Tvärt emot vad diverse förvirrade politiker eller PR-konsulter som Göran Persson säger, så leder inte fler högutbildade till lägre arbetslöshet. Tvärt om finns det en stark korrelation mellan fler högutbildade och fler arbetslösa.
 |
| Antal högutbildade och arbetslösa |
Egentligen är sambandet att arbetslöshet orsakar högre utbildning. Att vi har fler högutbildade beror på att folk ska luras att utbilda sig om de är arbetslösa. Några riktiga jobb skapas inte, utan istället för att outbildade ska konkurrera om jobben ska utbildade konkurrera om samma jobb, till en miljardkostnad för samhället och studieskulder på miljardbelopp.
Det är i alla fall tydligt att för samhället tillför inte fler med högre utbildning något. Vi behöver inte fler högutbildade arbetslösa. Samhällets efterfrågan på meningslösa och allt sämre högre utbildningar är mättad för länge sedan. Och det är inte inom relevanta ämnen som naturvetenskap eller medicin som den stora tillväxten av högutbildade tillkommit, utom inom tärande ämnen som humaniora eller ekonomi, som inte skapar några riktiga jobb eller någon riktig utveckling. Speciellt inom humaniora och samhällsvetenskap är i princip de enda anställningarna skattefinansierade. Då är det billigare att betala a-kassa än miljarder i utbildning och sedan höga löner som terapi i meningslösa påhittade sysslor.
Under Göran Perssons regim 2001 – 2006 ökade utbildade inom humaniora med 28%, medan naturvetenskap bara ökade med 14% och teknik med endast 7%. När det gäller forskningsexamen som doktor ökade antalet inom naturvetenskaperna bara med 20%, medan doktorer i Strindberg och annan humaniora ökade med 67%. Doktorerna inom samhällsvetenskap, inklusive ekonomisk “vetenskap” ökade med hela 103%. Ändå fick vi två år efter Göran Perssons avsättning den värsta ekonomiska krisen i modern tid.
Ändå undrar en del hur det kommer sig att vi inte skapar några nya världsföretag eller några banbrytande uppfinningar i Sverige längre? Kanske därför att några banbrytande uppfinningar inte görs av att studera hur mycket ångest Strindberg hade?
Vi kan lätt halvera våra högre lärosäten och helt lägga ner låtsasuniversiteten som “Malmö Universitet”, “Örebro Universitet”, “Linnéuniversitetet” och “Karlstad Universitet”, utan att Sverige drabbas negativt. Tvärt om skulle nedläggning av hälften av vår högre utbildning höja kvalitetsstämpeln på de kvarvarande utbildningarna när inte vem som helst kan bli antagen till utbildning längre. En svensk examen skulle inte fnissas åt, utan vara ett kvitto på någon form av hyfsad kvalitet istället för dagens skämt. Forskningspengar skulle kunna kanaliseras till sådant som för samhället och vetenskapen framåt istället för mer letande efter ludd i Strindbergs navel.
Akademiseringen av samhället är en återvändsgränd.
Vill folk förverkliga sig själva kan man göra det utan att det ska finansieras med skattepengar, t ex är det fritt fram att gå på universitens föreläsningar utan att vara antagen student. Skattepengar ska gå till för samhället nödvändig och viktig utbildning och inte trams, som ytterligare 2000 personer som skriver en C-uppsats om Strindberg.
Vi kommer dit förr eller senare. Likt Storbritannien kommer vi framöver inte längre ha råd att utbilda folk i onödan och här finns det många miljarder att spara när den svenska ekonomin kraschar. Sedan får folk, som sig bör, läsa Strindberg på sin egen tid.
Tillägg: Innan någon skriver det, så visst behövs det ett fåtal studenter och forskare inom humaniora och samhällsvetenskap. Men knappast dagens absurda volymer.
66 kommentarer
Moventia:
Håller med dig. Du förnekar inte heller att utbildning kan göra att människor mognar och klarar sig bättre i livet. Även om det inte alltid blir så. Lustigt att akademisk utbildning hyllats så mycket i Västerlandet medan det i exempelvis Maos Kina och Pol Pots Kambodja var en helt motsatt rörelse. En hypotes kan vara att en "liberal" ekonomi leder till hyllning av individens utveckling medan det i samhällen med kollektiva ekonomier blir en motsatt effekt. Eller?
Kommunisterna i Östeuropa slaktade den gamla utbildade borgerliga överklassen för att den ansågs reaktionär, så det är något som hör till.
Moventia:
Håller med dig. Du förnekar inte heller att utbildning kan göra att människor mognar och klarar sig bättre i livet. Även om det inte alltid blir så. Lustigt att akademisk utbildning hyllats så mycket i Västerlandet medan det i exempelvis Maos Kina och Pol Pots Kambodja var en helt motsatt rörelse. En hypotes kan vara att en "liberal" ekonomi leder till hyllning av individens utveckling medan det i samhällen med kollektiva ekonomier blir en motsatt effekt. Eller?
Tror inte att Mao eller Pol Pot är några bra exempel.
Vad gäller mognad, är det åren som går eller är det tack vare utbildningen folk mognar?
Ska folk mogna så kan man sätta dem i värnplikt i 2-3 år… Lika effektivt sätt att fuska till arbetslöshetssiffrorna som utbildning.
Om man istället uppfattar det som en Bildningsutveckling istället för en Utbildning så tycker jag det blir mer smakligt…
Om en större del av befolkningen använde sin skalle till att Bilda sig så bleve samhället (kanske) bättre….
Visst är det så.
Alla resurser som onödigtvis läggs på utbildning och som låser mängder av människor i tärande verksamhet skulle istället kunna användas till skattesänkningarn som skulle leda till fler jobb som leder till mer skatt som leder till ännu lägre skatt…..
Jo, det är uppenbart att det är nåt lurt med utbildningsplatserna. Det räcker med att ta läkare som exempel. Det snackas hela tiden om läkarbrist ute på vischan och att man hyr in polska läkare och sånt där, men mig veterligen har man inte ökat antalet utbildningsplatser. Trots att detta problem funnits länge.
Jag tror facket är inblandade. Dom vill att det ska vara brist.
Gällande läkare, så har läkarutbildare i min omgivning låtit mig förstå att den stora begränsande faktorn är antalet praktikplatser på utbildningsanknutna sjukhus. Detta är svårt att expandera, utan att samtidigt expandera hela sjukvårdsverksamheten, vilket förstås blir alltför dyrt.
Det där stämmer inte. Det har skett en dramatisk utökning av utbildningsplatserna. År 1999 antogs 765 studenter. År 2011 antogs drygt 1 600 studenter. Under de kommande åren kommer utbildningarna utökas ytterligare något. Dessutom finns där några tusen svenska medicinstuderande utomlands varav de flesta troligen kommer att återvända till Sverige efter examen.
Läkarutbildningen i Sverige lider av trängsel på klinikerna. I framtiden kommer vi få fler oerfarna läkare, med sämre grundutbildning. Det finns ingen egentlig läkarbrist i Sverige. Sverige har räknat per capita väldigt många läkare. Inom vissa specialiteter finns viss brist, b.la. inom psykiatrin samt inom vissa regioner (läs: Norrland). Specialistutbildningen har emellertid inte utökats särskilt mycket och de landsting som saknar läkare verkar inte förmå att göra mer än att upprätta tillfälliga fullösningar.
Det ska tilläggas att även naturvetenskapliga inriktningar har flummat till sig ganska ordentligt. Jag brukar ibland sitta med i rekryteringsprocessen på mitt arbete och där brukar det ibland dimpa in Civilingenjörer i mediateknik, ergonomisk design eller till och med folk som läst något som kallas Arenor??? Vad var det för fel på Mekanik, Elektro, Data, Teknisk fysik, kemi och väg och vatten?
De har väl läst vid "Karlstad Universitet" eller något sådant ställe antar jag.
M,E,D,TF,K och VoV räcker gott som uppdelning för civilingenjörer. Biologi, geologi, fysik, kemi, data och matte för naturvetare.
Det är tyvärr också så att jag nog som de flesta andra är lite inskränkt så till vida att jag helst anställer någon som läst en utbildning som liknar min egen, för det är något jag begriper mig på. Arenasnubben kan säkert vara vara jättekompetent men jag känner att jag saknar kompetensen att bedöma det.
Som en som legat vid Sveriges främsta lärosäte, Lunds Universitet, och läst en relativt meningslös men lång och dyr (åtminstone för mig)utbildning (juridik) vill jag bara säga att Cornuns förakt för andra och tredje ranges högskolor och universitet är missklädsam. Han kanske har rätt men det rimmar illa med den annars så förhärskande lusekofteromantiken på den här bloggen.
The Man
"lusekofteromantik". Nytt ord.
Du kanske har en felaktig uppfattning om min romantiska ådra?
Matematik är väl ingen naturvetenskap? Ett mycket viktigt hjälpmedel för naturvetare (borde vara det även för ekonomer…) men har en särställning. På GU hette det förut Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten men ser att det numera heter bara Naturvetenskaplig fakultet men de delar fortfarande upp utbildningarna på naturvetenskapliga och matematiska utbildningar.
Axel Svensson, korrekt. Dock klumpas generellt matte ihop med naturvetenskap.
Mycket av tex Civilingenjörs utbildningen är grundkurser. Det finns böcker i ämnena och det krävs inget unikt att läsa dessa utom lite huvud förstås. Man kan läsa dessa ämnen på vilken högskola som helst. Skulle det skilja sig lite i marginalen så kommer det inte påverka resultatet på nått sätt. Vill man forska i nått ämne specifikt så är det viktigt att dra sig till en högskola som forskar i detta ämne för att kunna hamna i en bra miljö.
Var lär man sig mest om man jämför arbetsplatser och skolan? Givetvis beror det mycket på vilken typ av jobb det är.
Jag vet i vart fall ett flertal som lärt sig extremt mycket mer på arbetet än vad den någonsin gjort på universitet. Självklart är skolan mer generell medan det i arbetet blir specialiserat.
För samhället hade det varit bättre om man sänkt trösklar in i arbetslivet, underlättat för företag att utbilda internt utan en massa byråkrati.
Utbildning och skoldebatten är kanske ett sätt för politiker att flytta fokus från de verkliga problemen – orörlig bostadsmarknad, marginaleffekter, arbetsmarknadsregler, svårt för företag att anpassa kostnader efter miljön man verkar mm
Antagligen kan en person som lär sig mycket på arbetet lära sig mycket på universitetet och vice versa.
/Teknisk fysiker
Nu får du lugna ner dina uppkörda hängslen lite. Utbildning är bra i sig, även inom humaniora och samhällsvetenskap, ur ett mänskligt perspektiv. Vi behöver vara mogna och förstående samhällsmedborgare. Om vi har ett rent utilitaristiskt nyttoperspektiv på utbildning får vi i längden ett andefattigt och omänskligt samhälle. Att sedan den humanistiska och samhällsvetenskapliga högskoleutbildning i Sverige dras med stora kvalitetsproblem, det kan jag inte nog understryka. Men att för den skull påstå att den är meningslös är att gå alldeles för långt. Det är en fråga om proportioner, proportioner på mängden människor som behöver utbilda sig, proportioner på andelen människor som läser inom respektive sektorer. Men att lära sig saker är aldrig fel. Inget mänskligt är mig främmande, vem var det som sa så? Leonardo tror jag.
Terentius! Inte Leonardo. Herregud dessa obildade naturvetare eller vad du nu kan vara.
The Man
Man har ju misslyckats ganska rejält ifall man behöver högskoleutbilning för att bli en mogen och förstående samhällsmedborgare. Är samhället för svårbegripligt för en som går ut grundskolan så är det samhället eller grundskolan som är problemet inte brist på högre utbildning.
Marcus, " proportioner på mängden människor som behöver utbilda sig, proportioner på andelen människor som läser inom respektive sektorer". Som jag förekom dig i inläggets tillägg ovan, så sade jag inte att vi inte ska ha folk som läser humaniora eller samhällsvetenskap. Bara att vi knappast behövde 103% fler doktorer i ämnena eller 28% fler studenter. Det var antagligen för många redan tidigare.
+1 till anonym.
Högskola leder mer än något annat till självgodhet. Alltid lika irriterande när akademiker tror sig sitta inne med sanningen för att de läst den på sida 246 i kursboken.
Då är vi ju överens Cornucopia. Men man behöver inte uttrycka sig föraktfullt om humanistisk utbildning för det, för kunskapsförakt har vi nog av, det är också en konsekvens av en utbildningspolitik där allt har nivellerats. Och visst finns det fullt av stroppiga akademier, inom alla kunskapssektorer, men det gör inte att vi ska sluta att bilda oss. Och visst, det går bra att utbilda sig utanför universiteten och högskolornas värld, det har vi en tradition av i det här landet med mycket utbildning på arbetsplatser, ett aktivt föreningsliv, folkrörelser m.m. Den traditionen måste vi vårda och utveckla. Och det finns inget som säger att en humanistisk och samhällsvetenskaplig utbildning garaneterar mogna och förstående samhällsmedborgare, men det finns i alla fall en risk att samhälle som är i avsaknad av sådant blir kulturellt fattigare och med tiden allt mer teknokratiskt. Terentius – tack!
Det viktigaste är att vi generellt slutar tänka att Staten ska ordna allt som är viktigt. Bildning är viktigt. Statlig utbildning är det inte.
“If you think education is expensive, try ignorance”
… eller floskler.
Floskler och one-liners visar väl på en oförmåga till analys eller problematisering. Att lära sig rabbla upp citat innebär inga djupare insikter.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
När jag studerade så var det stora horder med folk som fick studera med bibehållen A-kassa, som bekant får man inte A-kassa förrän man är faktiskt arbetslös och inte bara för att risk för arbetslöshet föreligger. Själv valde jag också studier före arbetslöshet (att vara arbetslös innan man kommit in i A-kasse-systemet suger mer än att leva på CSN). Så jag skulle inte hålla med om att det bara är risk för arbetslöshet som gör att folk läser vidare utan även faktisk arbetslöshet också är en faktor.
…och där förlorade han en läsare.
Hej då!
Vi behöver inte mindre utbildning, utan mer. Det finns i dag en stor mismatch mellan de yrken där det finns lediga jobb och de kunskaper (om några) de arbetslösa sitter på. Att dessa ska ges möjlighet att vidareutbilda sig inom bristyrkena borde därför vara en ren självklarhet. (Se t ex en hyfsat aktuell lista på bristyrken från Arbetsförmedlingen.) Det var givetvis sånt Göran Persson hade i åtanke också, och inte fler professurer i tillämpad genusestetik.
Bristyrken med utbildningskrav från din lista. Detta är utbildningar där antalet utbildade bara ökat med 7-14% och inte med 28% som inom humaniora. Vilket bara stärker min tes, dvs att vi utbildar helt i onödan och kastar bort skattepengar på trams. Lägg pengarna på de utbildningar som faktiskt behövs.
Mjukvaru- och systemutvecklare
Civilingenjörer, gruvteknik och metallurgi
Civilingenjörer, bygg och anläggning
Civilingenjörer, elkraft
IT-arkitekt
Civilingenjörer, elektronik och teleteknik
VVS-ingenjörer
Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker
Civilingenjörer, maskin
Läkare
Så rätt så att utbilda folk till yrken som det redan är överskott på utbildade inom leder inte till fler jobb bara till utbildingsinflation. När min mamma slutade skolan hon gick 7 årig folkskola började på rejalen med hoppade av efter ett år fick hon omedelbart jobb som assistent till en tandläkare. Gjorde i stort sett samma jobb som en tandsköterska i dag. När hon tröttnade på det jobbet var det bara att i stället börja som laboratorie assistent i en gruva ett jobb som i dag också kräver universitetsutbilding.//Susanna Svensson
Jag vill tillägga att jag har själv en hög utbildning inom humaniora och samhällsvetenskap, men det mesta vi gick igenom på den utbildning var sådant jag redan kunde men nu har jag papper på det + en skuld jag inte klarar av att betala av på nu när jag är arbetslös.
En fråga, rätt många har dragit åstad. Jag och flertalet andra kompisar och bekanta är utomlands. Visst, vi bidrar inget till Sverige, men det här rörde ju arbetslöshetsstatistik och om man får jobb eller inte. Samtidigt som vi har dragit åstad har det tillkommit massa nya som spädit ut examenskoncentrationen.
Så är detta om hur mycket Sverige tjänar på utbildningarna, eller hur mycket den utbildade tjänar på dom?
Vilken syn på omvärlden tror du att du haft om du inte läst kursen i humanekologi? Jag skulle kunna gissa att du inte ens skulle bedriva den här bloggen om du inte läst den kursen. För att få en samhällsomställning behövs ett intresse samt en förståelse för problematiken och den fås inte genom att läsa till de utbildningar du räknar upp. Jag läser själv till Civilingenjör i Datavetenskap men har studieuppehåll från utbildningen just för att försöka förstå min omvärld. Tycker du att kurser inom miljövetenskap, hållbar utveckling och ekologi, för att räkna upp några, också är bortkastade pengar? Jag tycker det är för lite tvärvetenskap på universiteten vilket resulterar i att folk får en snäv verklighetsuppfattning.
Sedan en fråga, du har skrivit flera inlägg om hur mycket energi serverhallar etc drar. Tror du ändå att IT-branschen är ett framtidsyrke?
Hur många av de 100-tals (1000-tals) som läst humanekologi har tillämpat kunskaperna eller ens startat en relaterad blogg som har några läsare att tala om?
Även en blind höna …
Vad gäller IT som framtidsbransch. Nja. Framtidsbransch, javisst. Tillväxtbransch, nja. Efterfrågan är dock fortfarande hög. Det håller inte för evigt.
Vet inte om det är relevant, men jag har för mig att jag var den enda som fick VG i min "klass" i humanekologi och 70% av de som började kursen slutförde den inte i tid (en termin) eller alls.
Skryt
The Man
Den omställning som jag ser framför mig är väldigt omfattande då man räknar in alla parametrar i ekvationen. Alla dessa parametrar får man inte med sig i en klassisk utbildning. Man måste med andra ord gräva lite själv utanför den akademiska världen, men detta betyder ju inte (i mina ögon) att allt annat än teknik och medicin är bortkastade pengar… Man ska till exempel inte underskatta det jobb som biologer, ekologer och andra naturvetare lägger ner på forskning som gör att vi förstår hur ekosystem som vi är till 100% beroende av fungerar. Att vi har politiker som inte bryr sig ett skit om detta är ju för att vi har en enfaldig befolkning.
Sedan för att besvara din fråga, att bedriva en blogg är inte det enda sättet att verka för en förändring. Ingen kritik mot att bedriva en blogg, hade jag inte tyckt om din blogg hade jag inte läst den.
Instämmer i att överakademiseringen är en återvändsgränd. Från mitt perspektiv blir dock problemet en naturlig effekt av ett överskott på arbetskraft. Detta i sin tur är i västvärlden en naturlig effekt, både av resursbristutlöst eller skuldsättningsutlöst lågkonjunktur och av globalisering.
Den enskilde har ett intresse av att visa framfötterna genom en utbildning, och för den anställande är det ett enkelt och tydligt signalvärde. Väljer man att anställa entusiasten som programmerat sedan hen var 10, eller den som genomgått en datavetenskaplig utbildning (en utbildning som i sig blir till stora delar irrelevant i programmeringssysslan) till de grundläggande programmeringsjobben? Många som sitter i rekryterande position tar utbildningen som ett kvalitetsmärke på den köpta arbetskraften, även om avancerade och specifika kurser aldrig blir nyttiga i uppgiften som man rekryterar för. Men så länge rekryterarna resonerar så, kan en motiverad ung människa svårligen välja bort en i sig onödig överakademisering.
Alltså kan inte problemet lösas enbart på utbuds- eller efterfrågesidan, då de hänger ihop. Som jag ser det, kommer problemet inte att lösas förrän signalvärdet till arbetsgivarna hos en högre utbildning försvinner. Den uttunning av innehållet som vi ser idag har nog en sådan effekt på sikt (tror tyvärr att det tar minst 15-20 år), andra faktorer som skulle kunna spela in är en högkonjunktur som ökar den allmänna efterfrågan, så att utbildning som ett sätt att dölja arbetslöshet motverkas (inte så troligt de närmaste åren).
Fram tills detta sker, finns dock flertalet marknadsobalanser som drivna entreprenörer kan utnyttja:
1) Baby-snatching, dvs. rekrytera begåvade gymnasister innan de fångas upp av en långsam och avtrubbande högskolevärld, och utbilda dem inom företaget. Den anställde får snabbt en högre inkomst än vad studier skulle ge, företaget får billigare och mer specifikt kompetent arbetskraft. Lojaliteten blir också uppsäkrad av att personen de första åren saknar formell kompetens.
2) Matchning och certifiering av personer som saknar formell kompetens mot anställningar som inte egentligen fordrar akademisk kompetens. Lägre löner på sådana tjänster ger bättre lönsamhet i verksamheten, överskott på arbetslösa ger sökande. Förmåga att värdera kompetens blir matchnings-företagets största tillgång.
3) Egenföretagande/småföretagande i massiv skala mot etablerade verksamheter, så att (löne-)intäkterna blir beroende av faktisk produktivitet snarare än av formella kompetenskriterier. Den producerande gynnas i form av uteblivna utbildningskrav, och därmed längre aktiv tid i karriären, den etablerade verksamheten gynnas i form av flexibilitet, vilket är extra viktigt i tider av ekonomisk avveckling.
Tankar?
Ur ett rent marknadsekonomiskt samhällsperspektiv har Cornucopia rätt, men det innebär inte att det är rätt ur ett mer mänskligt perspektiv. Det brukar hävdas att produktiviteten har mer än fördubblats de senaste trettio åren, men inget av detta har växlats in i mer tid i form arbetstidsförkortning. (Jämför Göran Perssons uppvaknande i GP nyligen!).
Detta är på sätt och vis inte riktigt sant, eftersom så oerhört många fler har börjat jobba senare i livet just på grund av att de har studerat på högskola eller universitet. Förutsatt att dessa studenter har valt utbildning av egen vilja och vidareutbildat sig inom sina egna intresseområden, oberoende av om det är humaniora eller teknik, har de just lyckats med att växla in lönearbetstid mot tid att förkovra sig inom sina intressen. Precis vad många vill använda västvärldens produktivitetsökning till!
Tyvärr är det allt för många som inte inser vilken enorm möjlighet de faktiskt har haft genom att få helt gratis utbildning och möjlighet att ägna flera år av sitt liv till att förkovra sig inom nästan vilka ämnen som helst. Tidigare generationer kunde bara drömma om sådan lyx!
Hade alla välutbildade fått toppjobb med höga löner skulle detta växlas in i betydligt högre konsumtion av jordens ändliga resurser, så ur miljösynpunkt är det bara bra att de flesta får nöja sig med mer kunskap, men inte fler prylar!
Skit också.
Min egen argumentation i retur.
Får tillstå mig besegrad.
Förstår dock fortfarande inte varför skattepengar ska gå till detta. En bättre fördelning av skattepengar kunde i så fall vara en medborgarlön på studiemedelsnivå, att använda som man har lust till. Vill man plugga på öppna universitet för att förverkliga sig själv, varsågoda. Men då ska också lärarna välja att undervisa på öppna universitet med just bara medborgarlönen (och eventuell annan finansiering) i ryggen.
Finns ingen anledning att ge 40 000 i månaden till någon för att den ska få stå och propagera genusvetenskap. Vill man undervisa i genustrams, så kan man göra det för sin medborgarlön.
Det var ord och inga visor håller faktiskt med men nu lär du bli klassad som närhatare av genusmaffian Cornucopia
Att få en tjänst på universitet inom humaniora/samhällskunskap är inte lätt. Det är en jäkla kamp om medlen som bidrar till att de humanistiska och samhällsvetenskapliga institutionerna inte utvecklas på ett bra sätt. Det handlar om anpassning till projekt som professorerna driver, ryggkliande, nepotism. De flesta som läser sådant gör det kanske, som P skriver, som ett slags självförverkligande, sjävvalda friår, men de är egenfinansierade och i slutändan står de med en massa studielån och blir bara arbetslösa akademiker. Vore intressant med en statistik över hur många av humaniststudenter t ex som verkligen arbetar med något som har anknytning till deras utbildning.
Det borde bli obligatoriskt med en varning när det gäller vissa utbildningar inom humaniora och samhällsvetenskap om att inte söka dessa om man inte har kontakter inom branschen
Kan inte hålla med dig Narran. Har själv en lång utbildning inom ovan nämnda ämnen och jag har jobb sen dag ett jag tog examen. De flesta i min klass fick jobb efter ett litet tag även om det var svårt för stora delar av klassen då vi tog examen 2009.
Hade själv inga kontakter innan jag började plugga utan lade stort krut på att nätverka under min studietid.
Poängen är att de där jobben hade blivit besatta ändå, samhället kunde utbildat färre och sparat rejält med pengar.
Jag håller helt och hållet med dig Cornucopia om genusvetarlärarnas löner!
Däremot skulle man kunna betrakta studiemedel som en villkorad medborgarlön under en begränsad tid i livet. Villkoret är att man studerar och tar poäng, men i övrigt är man fri att välja ämnen oberoende av om de är samhällsnyttiga just nu eller inte.
Staten tar helt enkelt för stor risk med att låta vem som helst få en medborgarlön utan motkrav. Folk skulle ju kunna använda tiden och pengarna till att sitta på torget och dricka alkohol, eller andra saker som bryter ned dem själva och omgivningen med stora offentliga kostnader som följd.
Genom att istället ge dem studiemedel mot villkor att de ökar på sin kunskap kommer många, men inte alla, generera intäkter till staten i framtiden i form av innovationer, företag, musikunderhållning, tavlor etc.
Genom att inte begränsa ämnesområdena kommer man förhoppningsvis även att täcka in områden som ger intäkter om tjugo år utan att någon kunde förutse det idag. (Vem kunde t.ex. 1992 tro att modeintresserade tonårstjejer kunde bli miljonärer på att skriva om sitt shoppande?)
Likaväl kan programmerare vara ett nästan utdött jobb om tjugo år när artificiell intelligens har nått nya höjder och miljontals asiater kan utföra det som blir kvar för en spottstyver.
"Staten tar helt enkelt för stor risk med att låta vem som helst få en medborgarlön utan motkrav. Folk skulle ju kunna använda tiden och pengarna till att sitta på torget och dricka alkohol, eller andra saker som bryter ned dem själva och omgivningen med stora offentliga kostnader som följd."
Folk som lever på socialbidrag, arbetslöshetsbidrag, sjukpension och vanlig pension kan väl lika gärna sitta på torget och dricka alkohol, men gör det inte i någon större utsträckning – annat än de som sitter på torget just för att de har alkoholproblem.
Större delen av året är det inte angenämt att sitta på svenska torg. Man får inte förtära alkohol på torgen. Du bara fantiserar om att det skall bli en massa problem.
Tänk vad mycket skit folk skulle kunna hitta på om de fick så mycket som 20.000-25.000 i månadslön. Bäst se till att kreti och pleti inte tjänar mer än 2.000-2.500 i månaden så de inte har så mycket pengar att supa bort.
Hör du inte hur du låter?
Staten behöver inte ta någon nämvärd risk för att införa medborgarlön, det hela beror ju på hur man lägger upp det.
Risken torde vara helt obefintlig om man inledningsvis håller medborgarlönen på en tämligen låg nivå medan man utvärderar den. Upptäcker man vissa oönskade effekter så letar man vägar att parera dem.
Visst finns det en omfattande överutbildning, eller felutbildning. Marknaden har kopplats bort till förmån för fritt tyckande. Snedvridningarna är enorma. Det finns även många praktiska idiotutbildningar typ frisör. Bäst torde vara att låta studenten betala säg hälften själv, bortsett från grundskolan. Men de stora skattekilarna gör det orimligt att låta kunden betala allt.
Samtidigt kan det korrupta centraliserade betygssystemet med millimeterättvisa skrotas till förmån fria antagningbeslut av den lokala verksamheten. Gymnasier och universitet konkurrerar då om eleverna och i att kunna ta betalt. De med för höga kostnader eller som inte är intressanta i sitt utbud av utbildningar får läggas ner. Elever som inte har pengar får arbeta och det är bara bra, lämpligen i samma bransch som den tänka karriären. Inget hindrar att detta kombineras med centraliserarade inslag för viss forskning.
Sedan är lämpligen lönebildning friare så att den där utbildningen lönar sig. Nu är det världens högsta skatter, världens mest centraliserade utbildning och världens högsta fack- och kollektivavtalsanslutning. Byråkraterna är många och flummet flödar. Studenterna i världens mest hjärntvättade land blir bara dummare och dummare.
Om vissa akademiska utbildningar togs bort på det konventionella centralstyrda sätt som Cornu förordar så leder det förmodligen till ökad konkurrens om färre platser just där. De smartaste kan då söka sig till de mindre produktiva utbildningarna med strindbergsstudier och annat i ännu högre grad. Så länge det är kul att lära sig saker och gratis så fungerar det inte. Pengarna i karrären och kostnaderna måste alltså styra redan i valet av utbildning. Fler frågor inkluderas.
Alliansens låtsasprivatisering med så kallade friskolor, som är något helt annat, förbjuder varje form av betalning av eleven för en bättre utbildning. Resultatet är att skolorna sänker kvaliten med bland annat fler elever per läraee och obehöriga billiga lärare. De mutar också eleverna med fina datorer och liknande. Och trissar upp betygen, som kanske är det viktigaste konkurrensmedlet. Skolföretagen förstår uppbart att systemet är korrupt och politiskt instabilt, varför de försöker få in snabba pengar.
Moventia:
Är frisörutbildning idioti? Ska alla män ha rakade huvuden i framtiden?
Kan ju vara bra för miljön då det inte kommer att säljas så mycket shampoo.
En annan fråga i hela den här diskussionen är vilka det är som bestämmer i det här landet. Jag hörde av någon som hade undersökt saken att det satt tre (3!) stycken riksdagsmän med naturvetenskaplig eller teknisk utbildning för några år sedan (obekräftad uppgift). Om detta är sant kan det ju förklara lite av varför vi får den utbildningspolitik vi får. Jag antar att det är samhällsvetarna som är mest överrepresenterade. Det kanske du kan ta reda på Cornu?
Det stämmer nog. De flesta riksagsmännen lär vara lärare(!). Jag har sett en del svenska politiker i europeiska smmanhang och det kan vara plågsamt när vissa av våra folkvalda träffar riktiga franska enarker som drillats i sitt lands bästa skolor och sållats ut hela vägen till toppen eller britter som gått i världens bästa privatskolor och universitet. Blodbad.
The Man
Hade varit intressant att få veta hur man drar skiljelinjen mellan Universitet och låtsas Universiteten. Antar att det låter ungefär som när SD skall försöka definiera "Svenskar". Som utbildad vid sk. landsortshögskola känner jag igen fördomarna från folk utbildade vid Chalmers, KTH, LTH etc, mycket vanligt förekommande och speciellt trist i en anställningssituation. Själv valde jag att studera där jag gjorde av praktiska orsaker, spara pengar genom att bo hemma etc.
"BILDNING ÄR DET SOM FINNS KVAR NÄR MAN GLÖMT ALLT MAN LÄRT SIG"
Vill inte vara sån,men jag är smartare än
många högutbildade.
Det är skillnad på teori och verklighet.
Precis som det är skillnad på vill ha och behöver.
🙂
Förvisso har utbildningstiden blivit längre i genomsnitt men kunskapsnivåeerna är ungefär detsamma. Dagens högskoleingenjörs kunskaper motsvarar en gymnasieingenjör utexad på 70-talet. Teknisk doktor motsvarar civilingenjör osv.
Tvärtom tycker jag att många fler borde läsa samhällsvetenskapliga ämnen och lära sig tänka kritiskt. Vilka är de "gratis föreläsningar" som folk utanför universitetsorterna ska gå på när du vill lägga ned universiteten?
För mig framstår det som en dystopi att skapa ett samhälle fullt av teknologer som inte förmår tänka bredare än tekniska lösningar. Teknokrati, inte demokrati. Ett samhälle av robotar med tekniska "lösningar" som förmår förgöra mänskligheten.
Vi behöver moralisk och intellektuell utveckling, inte endast teknologisk sådan. Och ja, denna utveckling kan "i teorin" ske utanför universiteten men i praktiken kommer det inte att bli så. Och som ditt påstående om gratis föreläsningar antyder har du inte tänkt igenom saken särskilt noga.
Dessutom försvinner även jobben för naturvetare och tekniker. Se http://bortomarbetslinjen.blogspot.se
I ett samhälle präglat av 20% strukturell och permanent arbetslöshet behövs mer humaniora och samhällskunskap för att göra tillvaron meningsfull för människor. Vad ska människor ägna sig åt när jobben försvinner för att aldrig mer komma tillbaks? Jag är lite förvånad att du som tänkt så mkt kring bostadsbubbla inte tänkt mer kring teknologisk arbetslöshet.
Vad säger det egentligen att korrelationen mellan antalet arbetslösa och antalet utbildade är 0.69? Hur beräknade du detta?
Sambandet att fler högutbildade LEDER TILL fler arbetslösa har ju inte nödvändigtvis med korrelation att göra, och är därmed totalt missvisande. Om antalet heroin-missbrukare är positivt korrelerat med antalet greenpeace-medlemmar hoppas jag inte att du drar slutsatsen att fler greenpeace-medlemmar leder till ett större heroin-missbruk…
Det finns alltid ett problem med att folk blandar ihop bilding och utbilding, kunskaper och skolning. Att ha en sunt kritisk inställning till utbildningssystemet behöver inte vara bildningsfientligt eller kunskapsfientligt.
Det är klart att det är svårt att vara tvärsäker på korrelationen, men i vilket fall som helst så är det en myt att ha så många högutbildade akademiker skulle vara nyttigt för samhället. För individerna har ju mervärdet minskat i takt med att tillgången blivit större. I USA är det en enorm tveksamhet mot värdet i den högre utbildningen nu, eftersom den mestadels betalas av föräldrarna. Man liknar till och med studielånebubblan vid subprime lånekrisen, http://business.time.com/2012/09/27/the-student-debt-epidemic-1-in-5-households-now-owe-student-loans/
I mitt tycke är det mest intressanta att samma människor som pratar så väl om att "alla" tjänar på globaliseringen, är de som betonar att "vi" måste utbilda oss mer och stärka vår kompetens och konkurrenskraft. Det skulle ju inte alls vara så viktigt om "alla" tjänade på den globala konkurrensen.
läs tex http://tradgardenjorden.blogspot.se/2010/11/det-finns-vinnare-och-forlorare.html
eller
http://gardenearth.blogspot.se/2011/11/stop-pretending-there-are-only-winners.html