Ryssland lägger om allt mer av sin export av olja och gas till Östersjön, för att undvika de transitstater som dels kan ta avgifter och dels kan tappa av pipelines. Det handlar inte bara om den tysk-ryska gasledningen Nordstream, utan i våras invigdes även en ny oljeterminal i Finska viken. Samtidigt är St Petersburg en av Europas största hamnar för gods.
Rysk oljeexport via Östersjön går främst via oljeterminalen i Primorsk, med en kapacitet på drygt 77 miljoner ton olja och oljeprodukter om året. St Petersburgs oljeterminal hanterar ytterligare 12 miljoner ton. Man har även exporterat olja via pipeline-försedda terminaler i Gdansk och Rostock, men detta kommer successivt att upphöra, då man nu dragit igång oljeterminalen Ust-Luga i Finska viken. Ust-Luga kommer 2013 – 2014 vara uppe i en kapacitet på 50 miljoner ton per år. För att vara övertydlig så har det statliga pipelinemonopolet Transneft dragit pipelinen till Ust-Luga, Baltic Pipeline System-II, från strax utanför gränsen till Vitryssland och 100 mil norrut till Finska viken.
Till detta kommer mindre oljeterminaler i lettiska Ventspils och litauiska Bûtinge, som kommer fortsättas förses med rysk olja via pipeline. Ventspils har en kapacitet på 16 miljoner ton råolja och 6 miljoner ton oljeprodukter per år, baserat på pipelines till hamnen. Bûtinge kan exportera 14 miljoner ton per år.
När Ust-Luga är uppe i full kapacitet kommer den ryska oljeexporten via Östersjön kunna nå 77 + 50 + 22 + 14 + 12 = 175 miljoner ton per år. Siffrorna är antagligen liknande idag, men en del av exporten sker då via Gdansk och Rostock, vilket inte kommer ske framöver för att undvika transitländer som Vitryssland och Polen. Ett ton oljeekvivalenter är 6.841 fat olja. Det innebär en oljeexport om 1 197 miljoner fat olja per år. Vid dagens oljepriser runt 100 USD så handlar det om ett exportvärde på 120 miljarder USD per år, eller för oss svenskar 795 miljarder SEK om året.
I sammanhanget är fossilgasledningen Nordstream en ganska liten exportkanal, med sin kapacitet om 55 miljarder kubikmeter gas om året. Med ett årsmedelpris på säg 440 USD per tusen kubikmeter gas är det en export på 24 miljarder USD eller 159 miljarder SEK om året.
Man landar här på en fossilexport, vid dagens priser, men framtidens exportkapacitet, om 954 miljarder SEK om året förbi svenska vatten. Ur det perspektivet är det inte konstigt att Ryssland moderniserar i princip hela Östersjöflottan och täcker in stora delar av södra Östersjön (och delar av Sverige) med luftvärn. Störningar i exporten skulle snabbt kosta Ryssland enorma summor och det är oljan som står för den största exporten.
1 197 miljoner fat olja eller oljeprodukter är drygt 3.2 miljoner fat per dag, att jämföra med en total export om mellan sju och åtta miljoner fat om året. Östersjön står för åtminstone 40% av rysk oljeexport. Då Sverige redan idag importerar ca 50% av vår olja från Ryssland är Östersjön som oljekanal också av stor vikt för oss.
Till detta kommer godstrafiken till hamnen i St Petersburg. Det handlar om 1 931 382 containrar om året, vilket gör hamnen till Europas 13:e största containerhamn eller 57 967 000 ton (nästan 58 miljarder kilogram) varor. Värdet av denna trafik är svårare att beräkna, då det inte bara handlar om råvaror utan även om förädlade produkter. Som jämförelse så är kapaciteten för Göteborgs hamn ca 17 miljoner ton gods och 862 000 containrar.
Detta är en realitet Sverige behöver förhålla sig till. För Sverige är Östersjön mest en miljö som behöver värnas och en plats för fritid och nöje. För Ryssland handlar det om en exportkanal på nästan 1 000 miljarder SEK om året, oräknat godstrafiken. Som sådant kan eventuella hot mot exportrutten inte accepteras från ryskt håll. Skulle vi t ex få en större oljekatastrof i Östersjön finns det inte en chans att Ryssland skulle acceptera svenska krav på stoppad trafik för miljöns skull.
I Midvintermörker låter jag ej närmare detaljerade trerorister, antagligen baserade på Gotland, sabotera Nordstream och upprepade gånger kapa oljetankers på väg från Ryssland. Naturligtvis en ren fiktion, men detta tvingar fram en rysk reaktion. Samtidigt började jag skriva boken 2009 och passande nog kapades då M/V Arctic Sea utanför just Gotland. Tack och lov var detta en isolerad händelse, men satte fingret på hur handlingsförlamade svenska myndigheter var i att upptäcka det hela. För svensk del är sådana incidenter polisära ärenden, men Ryssland har en annan uppfattning och skickade flottan och VDV/Spetsnaz på att återta Arctic Sea utanför Kanarieöarna.
14 kommentarer
Godmorgon-tack för en fin sammanställning.
Kan notera att vi är välförsörjda med olja i både öst och väst.
PREEMRAFF köper från bägge hållen. Med kapacitet på 11,4 resp 6 miljoner ton råolja(Lysekil resp GBG) så är de storkonsumenter/producenter.
Vore kul veta hur mycket råolja vi förbrukar inom Sverige?
Ser på nedanstående sida att vi har en stor handel med oljeprodukter.
Lustigt nog så verkar det där som om vi inte förbrukar mycket alls. Vi exporterar nära nog lika mycket som vi importerar.
Går vi på biobränsle i så stor omfattning?
Import ca 8 miljoner m3 export ca 13 miljoner m3.
http://spbi.se/statistik/import-export
Nej, det där är inte olja, det är oljeprodukter, dvs raffinerat bränsle.
Säger ingenting om vår totala förbrukning av olja och dess derivat.
Titta under volymer för vår konsumtion.
13 M m3 får jag det till.
Men vårt behov av plast ingår väl inte där?
När tunga oljor raffineras till lätta produkter minskar densiteten och volymen ökar, det kommer fler m3 ur raffinaderierna än det levereras till dem.
Tack för god och intressant bearbetning. Ditt resonemang finns det belägg för i den öppna delen av den ryska nationella strategin till 2020 som antogs 2009:
"Fourth, protecting the lives and dignity of our citizens, wherever they may be, is an unquestionable priority for our country. Our foreign policy decisions will be based on this need. We will also protect the interests of our business community abroad. It should be clear to all that we will respond to any aggressive acts committed against us."
Tänk om Sveriges riksdag kunde anta samma strategi. Det verkar ha varit tvärt om i flera decennier.
Ja, det är det som man som medborgare vill se. Vad ska man annars med en nation till?
Några kilogram svensk järnmalm och svenska träprodukter fraktas ju på östersjön…
Men att sveriges regering skulle fatta strategiska och kostsamma beslut för att skydda svenskarnas intressen är inte troligt då den är i grunden antisvensk och prioriterar andra än patriotiska värden.
Håller med om hotbilden men vad kan svenska regeringen göra eller näringslivet. Kanske hanterar Carl Bildt hotet från öst helt rätt. Som sann oljeman och fd anställd på Lundin Oil numera endast aktieägare i bolaget vet han att det gäller gå Ryssland till mötes i stort och smått. Vi är beroende av rysk olja och importerar 51 % därifrån, så vår förhandlingsposition är inget att skryta med! Innanhavet Östersjön är och kommer att förbli en transportled på Rysslands villkor.
Glöm inte att fienden älskar vår egen söndring och när vi käbblar om vem som är tillräckligt Svensk eller patriotisk. Det är bara när vi är enade som vi är som starkast.
När jag var 15 läste jag Aftonbladet, när jag var runt 20 blev det SVD och nu vid 23 års ålder är den här bloggen min främsta nyhetskälla. Utmärkt blogg som jag säkert inte är ensam om att uppskatta i det tysta. Keep it up!
Så du har inte upptäckt flashback eller internationella forum än? Prova the oildrum om du är intresserad av peak oil. Svenska tryck och etermedia är för övrigt i princip desinformation för svenssons så de ska hålla sig lugna när de blir plockade in på bara skinnet.