Jag skrev i maj en artikel om att det garanterat kommer bli färre och färre elever i gymnasieskolan framöver och att elevunderlaget för friskolorna inte kommer återhämta sig ens till dagens nivåer förrän runt 2025. Vi upplevde peak gymnasium 2008 som ett resultat av babyboomen runt 1990 – 1991 och elevantalet faller sedan dess.
 |
| Ålderskullar 16 – 18 år gamla |
Som jag påpekade riskerar därför friskolegymnasium att gå i konkurs landet runt framöver och elever ställas utan utbildning, rent av mitt i terminerna. Detta uppmärksammas nu i en debattartikel hos Bonnier/DN, signerad Lärarförbundets utredare Sten Svensson.
Det visar sig nu att elever och föräldrar uppmärksammat vart vinden blåser och nu överger friskolegymnasierna till fördel för den kommunala skolan. För första gången sedan friskolereformen minskar nu elevandelen som söker sig till friskolegymnasierna och de kommunala tar alltså sk marknadsandelar.
När gymnasiebubblan väl spricker kan det gå fort. Till slut kommer ingen vilja gå i ett friskolegymnasium på grund av konkursrisken, och man får en självuppfyllande spiral.
Snällt räknat bör åtminstone 70 av landets 500 friskolegymnasium gå i konkurs, men det förutsätter att övriga fortsätter ha fullt elevantal. Verkligheten är istället att alla friskolegymnasium kommer tappa i elevantal och det räcker med några procent tappade elever så förvandlas skolan från en profitmaskin till en högbelånad konkurskandidat. I realiteten kommer antagligen betydligt fler än 70 friskolegymnasium att gå i konkurs och elever riskerar att få sin gymnasieutbildning störd eller försenad.
Utveckling är helt säker. Demografin går inte att påverka i efterhand och någon förbättring kommer inte förrän efter 2017. Frågan är hur många av friskolegymnasierna som har kapital och krediter nog för att klara sig till dess?
På börsen finns det inga renodlade gymnasieföretag, men AcadeMedia var en tämligen självklar kandidat som kan åka dit. Dock är bolaget borta från börsen, men ägs av riskkapitalbolaget EQT sedan en tid. EQT hade tydligen noll koll på den demografiska utvecklingen när man lade beslag på bolaget efter peak gymnasium. Allt uppvisar inte evig tillväxt här i världen.
Man sitter på tolv mer eller mindre krystade gymnasiekoncept fördelat på nästan 100 gymnasium (länk). Nästan hälften av bolagets omsättning 2011 var från gymnasieskolor och rörelsemarginalen på segmentet var bara 7.2%. Bolaget hade knappt en miljard i skulder, mestadels kortfristiga.
AcadeMedia känns som en tydlig kandidat som kan råka illa ut på grund av gymnasiebubblan. Fullt möjligt att koncernen överlever, men man lär sätta dotterbolag i konkurs. Att man med 20% av landets friskolegymnasier skulle kunna klara sig igenom gymnasiedöden helskinnad ter sig osannolikt.
Ett hopp är förstås att AcadeMedia ger så dålig utbildning att alla eleverna måste göra om gymnasiet via vuxengymnasium, alternativt att man blandar in vuxengymnasister bland tonåringseleverna. Vilket knappast lär öka populariteten hos deras gymnasieskolor.
Frågan är vem EQT ska dumpa AcadeMedia på när äpplet börjar lukta ruttet? Det krävs en greater fool som vill ta över skulderna och likt EQT inte hört talas om demografi.
15 kommentarer
"Precis som i andra krisbranscher kan omslaget ske snabbt och överraskande och skadeverkningarna kan bli stora."
Som en överaskning så är de som är födda 96(?) ungefär lika många som de varit de senaste 16 åren. Hur svårt kan det vara att planera?
En vettig lösning för alla inblandade hade ju varit att kommunen köpte en ny upprustad friskola och lade ner en nedsliten kommunal dito. Men eftersom kommunpolitiker är normalbegåvde så hoppas jag vi slipper se det då dom antingen skulle bli lurade eller mutade och invånarna oavsett skulle bli blåsta på sina pengar.
Jag antar att det fungerar som när vilket företag som helst går i konkurs. Man säljer tillgångarna till högstbjudande – kommunen kan inte räkna med att ha första tjing på tillgångarna.
Sen antar jag att det kan bli tjafs om offentlig upphandling ifall man köper något på exekutiv auktion…
Dessutom kan det dessutom vara så att lokalerna är hyrda och då det finns ingen ny upprustad skola att köpa.
En annan mäjlighet är att skolorna blir segregerade ungefär som i USA. Vit medelklass och asiater går i friskolor och WT och 3e världen barnen går i kommunalskola.
Finns det några siffror som motsäger eller stöder detta?
Osannolikt, eftersom man inte får betala några terminsavgifter i Sverige så kommer det minskande elevantalet att göra friskolorna oekonomiska ändå. Dessutom är långt ifrån alla friskolor "medelklassgymnasium" – snarare finns det mer elevunderlag i invandrarförorterna och det är de friskolor som finns där som har störst chans att klara sig.
Vad friskolorna kan göra är förstås att ge ännu högre glädjebetyg än de redan gör för att locka elever genom att "visa hur bra studieresultat våra professionella lärare hjälper eleverna till", men eleverna kommer ut utan kunskaper och tar upp platser på högre utbildning som andra borde fått, och hoppar ganska strax av sin högre utbildning då man inte längre kan fuska till sig resultaten.
Det är ju lättare att slarva bort andras pengar. I min värld när man köper något gör man någon slags kvalitetskontroll på det man får – uppfyller det inte kvalitetskraven så reklamerar man köpet. Detta gäller tydligen inte när staten köper varor och tjänster…
Man skulle ju kunna kontrollera utbildningen genom att faktiskt utsätta avgångseleverna för standardiserade prov. Klarar sig årskullen för dåligt så har inte skolan levererat och borde inte ha betalt.
På samma sätt bör man göra en bedömning av hur stabilt ett företag är innan man betalar i förskott – för det blir det ju ifall man betalar innan eleverna är färdiga (ie innan man har kontrollerat att de fått den utbildning man betalat för).
Är inte det sannolika att en del friskolor slås ut och att resten delar på det elevunderlag som finns kvar?
Hittills har det ju varit de kommunala skolorna som fått stryka på foten och se kraftigt minskade elevantal.
Vad är det som säger att detta inte fortsätter?
Skulle inte förvåna mig om politikerna som en sista dolkstöt i ryggen på skolorna luckrar upp lagstiftningen så att det blir möjligt med sponsring, frivilliga bidrag, frivilligarbete osv. Då är de kommunala skolorna dödsdömda och vi får en segregerad skola på riktigt med både dess fördelar och nackdelar.
Om du läser artikeln så har trenden vänt på gymnasiet och det är de kommunala gymnasierna som nu lockar eleverna, som insett vad som är på väg att hända.
Du har aldrig reflekterat över möjligheten att folk helt enkelt kan börja tröttna på alla fina privata entrenörer som i stort sett enbart givit ökade kostnader och sämre service, för oss som lever (Utanför stockholm) Samt på ett i allmänhetens ögon enormt impopulärt sätt berikat en liten sluten krets ur paret reinfelts allra närmaste långtidssjuka och arbetslösa vänner, Du vet alla dom där som brukade samlas runt köksbordet i villan i täby varje morgon och förbanna sitt utanförskap, Men numera sitter och räknar miljonerna på bankkontot.
Till skillnad mot dig så kan jag mycket väl tänka mig att friskole pendeln redan börjat slå tillbaka och inte kommer att stanna förrän den slår i vägget åt andra ytterligheten, Att läget börjar bli desperat avslöjas indirekt av all reklam som friskolrna skickar ut till alla som har barn i gymnasieåldern.
Gjorde ett business case för ungefär 18 månader sedan som i princip handlade om vad alla friskolorna ska hitta på när marknaden försvinner. Vårt förslag var att rikta om verksamheten mot dels vuxenutb men framförallt utb för invandrare. Där finns det evig tillväxt.
Det är i den riktningen branschen kommer att gå, eller så kommer de att få kriga till sig ytterligare andelar av en minskande gymnasiekaka från det kommunala/statliga (vad det nu blir i slutanändan).
Kort sagt så lär det knappast göra att fler ungdomar söker sig till friskolegymnasierna om man ska döma av alla kommentarer från de som är livrädda för invandrare. Det blir de kommunala gymnasierna som blir "svenska"…
Jag kanske var lite otydlig. Inte gymnasieskolor för invandrare, utan snarare SFI, introduktionsprogram etc. Vårt förslag var ganska tillspetsat något man kan kosta på sig i akademins hyfsat skyddade värld.
I grunden håller jag dock med om din analys, företag har dimensionerat sitt utbud efter orimliga kalkyler för vilken marknadsandel de kommer kunna ta. Samtidigt så ser vi att det inom förskolorna och de lägre årskurserna så kommer marknaden vara stigande. Det kommer således vara de företag som är bäst på att anpassa sig till rådande marknad som kommer att överleva. Låter ungefär som vanlig marknadsekonomi.
Jag ser fram emot att få läsa om Sveriges första "bank-run", men mot en skola. Där (falska?) rykten sprids ut om att skolan står på ruinens brant, vilket får alla föräldrar att genast försöka flytta sina barn till andra skolor så att de får plats. Likt försöken att vara först med att få ut sina pengar från banken.
Vild teori: Kanske kommer vi även att få se riktigt fulspel, där rykten om skolor sprids innan skolstart eller kanske under antagningförfarandet av de skolor som har för många platser tomma. Det skulle kunna ske enligt följande, Skola A har mycket platser tomma, Skola B har halvfullt. Skola B kommer nu att sprida rykten om Skola A, att den inte har elevunderlag nog, att den står på ruinens brant osv. Kanske lite hjälp av en journalistvän på den lokala tidningen. Sedan går Skola B ut och beklagar Skola As situation, man meddelar även att man är beredda att ta sitt ansvar som friskola och hjälpa de elever som eventuellt kommer att bli utan skola. Men att man inte har obegränsat med platser… Voilá school-run 😀