Det finns många som hävdar att vi på grund av att allt mer av vår ekonomi flyttar över till Internet, så kan man få evig tillväxt i en ändlig värld, men som vanligt är det floskler utan någons substans bakom. Tvärt om verkar färre Internetanvändare i ett land resultera i högre tillväxt.
Som vi konstaterade i fredags så innebär inte e-post någon väsentlig energibesparing per brev jämfört med att skicka papperspost, speciellt inte om den pappersposten sorteras och skickas inom en och samma stad, vilket t ex gäller i våra storstäder som har sorteringsterminaler. Dessutom skickar man desto mer e-post än papperspost. Internet drar helt enkelt resurser och är inget sätt att få ekonomiskt tillväxt gratis. Tvärt om innebär produktivitetsökningen som Internet orsakar att man gör av med mer energi per arbetstillfälle och per genererad krona i ekonomiska aktivitet, t ex vid en jämförelse mellan SSAB och Facebook.
 |
| Internetanvändande och ekonomisk tillväxt |
Så hur ser det ut med den ekonomiska tillväxten och Internetanvändandet i ett land?
I själva verket finns det en svag omvänd korrelation, -0.186 mellan ekonomisk tillväxt och antalet Internetanvändare. Ekonomier med högre andel Internetanvändare har lägre tillväxt.
 |
| Ekonomisk tillvät och Internetanvändande |
Sedan innebär förstås inte korrelation kausalitet, orsakssamband. Men det är inte jag som påstår att Internet ska ge oss evig ekonomisk tillväxt, utan det är andra som hävdar detta, dvs att det ska finnas en korrelation mellan ekonomisk tillväxt och Internet.
Är det för att folk sitter och surfar på jobbet istället för att jobba, som Internet ger lägre tillväxt? Nej, naturligtvis inte.
Istället är det ju så att det är (över)mogna ekonomier likt OECD-länderna som har högre andel Internetanvändare. Och vi vet att OECD-länderna både är skyhögt mycket högre skuldsatta och har en allt mer stagnerande ekonomisk tillväxt, trots detta fantastiska Internet som ska ge oss evig tillväxt i en ändlig värld.
De länder som fortfarande kan visa hög ekonomisk tillväxt är ju länder med sämre utvecklade ekonomier, och dessa har också färre Internetanvändare. Tillväxt ger fler Internetanvändare, i takt med att det ekonomiska och materiella välståndet ökar, men fler Internetanvändare ger inte tillväxt.
 |
| Internetanvändande och arbetslöshet |
Däremot korrelerar högre Internetanvändande starkt med lägre arbetslöshet.
Korrelationen mellan andelen Internetanvändande och arbetslöshet är -0.443, vilket kan anses vara en stark korrelation. Inte så stark som korrelationen mellan dieselanvändandet och BNP, men ändå stark.
Även här finns det förstås ett orsakssamband. Men det är svansen som viftar på hunden. I länder med hög arbetslöshet har man förstås i mycket mindre utsträckning råd att ha datorer eller bygga ut Internetinfrastrukturen. Det är trots allt inte gratis med datorer och Internet.
 |
| Internetanvändare och skuldsättning |
Däremot finns det ett svagt samband, korrelation 0.22, mellan hög statlig skuldsättning och högt Internetanvändande. Ju fler Internetanvändare, desto högre statsskuld. Återigen är kausaliteten att det handlar om de mogna och stagnerande ekonomierna som har både högt antal Internetanvändare och höga statsskulder. Däremot har de allra värst skuldsatta, som t ex Grekland, färre Internetanvändare.
Slutsatsen är att det inte går att hävda att Internet ger ekonomisk tillväxt, men det går inte heller att hävda motsatsen. Internetanvändande är bara ännu en ekonomisk aktivitet, hade vi inte använt resurser och kapital till detta hade vi gjort något annat istället.
Västvärldens stagnerande ekonomiska tillväxt och skuldsättning kommer inte att räddas av Internetanvändande och världen är fortfarande ändlig.
Man kan förstås diskutera hur OECD-ländernas tillväxt och skuldsättning hade sett ut utan Internet och om situationen varit sämre eller bättre annars?
Källor för datat är Wikipedia, där jag använt listan över Internetanvändandet i europeiska stater, vilket inkluderar fattiga länder på Balkan och i Kaukasus. Jag har alltså inte tittat globalt, så de läsare som befinner sig i allvarlig förnekelse får något att skylla på. Jag har även strukit de europeiska småfurstendömena som San Marino, Andorra, Lichtenstein etc.
39 kommentarer
Oändlig tillväxt i en ändlig värld är din halmgubbe, inget annat. Det är det ena. Det andra är att Internet ger oss en tillväxt som knappast fullt ut fångas i deflatorer och liknande. Mycket av nyttan mäts inte i pengar, och tillåter oss tillochmed att köpa färre prylar med bibehållen nytta.
Definiera "nytta"
I den här snäva kontexten: "sådant man är beredd att betala för (om de inte hade varit gratis eller inkluderade i köpet)".
Mobiltelefoner och internet har slagit ihop och tillgängliggjort oerhörda mängder med teknisk utrustning, informationskällor, underhållningsmetoder etc, och det mesta har blivit gratis och närapå försvunnit ur BNP. Jag är skeptisk till att man fångat detta i BNP-deflatorn.
Anders Bolling skrev igår det här i "Framstegsbloggen" han har på DN: En tredje tankefigur vi fastnat i är att ny elektronik ständigt får oss att kräva fler prylar, när det som nu sker snarare är en avmaterialisering. En urban medeklassperson i väst som ville hänga med för 20 år sedan höll sig med en kamera, en videokamera, en videobandspelare, en cd-spelare, en stereo, en tv-spelskonsol, en (stor) mobiltelefon, ett armbandsur, en väckarklocka, ett uppslagsverk och några bra kartböcker. Allt det där ingår numera i en smart mobil av standardsnitt, och man behöver inte vara medelklass eller ens bo i västvärlden för att kunna köpa en.
Det är alldeles riktigt att du inte från dessa data kan dra slutsatser om Internets eventuella bidrag till BNP-tillväxt. Detta är dock inte detsamma som att man inte utifrån några data kan dra motsvarande slutsatser.
Internet ger möjlighet till samordning, koordination och specialisering, vilket tidigare visat sig vara kraftigt produktivitetsdrivande. En annan uppfinning som ger samordning, koordination och specialisering är staden; och en stadsbo har i ofta kring 50 – 200 % högre produktivitet än en utanför stadens nätverk (http://www.mckinsey.com/insights/mgi/research/urbanization/urban_world_cities_and_the_rise_of_the_consuming_class). Exakt hur stort bidrag Internet givit/kommer att ge anser jag inte kan avgöras på ett så här tidigt stadium, men National Bureau of economic research har givit ut ett Working Paper (http://www.nber.org/papers/w18315), där estimatet ligger kring 10 % av produktivitetsökningen från industriella revolutionen. Enligt deras data gav Internet samma procentuella ökning i produktivitet per år som senaste industriella revolutionen, men under 8 år istället för under 80.
Jag tror inte riktigt på deras metodik, av många skäl, bland annat då den känns oerhört beroende av hur vi väljer epokgränser, men att den specialisering och samordning som Internet ger inte skulle leda till en högre tillväxt alls tycker jag verkar osannolikt, allra helst om Peak Oil framöver gör transporter relativt dyrare, och därmed kopplar isär områden som tidigare kunnat producera koordinerat tack vare sin tidigare (transportkostnadsmässiga) närhet.
/Civilekonom, men inte övertygad
Jag känner mig lite förvirrad,bygger välfärd på ekonomisk tillväxt eller ökad produktivitet ?
Ökad produktivitet innebär att färre personer gör samma jobb. Hos naivisterna friställer det resurser som ger ekonomisk tillväxt. Hos realisterna så innebär det cementerad högre arbetslöshet, vilket dock motsägs av en av graferna ovan.
Men vi vet att vi passerat bäst förut i väst vad gäller arbetslöshet, istället har vi successivt stigande arbetslöshet för varje konjunkturcykel och sk "jobless growth".
Produktivitet kan innebära att folk blir onödiga…
Stämmer det verkligen har för mig att produktiviteten har ökat med 2,6% per år mellan 1800 och 2010 medan den ekonomiska tillväxten under samma period har varit 2%. Vi kanske kunde konsumera mer fritid framtiden istället för prylar?
Det låter rimligt, men å andra sidan så hade vi mer fritid på 50- och 60-talet, eftersom "hälften" av alla vuxna inte jobbade (=hemmafruarna).
@Anders: I nationalräkenskaperna mäts produktivitet ofta i BNP per arbetad timme. Vid bibehållet antal arbetade timmar motsvarar alltså en procents produktivitetsökning en procents BNP-tillväxt. Vad Cornu raljerar över i sin kommentar är att om efterfrågan inte svarar mot den ökade produktionen, blir resultatet istället bibehållen BNP och minskat antal arbetade timmar.
@Cornu: Visst, men detta får betraktas som ett politiskt beslut, alltså ett där politiker och arbetstagare/arbetsgivare uppfattar att vi inte vill öka investeringarna eller konsumtionen, eller minska arbetad tid per arbetstagare i takt med produktivitetsökningen. Och i väst har du ganska rätt ifråga om "jobless growth" under det senaste decenniet, men tittar du på världen i allmänhet har vi en urbaniseringsvåg av aldrig tidigare skådad omfattning och hastighet som driver tillväxten i Kina och övriga tillväxtekonomier. Där växer BNP fortfarande så att det knakar.
Jag trodde att du skulle inrikta din kritik på att produktionstillväxten där är ohållbar, för det är en mer giltig och fundamental kritik än att vi råkar ha kris och efterfrågeunderskott i västvärlden just nu och de senaste fem-tio åren.
Vad jag inriktar mig på är de som menar att Internet ska leda till tillväxt i västvärlden, när det uppenbarligen inte är fallet.
Att U-länderna växer så det knakar är ju inte så konstigt, där finns det fortfarande utrymme att växa, i den mån naturtillgångarna räcker. Men här i väst bör vi nog ställa in oss på utebliven tillväxt och planera därefter, vilket inkluderar alla naivistiska politiker som räknar med tillväxt i all evighet för att finansiera deras köpande av röster.
@Anders: Sedan 1800-talets slut har vi gått från oreglerad arbetstid (i många fall uppåt 15-16 timmar, utan semester) till klart lägre nivåer. I viss utsträckning har vi redan börjat konsumera fritid.
@Cornu: Hemmafruarna är förstås inte helt irrelevanta från ett arbetstidsperspektiv, framför allt om man begränsar sig till medelklassen, men utgjorde å andra sidan en ganska liten del av befolkningen, även när det begav sig.
@Cornu: Jag tror inte att det är helt orimligt att tillskriva Internet åtminstone en del av produktivitetsökningen 1996-2004, och att det finns vinster kvar att hämta. Instämmer dock i att förväntningarna är alldeles för högt ställda.
Politikernas naivism är nog delvis en fråga om deras personliga föråldrade övertygelser, och dels en fråga om partilogiken. Man röstar hellre fram en optimist inom partiet, då denne uppfattas kunna entusiasmera och motivera partifolk och väljare bättre. En utebliven tillväxt under längre tid kommer nog att kunna anpassa retoriken efter verkligheten. Hoppas bara att klåfingriga politiker inte förstört alltför mycket tills dess.
Vidare har ju framstegstanken varit drivande i västvärlden under många hundra år, och en tillväxt om 2-3 % om året en realitet under större delen av nutida politikers liv, så man förstår att det inte är en ideologi som man lätt lämnar. Jag hoppas dock på din bloggar och liknande folkbildningsprojekt för att underifrån bryta dessa numera tydligt skadliga förväntningar och ideologier.
Nåja om jag kan ha ungefär samma välfärd men samtidigt få mer fritid är jag ganska nöjd.
@Cornu: Hos naivisterna friställer det resurser som ger ekonomisk tillväxt. Hos realisterna så innebär det cementerad högre arbetslöshet, vilket dock motsägs av en av graferna ovan.
Det friställer resurser vilket potentiellt ger högre tillväxt. "Realisterna" är alltså de som säger "vi lever i en socialistisk stat som hindrar folk att jobba", medan "naivisterna" är de som säger "vår stat är inte så socialistisk att den klarar att hålla folk borta från jobben någon längre tid". "Naivisterna" har mest på fötterna.
Om internet innebär att det är en massa saker man inte längre behöver betala för så är det väl rimligt att det ger lägre BNP även om folk faktiskt får det bättre. Det skulle vara "katastrof för ekonomin" mätt i BNP om allt folk behöver och önskar plötsligt trillade ner från himlen alldeles gratis. Dock vore det förvisso inte särskilt negativt för folk. Men BNP mäter ju inte välfärd eller välstånd. Snarare bara hur mycket folk tvinga sälja och köpa för att hålla igång sina liv. Helt sjukt mått på hur bra folk har det.
Som tex att tvingas reparera bostäder och infrastruktur efter en naturkatastrof
Ja, men även mer positiv konsumtion räknas inte om folk inte tvingas köpa och sälja den. Det är själva köpandet och säljandet som konstituerar livskvalitet och värde, det har ni väl förstått?!
3D skrivaren kan bli en sak som kan minska BNP men öka välfärden, under förutsättning att allt annat är lika förstås.
Tänk vilken boom det skulle bli för BNP om den nuvarande sexköpslagen byttes ut mot en lag om att en större betalning (ett par hundra kronor åtminstone) måste utgå vid sex (kanske till kvinnan eller den yngre eller den sexigare). Det skulle verkligen sätta fart på de ekonomiska hjulen.
Eller tänker jag fel? Hur? Är inte BNP intressant bara för att det i mycket hög grad är ekonomiska transaktioner som staten beskattar och staten har egna behov som den behöver betala pengar för att få tillfredsställda?
Om folk tvingas betala för sex så ökar statens skattebas dramatiskt, förutsatt att folk inte knullar svart. Och det är för att staten vill ha in skattepengar som den kan köpa saker för som BNP är så viktigt. Så problemet är då att staten måste köpa saker och för att täcka statens behov av att köpa saker är det viktigt att det finns en massa ekonomiska transaktioner som staten kan beskatta så att staten får in pengar med vilka den kan köpa det som den behöver köpa.
Men om allt staten behöver också var gratis så behövde den inte längre några skatteintäkter. Så behovet av BNP-tillväxt kan nog i hög grad basera sig på statens och andra aktörers fortsatta behov av att få in pengar för att köpa saker. Så länge inte alla väsentliga aktörer kan få allt gratis så kan det bli ganska katastrofalt om allt väsentligt blir gratis för andra aktörer. Om vissa väsentliga aktörer måste tjäna pengar för att kunna betala för saker som de behöver så kan det vara farligt om andra aktörer inte längre har något behov av att tjäna pengar och därför inte längre levererar några varor eller tjänster.
Ja och tänk bara på vilken enorm BNP ökning enbart övervakningen av denna lag skulle generera, Jag tror att du kan vara lösningen på spåret, ditt namn kommer garanterat att vara med i slutstriden när nästa års Riksdagens ekonomipris i Alfred nobels minne ska avgöras, jag bugar mig.
Lysande. Om det vore lagligt att betala för sex, så skulle ju gratis sex vara beskattningsbart som en schablonmässig hobbyintäkt. Alla som bor i samboförhållanden eller gifta skulle man kunna schalbonsbeskatta för gratis sex utifrån statistiskt underlag om frekvens på sexet. Övriga skulle i samband med deklarationen få ange hur många gånger de haft gratis sex under året och betala skatt därefter.
Dessutom skulle detta höja BNP, eftersom man skulle kunna lägga till den schablonmässiga konsumtionen av sex till BNP. Dock skulle det hela vara en engångseffekt om man inte kan påvisa att folk har mer och mer sex varje år. Finns dock tillväxtens gränser även där – folk kan inte ha sex mer än 60/24/7/365, så man slår i tillväxtens tak förr eller senare ändå.
Lysande som sagt.
Bra idé, men kan vi inte bara fortsätta på inslagen väg med Fiskeriverket, där antalet kontrollanter snart överstiger antalet aktiva yrkesfiskare? Vi kan anställa arbetslösa till att övervaka alla sportfiskare också, för säkerhets skull.
Eller starta upp Stängselnämnden igen, så att dom kan sitta och rulla tummarna i 30 år som de gjorde förr?
Nu behöver man väl inte nödvändigtvis ha en partner för att ha sex, varför ska dom som sitter hemma för sig själv vara ett skattefrälse?
Blir det högre sexskatt om man har ett attraktivt boende, eller bil?
En av anledningarna till att vi har ett samhälle är att kunna njuta av kultur, internet är en fantastisk kulturbärare, det är trevligt att kulturen prioriteras även när annat stagnerar.
Där tror jag faktiskt att markandskrafterna styr, hade vi velat konsumera kultur hade Internet redan varit fullt av det. Tyvärr verkar de flestas idé om en helkväll vara en rejäl dos herrsurfning följt av några schyssta kuponger från Groupon.
Är det inte helt enkelt så att högt internetanvändande tyder på en (över)mogen ekonomi som på grund av det har en lägre tillväxt än inte fullt så mogna ekonomier?
Ja, skrev jag inte det?
Vilket förstås innebär att vi som övermogen ekonomi inte heller får någon evig tillväxt, oavsett Internet. Vilket var min poäng, medan naivisterna alltid slänger sig med "Internet" som lösningen på tillväxtens dilemma.
I framtiden när transporterna blivit mycket dyrare så tror jag att internet ger stora bidrag till BNP, t.ex. att sälja knowhow via internet och tillverka sakerna själva på plats för att spara in transportkostnaden.
3d-skrivare kan kanske bli intressanta om utvecklingen fortsätter. Man köper pulver av en massa olika slag och så "ritningarna" till olika objekt, om de inte finns fritt tillgängliga på nätet. Elräkningarna kan dock bli mycket högre om man producerar saker hemma. Och så kan det krävas lite väl många olika utgångsämnen för att hemproduktion skall bli realistisk. Många material är nog också ganska svårhanterade. Ganska intressant framtidsmöjlighet dock.
Börja med att gå in på thingiverse om du är intresserad av 3D skrivare
Men varför skulle det vara billigare att transportera allt material hem till dig, istället för färdigbearbetade föremål? Om jag vill ha en leksaksbil så måste jag rimligtvis köpa hem lite mer plast för att kompensera för spill i maskinen? Hur kan det bli billigare än att köpa hem en färdigtillverkad leksaksbil? Borde det inte vara tvärtom, att man förädlar till max vid råmaterialets källa för att minimera transporten, och sen skickar iväg den färdiga produkten för att minimera transporterna?
Tror den viktigaste fördelen är att om du gjuter plast är verktygen en stor kostnad,det slipper du när du skriver ut saken. Dessutom eftersom det är en skrivare kan du enkelt ställa in skrivaren så att materialet kan vara ihåligt, lika med mindre plast. En tredje sak är att om till exempel en del i en större maskin går sönder behöver du inte åka runt och leta efter reservdelen du skriver helt enkelt ut den
# belii
Om du kunde skapa allt du behöver av tio eller tjugo olika råmaterial så skulle det kunna räcka med en leverans om året för allt som du och dina grannar behöver. Allt behov av att jaga omkring efter varor eller av en massa postleveranser skulle försvinna. Logistiken blev enormt mycket enklare och du behövde vare sig ha tillverkare eller handlare som mellanhänder. Förutom de som tillverkar 3d-skrivare och de som tillverkar råämnen.
3d-skrivarna skulle man dock i princip kunna tillverka själv om man har en enda 3d-skrivare. Och pajar en 3d-skrivare så skulle en annan 3d-skrivare kunna tillverka utbytesdelar till den trasiga 3d-skrivaren. Så två 3d-skrivare kan i princip hålla varandra i liv i evig tid, så länge det finns råämnen för tillverkning av reservdelar.
För övrigt är det väl inte otänkbart att man skulle kunna mala eller smälta ner grejor som gått sönder eller som man inte längre känner behov av och tillverka nya saker av dem. Då skulle man kunna skapa ett materialkretslopp på gården som aldrig eller nästan aldrig behövde några leveranser utifrån. Och som inte lämnade några sopor efter sig.
Det låter som en grön dröm, men det kan säkert ta mycket lång tid innan den är sann. Och så måste man förstås också ha energi i någon form att driva 3d-skrivaren med.
Därutöver skall sägas att man fortfarande kan få en hel del spill i form av vad Birger Schlaug kallar "molekylsopor". När saker nöts så försvinner oundvikligen en del ut i miljön. Det kan väl också tänkas bildas en del otrevliga ämnen när 3d-skrivaren arbetar. Så alla miljö- och naturresursproblem vore knappast lösta ens om 3d-skrivaren drevs med grön energi.
Det finns en del ytterligare svårigheter. En är att ämnen kan bli ganska jobbiga att återanvända för att de har blandats på okända sätt. Det finns exempelvis väldigt många olika sorters plast. En del av dem är svåra att smälta om. Det kan också vara svårt att veta vad legeringar innehåller.
En del saker kan också behöva härdas, vilket en 3d-skrivare kanske aldrig kommer klara.
Man kan också behöva vara ganska duktig på att montera ihop de olika sakerna man skapar med 3d-skrivaren.
Så det här är nog mest science fiction tills vidare… Men ändå lite spännande.
-0.443, stark korrelation? Jag håller inte riktigt med.
Att internet sedan tar mycket resurser i anspråk är jag villig att hålla med om. Allt tramsigt nöje. Jotub, onlinespel. Detta är rena miljöbovar. Samtidigt ska vi komma ihåg att man kan kommunicera så oerhört mycket mer på kortare tid. Jag skickar mail till Kina och får svar en timme senare. Detta är en nödvändighet idag för att kunna konkurrera när kraven på ledtider blir allt högre på den globala marknaden. Att då istället skicka snigelpost känns inte som ett alternativ… Vad man dock bör ifrågasätta är snarare användandet av affärssystem av typen mastodont som tynger ned snarare än lyfter upp organisationer.