående kommer att driva konjunkturen nedåt ytterligare och välfärden kommer att försämras därför att rådande majoritet kommer ha lovat medelklassen att kunna fortsätta enligt business as usual-modellen.
Jag hoppas att folk kommer att ta sitt förnuft till fånga och inte låta frustrationen och ilskan gå ut över något annat än att de faktiskt ändrar sitt livsmönster och börjar göra lite bättre prioriteringar i livet. Det blir en dyr läxa, men så är det ibland.
EDK Vi bygger inte alls mycket nu -tvärt om. Vi fyller gamla hus med mer folk i en takt som åtminstone jag tycker är ohållbart:
2012 första kvartalet påbörjades 4850 lägenheter-ca 20 000 i årstakt. Vår befolkning ökar med 68 000 i årstakt. 3,4 person per lgh!
http://www.scb.se/Pages/PressRelease____334409.aspx
http://www.scb.se/Statistik/BO/BO0101/2012K02/BO0101_2012K02_SM_BO14SM1203.pdf
Kan tycka att den är helt bra för detta. Om vi börjar se framåt så kan vi se att i Södra stockholm så har man t.ex. Tyresö som börjar bygga nästkommande år (http://www.tyreso.se/Boende_miljo/Bostader-och-tomter/Nya-bostader-i-Tyreso/), i Haninge byggs en hel stadsdel, med pendelstation och allt (http://www.haninge.se/Bygga–Bo/Samhallsutveckling/Stadsdelen-Vega/Stadsdelen-Vega/) samti Nynäshamn där en helt ny hamn skall byggas (http://www.stockholmshamnar.se/sv/Vi-bygger/Stockholm-Nynashamn-Norvikudden/). Bara några av exempel.
Dock så slår det mig att dessa är inte färdiga förens långt in i framtiden, men visst börjar det hända något litet iallafall.
Ja, som sagt, min uppfattning är att det byggs mycket och som du säger, Kommunaltjänstemannen, så handlar det om projekt som inte byggs förrän om några år, men mycket är i pipen. Frågan är om många av dessa projekt öht kommer att påbörjas/färdigställas. Kommer vi måhända få samma scenario som på Irland där många lägenheter/hus står tomma trots att folk behöver någonstans att bo?
Har insyn i dels dessa projekt och även andra, blir väldigt paff om de inte drivs genom. Finns intressenter och krafter överallt som pushar dessa, kommunerna har oftast redan planerat in detta i budgetar och säkerställt finansieringen..
Men men, den som lever får se.
Kan väl även tillägga att flera av dessa kommuner söder om stockholm slaktar sina köpcentrum för att bygga nya bostäder på höjden. Haninge har verkligen pressat in hyresrätter runt centrum, tror tyresö har gjort samma (kan vara någon annan i södertörnsområdet) och börjar bygga på höjden.. Och det är hyres, inte många BR. Sedan att hyran är utom denna värld är en annan sak..
Ja visst, det byggs tusentals nya lägenheter varje år i Stockholmstrakten.
Men det flyttar in tiotusentals personer som behöver en bostad, så det räcker liksom ändå inte…
se sidan 17 i denna rapport för en talande graf… Fram till 90-talskrisen byggdes ungefär så många bostäder att det motsvarade befolkningsökningen varje år. Bortsett från ett par år i början av 2000-talet har det inte hänt igen sedan dess.
Tack ddd, den rapporten hade jag missat. Kan kanske finnas en viss missmatch mellan byggnation och inflyttning 😉
Den amerikanska varianten, att bara dra om skulderna är större än försäljningspriset har tydligen börjat hända i Sverige också. Helsingborg närmare bestämt.
De som drabbas i första hand blir de som köpt huset i god tro… Men inte kan flytta in därför att säljarna inte skrivit under kontraktet utan bara dragit..
Eh, hur menar du nu? Köparen skriver på kontraktet men säljaren gör det inte? I så fall lär ju pengarna stå kvar på mäklarens klientmedelskonto? Är mäklaren riktigt ful kanske han drar sina omkostnader från den summan, men pengarna tillbaka vid utebliven affär lär man ju få.
Det hjälper ju inte heller säljaren att strunta i att skriva på avtalet och sen sticka?? Då sitter han ju kvar med samma hus och samma skuld som lik förbannat ska betalas??
Nej, det här får du förklara lite mer ingående tror jag.
Om inte både köpare och säljare skrivit på är det inga pengar som överförs någonstans…
Teoretiskt kan man tänka sig en situation där säljare A) får pengarna av köparen B) men sedan inte betalar tillbaka sina skulder till A):s bank utan drar ur landet. Banken sitter dock fortfarande på pantbreven och tar då och tvångsförsäljer B):s nya bostad som ju är pantsatt för A):s skulder. B):s bank hann ju inte få pantbreven, eller eventuellt köpte B) kontant…
Fast nu handlar det om att säljaren tog handpenningen och drog, alternativt bara drog för de inte skulle kunna betala tillbaka skulderna. Köparen förlorar handpenningen och blir sittande bostadslös.
https://hd.se/helsingborg/2012/11/19/barnfamilj-hemlos-nar-villasaljare/
Näe, säljaren tog inte handpenningen och drog. Läs artikeln.
Under studietiden fyllde jag ut kassan genom att arbeta på Nordea. Tre gånger jag var med om att en person hade köpt en lägenhet (kontant….) där alla papper var skrivna men inga lån lösta. Av något mysteriskt vart säljaren borta med vinden.. Alla tre hände i en större stad i södra Stockholm.
Rimligen så att säljaren smet från några skulder. De som står kvar får ta smällar på ett apparent godtyckligt sätt (men helt reglerat vem som tar vilka smällar).
Problemet för köparna är att de inte har någonstans att bo, dessutom har de kanske blankolån på 200tkr avseende medel som ligger hos mäklaren. Det finns begränsade möjligheter att agera för köparen här, man kan inte stämma någon som man inte kan få tag på – därför kan de inte få exekutionstitel för fullgörelse av avtalet. Banken kanske har lite större möjlighet att agera med tanke på att de sitter med pantbreven, men det är nog inte så trivialt där heller.
Genom att "försvinna" kommer säljaren slippa undan alla tillgångar och skulder han lämnar efter sig. Enda rimliga (såvida han inte fått totalt hjärnsläpp) är alltså att han fått något av värde med sig, men att det som är kvar är skulder överstigande tillgångarna som är kvarlämnade.
Ärendet är ett exempel på öppna gränsers problem. Vi är inte livegna i det land vi föds i längre. Vi kan ha flera parallella liv!
Det kan säkerligen gå att "försvinna" inom landet också. Sålänge staten inte detaljövervakar medborgarna så kan staten heller inte veta var man är och följaktligen kan man hålla sig undan kronofogden…
Enligt kuvan där har hushållens skuldsättningsnivå varit konstant senaste året eller två. Är det detta vi ser konsekvensen av nu i form av alla varsel?
Näe, tror snarare det är konsekvensen av föregående finanskris, 15%-regeln och lite annat. Folk verkar faktiskt att ha blivit i alla fall aningen försiktigare på sistone tycker jag.
Kraaaaamar på dig Cornucopia?, du e sjuuuuuuuukt bra bara så du vet <3<3<3
Kan någon upplysa en lekman om vad som evetuellt kommer att hända när allting rasar förr eller senare. Det är ju uppenbart att den här vansinninga situationen inte klarar av sin egen vikt så länge till…
Är det som inför peakoil eller? (8 ton ammunition samt en hagelbrakare i en bunker fylld med konserver)…
Vet inte om det är tillämpbart etc, men kanske det är värt att titta på vad Island gjorde. Här är en pop-beskrivning anpassad för den amerikanske publiken:
http://www.youtube.com/watch?v=64eI831eKY8
Deflationstryck och flera varsel är vad som väntar.. lägre räntor, folk håller i sina pengar och spiralen fortsätter.
Dock väldigt positivt till alla som har bolån OCH har kvar jobbet OCH inte tvingas sälja bostaden..snart kommer väl man nästan få pengar i ränta för att skuldsätta sig..
Vad tror ni om detta:
1. Lagstadgad rak amortering till en viss procentsats av bostadens värde.
2. En “bokostnadssats” ska införas. Bokostnadssatsen utgör en viss procent av bolånet, till exempel 5%. Endast om bankernas räntesatser är lägre än denna bokostnadssats, ska mellanskillnaden utgöras av amortering. Denna amortering ska vara avdragsgill på samma sätt som räntekostnaden.
3. Bokostnadssatsens storlek ska vara ett instument som riksbanken förfogar över.
På detta sätt skulle man kunna förhindrasänkningar av riksbankens ränta som incitament för vidare expansion av bostadsbubblan och vi får samtidigt ett redskap för att ta kontroll över skuldsättningsexpansionen.
"Bezemer påtalar helt korrekt att skulderna går till finanssektorns vinster"
Njet, det där är inte riktigt korrekt.
Ränteintäkterna går till banken som sedan betalar ut räntekostnader till obligationsinnehavarna. Kvar finns räntenettot.
Finanssektorn lever bara på räntenettot. Det ska betala deras kostnader och den risk de exponerar sig för.
Och ska man tro de som talar om bobubbla tar finanssektor en mycket större risk än vad de tar ersättning för.
Således går finanssektorn back, och subventionerar låntagarna med för låga räntor.
De är bara om det inte finns en bobubbla som finanssektorn går ca +-0.
Taleb har skrivit någonstans att en bank förlorar alltid mer penger när den för eller senare går omkull än summan av alla sammanlagda vinster som den gjorde under hela sin livstid innan.
Och då har ägare och vd:ar plockat ut enorma värden under bankens livstid – värden som de får behålla. Så vilka är det som får betala för bankens förlust? Kan det vara vi andra?
Ni sitter väl och tittar på Kunskapkanalen!
Systemfel som hotar världen…
Har sett på Vetenskapens värld om finanskrisen.
Det var en föga smickrande bild man fick av ekonomernas intellektuella status. Att inte ta med banker, skulder och pengar i makraoekonomiska modeller, är det nackskott på.
Av de pris i "Ekonomisk pseudovetenskap till Alferds Nobels vanära", har 22 gått till "Chicagoskolan", som har legat bakom den globala finansmarknadens uppbyggnad med avregleringar och synsättet att marknaden löser allting samt flertalet makraoekonomiska modeller. Det är således dags att portförbjuda ekonomkollektivet från Fjollträskets konserthus 10 december, så att de inte med sina kognitionssvårigheter kan få förstöra den högtidliga stämningen.
Det finns också en världspolitisk dimension av den växande globala finansmarknaden, som programmet inte tog upp, och det är att reducera nationalstaternas makt, så att en ny världsordning kan införas som svar på kommande globala konflikthärdar, störningar i globala flöden samt uppkomna råvarubrister.
Om världen inte ska gå under, till följd av en havererande global finanskris, måste den globala finansmarknaden ersättas med nationella finansmarknader.
Det handlar om skademinimering. En nationell finansmarknad som havererar, får inga eller mycket ringa spridningseffekter över nationsgränsen.
Bankväsendet måste åter bli nationellt och delas upp i sparbanker och affärsbanker. Sparbankerna ska endast serva privatapersoner och företag etc med in- och utlåning till relativt låga räntor. Insättningsgaranti bör gälla för sparbankerna, för att undvika uttagsanstormning.
Affärsbankerna kan få ägna sig åt mer riksabla transaktioner och ska en relativt högre ränta. bonuskultur kan eventuellt få frodas här till skillnad från i sparbankerna. Insättningsgaranti ska inte gälla Affärsbankerna.
För de globalistiska politikerna i Sverige måste det till ett paradigmskifte. Att Sveriges 4 storbankers balansomslutning är ca 4 ggr svensk BNP är alldeles för högt. Här finns det mycket att göra. Nuvarande fosterlandsförräderi och EU-jingoism måste slängas på soptippen. Kommande inbjudningskort till Bilderbergkonferenser måste rivas. Sverige måste åter bli en demokratisk, suverän nationalstat.
Förresten blev det 2-0 till Rögle! 🙂
Förstår inte riktigt invändningarna mot chicagoskolan. Har dom verkligen propagerat för att Grekland, Irland, Spanien mfl skulle skuldsätta sig upp över öronen. Jag är tämligen säker på att du har fel där.
Och att det var Chicagoskolan som på något sätt låg bakom New Century eller Countrywides utlåning till bolånare tror jag du får svårt att visa.
Även att de sedan sålde lånen till broker-dealers (dvs inte banker) lär du också få svårt att hitta kopplingen till chicagoskolan i.
Och att den senare skulle ha hittat på att broker-dealers skulle securatizera lånen lär du inte heller hitta kopplingen till chicagoskolan i.
Dvs du har grova fundamentala fel i början på din rant. Och därmed är det också troligt att du har fel i resten.
Ta och fundera över vem som lurade i dig felen och vad den/de har för agenda.
@xycorr
Du lägger en massa påståenden i min mun, och sedan kritiserar du mig utifrån dessa förmenta påståenden, som jag aldrig har sagt.
Du bör ser TV-programmet.
Jag skrev:
"Av de pris i "Ekonomisk pseudovetenskap till Alferds Nobels vanära", har 22 gått till "Chicagoskolan", som har legat bakom den globala finansmarknadens uppbyggnad med avregleringar och synsättet att marknaden löser allting samt flertalet makraoekonomiska modeller."
Vad är fel i ovanstående citat om vi bortser från travestin på Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne?
Vill inte "Chicagoskolan" ha en global finansmarknad och avregleringar? Anser inte "Chicagoskolan" att marknaden har rätt? Tog "Chicagoskolan" med banker, pengar och skulder i sina makroekonomiska modeller?
"Nobelpristagare i ekonomi" som har koppling till University of Chicago:
Thomas J. Sargent, 2011
Leonid Hurwicz, 2007
Roger B. Myerson‡, 2007
Edward C. Prescott, 2004
Daniel L. McFadden, 2000
James J. Heckman‡, 2000
Robert A. Mundell, 1999
Myron S. Scholes*, 1997
Robert E. Lucas Jr.*‡, 1995
Robert W. Fogel‡, 1993
Gary S. Becker*‡, 1992
Ronald H. Coase‡, 1991
Harry M. Markowitz*, 1990
Merton H. Miller, 1990
Trygve Haavelmo, 1989
James M. Buchanan Jr.*, 1986
Gerard Debreu, 1983
George J. Stigler*, 1982
Lawrence R. Klein, 1980
Theodore W. Schultz, 1979
Herbert A. Simon*, 1978
Milton Friedman*, 1976
Tjalling C. Koopmans, 1975
Friedrich August von Hayek, 1974
Kenneth J. Arrow, 1972
Paul A. Samuelson*, 1970
Att så många med kopplingar till Chicago har fått "nobelpriset i ekonomi", tycker jag säger en hel del om vilket lärosäte som har styrt den (makro)ekonomiska lik-/in-riktningen i västvärlden sedan 70-talet.
"Chicago school" har i samband med finanskrisen fått kritik. Enligt http://en.wikipedia.org/wiki/Chicago_school_of_economics:
"The school has been blamed for growing income inequality in the United States. Economist Brad DeLong of the University of California, Berkeley says the Chicago School has experienced an "intellectual collapse", while Nobel laureate Paul Krugman of Princeton University, says that recent comments from Chicago school economists are "the product of a Dark Age of macroeconomics in which hard-won knowledge has been forgotten."
"Ta och fundera över vem som lurade i dig felen och vad den/de har för agenda."
Upplys mig!
tack för tipset, bästa som gjorts för skattepengar på mycket länge!