Dags för lite sommarkul! Vi har ju sett hur EU-byråkraterna har skapat sk stresstest av EU:s banker i hopp om att marknaden skulle bli lurad av dessa fejkade test och att om man konstruerar ett meningslöst test så försvinner alla problem. Verkligheten är och förblir att EU:s skattebetalare behövt hosta upp hundratals miljarder för att rädda dessa banker som klarat stresstesten.
Men för oss som privatpersoner så är det förstås mer intressant med ett riktigt stresstest av din hushållsekonomi. Så här följer en ansats till en sådan.
Testet ger naturligtvis fördelar för hushåll med två vuxna, medan singelhushåll kommer missgynnas, men så är också verkligheten – som singel är du ekonomiskt betydligt mer känslig. Bästa investeringen är alltså att klippa sig, skaffa en sängpartner och flytta ihop.
SCENARIO
Som stresstest skall man förstås inte använda det fina mysiga normalläget, utan just en situation som leder till ekonomisk stress. Följande gäller alltså.
Sverige har genomfört EU-komissionens krav, dvs tagit bort ränteavdraget och infört amorteringskrav. Amorteringskraven är på snälla 40 år. Räntan på dina lån har också stigit till 8%, dvs vad bankerna kräver att man skall klara för att få lån och som alla slår sig för bröstet över att de minsann klarar.
Det är också dåliga tider så halvera din aktie-, aktiefond- och råvaruportföljs (även guld och silver) värde. Minska värdet på dina obligationer och obligationsfonder med 20% pga stigande räntor. Penningmarknadsfonder, kontanter och tillgångsbalans på bankkonton är kvar som de är.
Existensutgifter
Till en början behöver du räkna ut din existensutgift. Tag helårets kostnad för mat, bostad, energi, räkningar, bilservice, nya däck på bilen, pendlingskostnader etc, samt kostnader för de som du är ansvarig för, dvs husdjur (foder, veterinärutgifter etc) och barn (dagis, fritids, mat, mediciner, föreningsverksamhet och även kläder etc). Du skall dock inte ta med dina egna kläder i existensutgiften, men dock dina barns. Resonemanget är att de du är ansvarig för men som inte kan påverka sin situation inte skall drabbas för att hushållet fått taskig ekonomi. Extremfallet med husdjur är ju att dessa måste avlivas om man inte har råd med foder eller att barnen får gå i trasiga skor och lappade kläder.
Dividera helårets existensutgift med 12 för månadens existensutgift. Detta är vad du behöver varje månad för att inte frysa, svälta eller få problem med inkasso och kronofogden. Kom ihåg att i existensutgiften ingår 8% i ränta utan ränteavdrag samt en amortering på 1/40 per år. Har du 1 MSEK i skulder ska du alltså amortera 25 000 per år eller 2083 i månaden, samt betala 80000 i ränta. 3 MSEK i lån ger alltså (240000+75000)/12=26250 i bidrag till månadens existensutgift i stresstestet.
TEST 1 – BUFFERTSPARANDE
Ett buffertsparande är nödvändigt för att kunna hantera oförutsedda utgifter. Bilreparationer, stulen cykel, force majeur-händelse vid semester, akuta tandläkarbesök, varmvattenberedare som gått sönder, kompressor till värmepumpen eller läckande tak. Kom ihåg scenariot ovan där bl a värdet på dina aktier skall halveras. Måste man också ändra sin livssituation, t ex sälja bostaden pga arbetslöshet, så behövs en buffert för att hantera för höga existensutgifter till bostaden är såld.
A. Storlek på buffertsparandet? (0 – 5p)
Noll till fem poäng ges beroende på buffertens storlek. Kom ihåg att denna buffert skall utgöras av snabbt tillgängliga pengar avsedda för att konsumeras, dvs inget långsiktigt sparande till pensionen eller från barnens college fund (för er som gjort analysen att staten inte kommer ha råd med gratis högre utbildning åt alla framöver, jämför med England sedan finanskrisen).
0p: 0 – 1000:- SEK
1p: 1001 – 10 000:- SEK
2p: 10 001 – 20 000:- SEK
3p: 20 001 – 30 000:- SEK
4p: 30 001 – 40 000:- SEK
5p: > 40 000:- SEK.
För full poäng behövs alltså en buffert på över 40 000:- kronor.
B. Hur räcker bufferten vid utebliven inkomst hos en person i hushållet? (0 – 5p)
Vid t ex föräldraledighet, arbetslöshet, långtidssjukskrivning etc kan myndigheterna ta månader på sig innan välfärdsförsäkringarna börjar betalas ut. Om en person i hushållet blir av med sin inkomst, hur många månader räcker bufferten? Utgå från din månatliga existensutgift.
0p: < 1 månad
1p: < 2 månader
2p: < 3 månader
3p: < 4 månader
4p: < 5 månader
5p: 5 månader eller mer
För full poäng krävs en buffert på fem månader vid existensutgift.
C. Hur räcker bufferten vid utebliven inkomst hos alla personer i hushållet? (0 – 5p)
Samma som ovan, men om alla personer i hushållet drabbas av utebliven inkomst. För singelhushållet r detta samma som för C. Och ja, det händer faktiskt att arbetslöshet kan slå dubbelt eller t ex kombineras med nedkomst av barn eller långtidssjukskrivning. Detta är ett stresstest.
0p: < 1 månad
1p: < 2 månader
2p: < 3 månader
3p: < 4 månader
4p: < 5 månader
5p: 5 månader eller mer
För full poäng krävs en buffert på fem månader vid existensutgift.
TEST 2 – DISKRETIONÄRA UTGIFTER OCH SPARANDE
Efter existensutgiften så har man förhoppningsvis pengar över varje månad, som dels skall gå till sparande för att inte bufferten skall minskas, vilket sker då och då, t ex när varmvattenberedaren går sönder eller taket börjar läcka. Pengar som är över efter existensutgiften skall inte behöva användas till något nödvändigt alls, utan man kan exempelvis köpa hattar för alla pengarna (obskyr pop-kulturell referens). Kom ihåg att scenariots kostnadsnivåer gäller med amorteringskrav, 8% ränta och inga ränteavdrag.
D. Hur mycket pengar sparar hushållet i månaden i scenariot? (0 – 5p)
Hur mycket lägger hushållet undan i sparande varje månad?
0p: < 1000:- SEK
1p: 1000 – 1999:- SEK
2p: 2000 – 2999:- SEK
3p: 3000 – 3999:- SEK
4p: 4000 – 4999:- SEK
5p: > 4999:- SEK
E. Hur mycket pengar har hushållet över till onödiga diskretionära utgifter i månaden i scenariot? (0 – 5p)
0p: < 2000:- SEK
1p: 2000 – 3999:- SEK
2p: 4000 – 5999:- SEK
3p: 6000 – 7999:- SEK
4p: 8000 – 9999:- SEK
5p: > 9999:- SEK
F. Hur mycket pengar har hushållet över till onödiga diskretionära utgifter i månaden när en person i hushållet är arbetslös i scenariot? (0 – 5p)
0p: < 2000:- SEK
1p: 2000 – 3999:- SEK
2p: 4000 – 5999:- SEK
3p: 6000 – 7999:- SEK
4p: 8000 – 9999:- SEK
5p: > 9999:- SEK
G. Hur mycket pengar har hushållet över till onödiga diskretionära utgifter i månaden när alla personer i hushållet är arbetslösa i scenariot? (0 – 5p)
0p: < 2000:- SEK
1p: 2000 – 3999:- SEK
2p: 4000 – 5999:- SEK
3p: 6000 – 7999:- SEK
4p: 8000 – 9999:- SEK
5p: > 9999:- SEK
TEST 3 – SKULDER OCH AMORTERINGAR
Över till skulderna. Tämligen självförklarande. Att skulder är intressanta beror på att tillgångar kan minska i värde, men skulderna blir du aldrig av med annat än genom amorteringar. Dina miljoner i aktier kan snabbt minska i värde och gör även så för de allra flesta, som är rätt usla på kapitalförvaltning. De flesta hushålls eventuella tillgångar är illikvida som pensionssparande och framför allt bostaden och är alltså ännu mindre intressanta. Detta är ett stresstest, inte ett rikedomstest.
H. Hur många disponibla årsinkomster från förvärv (dvs ej kapital) är hushållets skulder? (0 – 5p)
Som referens var en normal förvärvsinkomst i Sverige runt 21 000:- per månad i Stockholm år 2010. Högre siffror handlar om att man räknar upp alla till att jobba heltid, men sådan är inte verkligheten. Glöm inte studielånen!
0p: > 5 årsinkomster
1p: > 4 årsinkomster
2p: > 3 årsinkomster
3p: > 2 årsinkomster
4p: > 1 årsinkomst
5p: 1 årsinkomst eller mindre
I. Vid vilken medelålder kommer hushållet vara skuldfritt i scenariot? (0 – 5p)
Barnens medelålder skall förstås inte räknas in, utan här räknas paret som har sex med varandra om det nu inte är ett singelhushåll. Räkna med som högst i scenariot 40 års amorteringskrav, men ni kan alltså amortera snabbare än så om det finns ekonomiskt utrymme. Annars den takt som ni amorterar vid givet scenariot. Eftersom sjukskrivning, föräldraledighet och arbetslöshet är tänkt att vara tillfälligt och inte permanent så gäller utrymmet för amorteringar vid full hushållsinkomst. Glöm inte studislånen!
0p: > 90 år
1p: >80 år
2p: >70 år
3p: >65 år
4p: >60 år
5p: 60 år eller tidigare
SUMMERING
Summera poängen. Notera att man förstås bara kan få ett poängen per fråga, dvs inte skall få 1+2+3+4+5p vid mindre än/större än-frågor.
Högsta poäng är 45. För godkänt krävs 27 poäng, dvs i snitt 3p per fråga. Annars bör ni sova dåligt på natten.
Ange gärna ditt resultat i undersökningen ute till höger eller i en kommentar.
Naturligtvis kan man diskutera nivåer, viktning etc, men detta är alltså bara något att utgå från. Når man 27 bör man knappast oroa sig speciellt.
39 kommentarer
I fråga C räknade jag med A-kassa på typ 12000 kr netto. Totalpoängen blev 32.
Och då bor jag ändå i Brf i Sthlm… 😉
Du kanske inte är speciellt hårt belånad?
Lite kommentarer:
* 2st F-frågor
* Man räknar bort sparandet från disponabel inkomst innan man räknar på "onödiga diskretionära utgifter"? Säg att man sparar väldigt stor del av det som är över efter nödvändiga utgifter i normal-fallet. Blir man sedan arbetslös kan man inte behålla samma spar-takt, men det finns ingen fråga om sparande vid arbetslöshet, endast "onödiga utgifter".
Patrick, om du slutar spara när du är arbetslös kommer din buffert att successivt ätas upp av "oförutsedda utgifter".
Testen blir något missvisande av denna och lite andra anledningar. Anta att man sparar 15tkr då skulle det man få bättre resultat ifall man minska sitt sparande till 5tkr och köpte hattar för 10tkr.
Sen är en faktor till att singlar missgynnas att man bedöms efter samma behov av marginaler som ett hippiekollektiv. T.ex. så är det inte rimligt att en person skall förväntas lägga lika mycket på hattar som fler personer.
Det va inte riktigt så jag menade.
Jag sparar medvetet mer än vad jag egentligen behöver (alltså utöver "buffert"), dels för att möjligtvis kunna gå i pension tidigare än planerat, dels för att (när bostadsmarknaden krashat rejält) köpa eget hus. Detta är inte enligt mig nödvändigt sparande, så jag kan skära ner på sparandet vid sämre tider, men buffert-sparande-delen kommer alltid finnas kvar.
Så frågan är väl egentligen ifall jag _endast_ ska räkna med "nödvändigt sparande" i sparande-frågan ovan.
Hej Cornu,
Tack för en bra blogg. Detta var ett roligt inlägg som passar bra in i de ämnen du täcker. Jag hoppas att detta test är en väckarklocka för många då du har satt tuffa men samtidigt realistiska krav. Jag vill dela med mig av mina och min sambos resultat. och hoppas att andra delar med sig också. för att få en nyanserad bild. Dock representerar väl inte dina läsare en exakt snittsvensk (får man hoppas med alla dina varningar) men kan kanske ändå skänka lite empirisk erfarenhet till oss läsare.
Dock först lite bakgrundsinfo om mig och min sambo. Vi är 27och 25 år gamla. Inga barn. Tjänar 18 000 kr och 22 000 kr EFTER skatt. Vi har ca 176 000 kr i buffertsparande i rena pengar samt en gemensam aktiedepå på ca 300 000 kr. Så jag känner att vi har en stadig ekonomi som grund. Dessutom lever vi ganska sparsamt och får över en relativt stor andel av våra inkomster i % varje månad. Vi har något högre lön och lite mer på sparkontona än genomsnittssvensken som du har skrivit mycket om men som jag lärde mig av ditt test nedan, så har vi ändå inga jättemarginaler. Vi har även nyligen köpt en bostadsrätt. Dumt, jag vet, jag vet (hör hur alla som läser suckar), trots alla varningar från Cornu som jag är väl medveten om. Jag har inget annat försvar än vad många andra har skrivit i kommentarsfält till andra blogginlägg. "Vi behövde någonstans att bo". Vi skulle absolut inte köpa utan hyra men vi gav tillslut upp då vi letat länge, köat, men ändå inte fick hyresrätt i den stad vi ville bo i. Dock kände vi att vi ändå var modesta i vårt köp då banken ville ge oss lånelöfte på nära dubbla vad vi begärde och behövde!! Tack banken men nej tack (kan för övrigt tipsa om att SEB utan vidare ger 70 punkter i ränterabatt om ni prutar hårt).
Resultat.
A. Storlek på buffertsparandet? (0 – 5p)
5p: > 40 000:- SEK. (Vi har 176 000 kr i buffertsparande. Sparar 58 000 kr per år i Cornus extremsituation (mycket mer i vanliga fall))
B. Hur räcker bufferten vid utebliven inkomst hos en person i hushållet? (0 – 5p)
5p: 5 månader eller mer (Idag har vi 176 000 kr i rena cash och vår existenskostnad är 28 000 kr i månaden i Cornus extremfall. Om den som tjänar mest blir arbetslös och vi enbart lever på en inkomst klarar vi oss (en lön + buffertsparande) därmed i 21 månader (Shit jag kan ju bli hemmaman 🙂 ).
C. Hur räcker bufferten vid utebliven inkomst hos alla personer i hushållet? (0 – 5p)
5p: 5 månader eller mer (vi har 176 000 kr i rena cash och vår existenskostnad är 28 000 i Cornucopias extremfall. Vi klarar oss därmed 6.8 månader om båda blir arbetslösa).
D. Hur mycket pengar sparar hushållet i månaden i scenariot? (0 – 5p)
5p: > 4999:- SEK (Vi skulle spara 5 130 kr per månad även i Cornus extremsituation).
E. Hur mycket pengar har hushållet över till onödiga diskretionära utgifter i månaden i scenariot? (0 – 5p)
5p: > 9999:- SEK (Vi har 13 130 kr att spendera på hattar och dyl. 🙂 )
Del 2.
F. Hur mycket pengar har hushållet över till onödiga diskretionära utgifter i månaden när en person i hushållet är arbetslös i scenariot? (0 – 5p)
0p: < 2000:- SEK (Förstår inte frågan riktigt. Om någon eller båda är arbetslös(a) har vi naturligtvis inga pengar att spendera på onödiga diskretionära utgifter alls. Så vida vi inte får räkna med att vi även lever på vår buffert vilket jag inte tycker blir rätt. Så vi får noll poäng här då våra existensutgifter är större än den enes lön (oavsett vem). Oavsett vem av oss som förlorar jobbet kommer vi då få börja ta från vårt buffertsparande och därmed ha noll i utrymme till diskretionära utgifter).
F. Hur mycket pengar har hushållet över till onödiga diskretionära utgifter i månaden när alla personer i hushållet är arbetslösa i scenariot? (0 – 5p)
0p: < 2000:- SEK (Samma som ovan).
TEST 3 – SKULDER OCH AMORTERINGAR
G. Hur många disponibla årsinkomster från förvärv (dvs ej kapital) är hushållet skulder? (0 – 5p)
2p: > 4 årsinkomster
3p: > 2 årsinkomster (Våra skulder uppgår till 3.4 årsinkomster vilket ger oss en stark trea i test 3G).
H. Vid vilken medelålder kommer hushållet vara skuldfritt i scenariot? (0 – 5p)
2p: >70 år (Lite konstig fråga kan jag tycka. I scenariot som vi ska utgå från, med 40 års amorteringstakt, kommer vi naturligtvis att vara skuldfria om 40 år. Dock har vi tänkt, och har utrymme, att i verkligheten amortera snabbare än på 40 år. Men med 40 års amorteringstakt blir vår medelålder 66 år som skuldfria).
SUMMERING
5+5+5+5+5+0+0+3+2=30p
Gott Sven. Verkar inte som ni har så mycket att oroa er över även om ni får strypa ekonomin något vid arbetslöshet.
Om man är singel, då ska man väll inte räkna med poäng från både B och C. Om man gör det får man ju mer poäng än om man lever ihop med någon. B och C samt liknande borde byta namn till B1 och B2 eller något liknande. Eller?
Å andra sidan straffas du som singel med att du sannolikt har mindre pengar över i hushållet för sparande och diskretionära utgifter, och även mindre pengar i buffert.
Angående buffert och arbetslöshet. Idags läget har jag alldeles för liten buffert för detta testet. Omkring 10k, vilket jag anser räcker för mig. Har inte så mycket oförutsedda kostnader som kan dyka upp, skulle väl vara om bilen då, men den är egentligen onödig lyx som jag utan problem skulle klara mig utan.
Vid ev. arbetslöshet, får man räkna in att man har X antal månaders uppsägningstid så man hinner fylla på bufferten?
Beror arbetslösheten på konkurs har du bara en månads lön från det statliga garantin. Eller?
Har du en bra a-kassa kan förstås pengar börja trilla in rätt fort, men det händer att det kan ta månader.
Vad blev ditt resultat i övrigt? Allt beror ju inte på bufferten, även om din buffert i teorin ger ett maxpoäng på 30.
23p fick jag ihop, var speciellt buffert delen som var "katastrof" för min del. Får väl fundera på om man skall öka på den, istället för att främst fokusera på långttidsplaceringar som jag gör nu.
Detta test är bara ett sätt att se på det hela. Övriga omständigheter gör kanske att du inte behöver så hög buffert? Samtidigt kanske det vore bra för din riskhantering att placera lite mer av dina placeringar i lågriskplaceringar som kan fungera som buffert, dvs bankkonto eller penningmarknadsfonder. Sällan bra att vara all in i aktiemarknaden. Så om du har några 100k i långtidssparande kan du flytta några 10 000 till lågrisk och uppnå en buffert samt minskad risk i din portfölj.
Annars verkar det som du kanske är singel, Ola, så bästa investeringen är väl ett konto på lämplig dejtingsajt?
Haha… Nästan rätt särbo på långt avstånd. Måste nog vara den sämsta investeringen.
Jag tycker fråga I förvirrar. Gäller 40 års amorteringstid eller inte?
Om det inte är ett absolut krav, vilket den frågan antyder, förändras mina förutsättningar på alla andra frågor. Går jag ned till 60 år förlorar jag en poäng på fråga I men vinner 4 poäng på andra frågor.
40 år är ett krav, men du kan amortera snabbare.
Ok? Då borde fråga I ha svarsalternativ i spannet 40 – 5 år, inte 90 – 40 år, eller har jag missat något?
Det är hushållets medelålder, inte amorteringstiden. Kommer du ha amorterat klart till du är 65 år gammal om du är singel?
Ahh du menade att jag skulle läst frågan ordentligt? Zaat explains it 😀
Du skriver att utgiftsräntan är 8%. Kan man då anta att det inte är speciellt svårt att få en trygg avkastning på 6% eller 8-10% årlig snittavkastning om man är villig att satsa på företagsobligationer eller börsen?
Även om aktiekapitalet då halverats så pratar vi om en rejäl ökning av de totala kapitalinkomsterna jämfört med idag.
Förstår jag dig rätt att det är möjligheten att kvitta utgiftsräntor mot inkomst av tjänst som tas bort? Inte möjligheten att kvitta utgiftsräntor mot kapitalinkomster? (Vilket man väl har rätt till även mot schablonskatten på ett ISK?) Jag är inte speciellt oroad om man inte längre skulle få kvitta utgiftsräntor mot tjänsteinkomster. Man får helt enkelt skatteplanera lite mer och se till att realisera eventuella vinster i slutet av varje år om man nu inte har allt i ett ISK.
Då både jag och min fru just nu är föräldralediga och lever på vår buffert och kapitalinkomster så fick vi bara ihop 3p. (Ett medvetet val detta året.) Det kommer dock att ändra sig nästa år då vi både återgår till våra arbeten.
Jag är inte speciellt oroad. 🙂
Vore intressant att veta vad du tror att det är för inflationstakt i scenariot ovan. En hög inflation har ju stor inverkan på löner, tillgångar och skulder. Är det troligt att vi håller nuvarande inflationsmål med 8% i ränta?
Alla utgifter ökar också i höginflationsscenariot.
Vad gäller kvittning så kan du som bekant bara kvitta inkomst av kapital mot utgift av kapital i samma klass. Aktievinster kan inte kvittas fullt ut mot ränteförluster, utan bara fullt ut mot aktieförluster.
Ja, det är kvittningen mot inkomst av tjänst som gäller.
De flesta svenskar har inget kapital att tala om utanför pensionsystem och bostaden och har alltså inga kapitalinkomster att kvitta mot.
Bra inlägg!
29 singel Sthlm. 27 poäng.
Jag tror på skräckscenariot, att det blir en realitet.
Det torra krutet jag har till övers under tiden, tack vare att vi inte är där än, lägger jag på att förbättra poängen på fråga I och H.
Så förhoppningsvis/potentiellt plus fem poäng till innan skräckscenariot blir gällande.
Eller ja, "skräck" och "skräck", ser det som normalfallet och nuvarande situation som en välsignelse.
En bra idé är ju att tänka sig vad man får för poäng om… 5år? 10? 20? fallande eller stigande?
Ja, 8% ränta och amorteringskrav är normalfallet. Väldigt naivt att tro att man kommer ha nuvarande obefintliga räntor resten av sitt BLK-liv.
Hörnu Cornu, kan du ge en enda bra anledning varför räntorna skulle stiga till 8%? Är det inte så att lågräntorna med nödvändighet är här för att stanna, av samma anledning som Japan och USA fastnat i en lågräntesituation. Att räntorna skulle stiga till 8% skulle leda till en omedelbar depression och förmodligen bara vara ett kort förspel till den stora kraschen. Kom ihåg att inför kraschen 2008 han räntorna bara stiga till ca 6% innan paniksänkningen kom.
Hej! Jag är 45, sambo i en etta i Hammarby. Jag följer din blog med stort intresse, men förstår inte allt. Jag har 520000,- totalt i skuld för bostaden (som enligt Handelsbanken värderas till runt 850000,-)
Jag har i åratal levt som en eremit och vansinnesamorterat. Har ju skulder till CSN på ett par hundratusen med.
Jag tjänar 45' / månaden och tog alla mina besparingar och köpte en andel (33%) i en lägenhet München dit jag åker då och då och semestrar. Har köpt några konstverk några småtackor guld som är helt försumbart, men jag har nästan INGA besparingar för jag skickar in jättemycket i amortering för jag är orolig för framtiden. Jag har inkomstförsäkring, och säljer jag min del i Münhen får jag nästan 300'. Vi lever billigt, men hur kan man räkna ut om man är överbelånad? Jag får fan erbjudande varje vecka om att skaffa mig en massa krediter, men eftersom min sambo är arbetslös vågar jag inte göra några som helst utsvävningar.
Med 520+300 i skulder och en årsinkomst på 540 kkr så verkar du inte direkt överbelånad. Dessutom amorterar du rätt hårt. Däremot vore det nog bra med en ekonomisk buffert på några tio kkr.
45 år, tjänar 45tkr, lever som eremit och har VANSINNESamorterat i åratal.
Låter ju nästan *för* bra.
När du sen säger att du, trots ovan, har 520tkr i bolån och "ett par hundratusen" i studielån. Så tittar jag tillbaka på indatat och undrar egentligen vad som är "vansinnesamortering", för dig?
Fråga F och G tyckte jag var förvirrande. Avses hur mycket man skulle få över till okynnesutgifter om man trots sin nya arbetslöshet ändå sparade lika mycket som tidigare? Det skulle jag inte göra. Jag sparar överhuvudtaget inte aktivt och medvetet något visst belopp varje månad, utan jag får helt enkelt pengar över. I det här scenariot skulle det förstås bli mindre pengar över. Jag gav mig själv 0 poäng på F och G. Jag landade på 35 poäng ändå, så det kanske kvittar… 🙂
Till att börja med slog jag i femtisjutton definitionsproblem. Vad är ”hushållet” om jag bor typ halva året som änna singel i Göteborg och resten med min partner i ett land som inte hör till de 15 närmaste? Jag försöker räkna på ett "hushåll" som består av oss båda, och summerar allt.
Jag är frilansande svensk pensionär, hon har sjukbidrag och eget hus utan fastighetsskatt eller avgifter annat än el.
ABCHI ger mig 25 p med god marginal. DEFGH ger problem och tydligen inte bara för mig. Ska jag räkna på faktisk nyinvestering de senaste åren blir det bra mycket mer över till test 2 än vad jag matematiskt verkar kunna lägga undan till sparande och onödigheter (till vilket jag inte räknar kostnaderna för minst en tur och retur per år med bil till ovan antydda utland), men hur som helst måste det bli tillräckligt många ytterligare poäng för att hamna över strecket.
45Poäng: 2 bra löner, hyresrätt, inga barn, ingen bil…. sparar kanske 150kkr om året
känner jag mig tillräckligt trygg?….knappast…….
Hushållets årsinkomst: ca 2 msek, inga lån, buffert ca 2 årsinkomster, inga barn, 2 hus. Trygg? Enligt äldre släkting: på 30-talet i Tyskland drog staten in medborgarnas sparpengar. Alla fick behålla 100 mark. Det kan hända igen. Det kan hända här. Madrassen hjälper inte – man gör de gamla sedlarna ogiltiga – inlöses hos "riksbanken" med max 100 mark (som exempel). Trygg? Nej.
Det är betydligt tryggare att ha många goda vänner över hela världen. Det man behöver ha hemma är guld, CHF och USD så att man kan resa på kort varsel dit det är lite bättre läge.
Bra blogpost! Innehöll ett gäng fler variabler än vad jag är van att slänga med i såna här övningar. Så, för mig, sambo och två småbarn hamnar vi på 39 poäng. Bra löner, hyfsad amortering (4k/mån på 1.2milj kr=25 års amortering) och ett gott sparande ger denna goda siffra.
När vi har räknat ekonomi och risktagande så har vi alltid räknat med oss två som arbetslösa, och på detta ska vi klara en ränta på ~8%. Klarar man detta så klarar man det mesta.
Har nog blivit märkt av min far som aldrig tagit lån för något han har köpt, och då har han köpt hus, traktor, bilar etc etc. Den som är satt i skuld är icke fri.