Alltid utmärkta Zero Hedge har en graf över storbankers hävstång på insatta medel, utlåning i förhållande till insättning (eng loan-to-deposits ratio). Det visar sig att svenska banker ligger i toppen, med högst hävstång och med det störst sårbarhet vid t ex en uttagsanstormning (eng bank run) eller om svenska privatpersoner och företag får problem att betala sina räntor.
Det innebär också att svenska banker är extremt känsliga för räntorna på penning- och obligationsmarknaderna, då man behöver balansera sin inlåning den vägen istället för via bankinsättningar. Som bekant måste inlåning och utlåning vara i balans vid slutet av dagen.
![]() |
Graf från ZH. Har ringat in
svenska storbanker. |
Zero Hedge fokuserar på att det är europeiska banker som har den här hävstången, medan amerikanska banker är betydligt mer balanserade. Men som läsare tipsat om så är det svenska (och danska eller norska) banker man hittar i toppen.
Värst bland i Sverige aktivare banker är Danske Bank (plats 1 i listan), Handelsbanken (2), Swedbank (3), DnB (5), Nordea (6). Bästa svenska storbanken är SEB som man hittar först på plats 15. Inte bra ändå. Värt att notera att Danske, SHB och Swedbank sticker ut på extremnivåer och rimligtvis är extremt sårbara.
Man skall också komma ihåg den svenska skuldbubblan, där svenskar dessutom är extremt belånade. Här hittar man en förklaring till att svenska banker är i “toppen”. Samtidigt är det i den här miljön som Anders Borg tjatar om att bankerna måste sänka sina räntor så det alliansröstande BLK inte får problem.
Den som undrar varför svenska banker motarbetar kontantuttag har iaf en förklaring ovan. Så länge man bara gör uttag digitalt kan bankerna alltid balansera sig genom att låna tillbaka de uttagna digitala tillgångarna från en annan bank på interbankmarknaden. Får vi en ny finanskris och interbankmarknaden fryser ihop så hittar vi alltså Handelsbanken, Swedbank och Nordea i tätpositioner till akuten.
Men allt är så bra, så bra, i landet med Pippi Långstrump-ekonomin. Trots att svenska banker alltså ligger i toppen vad gäller riskexponering så tjatas det om att minska bankernas inkomster genom att få ner räntorna för bolånekollektivet.
80 kommentarer
"Så länge man bara gör uttag digitalt kan bankerna alltid balansera sig genom att låna tillbaka de uttagna digitala tillgångarna från en annan bank på interbankmarknaden."
Låter konstigt för en novis. Digitalpengar och papperspengar är ju lika mycket värda. Om en pappershundring tas ut ur en bankomat, är det väl inget som hindrar banken att balansera det med interbanklån av 100 digitala pengar?
Nej, men tillgångarna i bankernas samlade balansräkningar minskar om du tar ut kontanter. Någon bank blir sittande med Svarte Petter och måste gå utanför banksystemet för inlåning om du tar ut kontanter.
Eller uttryckt annorlunda: om du flyttar pengarna från ett konto på banken till ett annat (t.ex. genom att handla på konsum med kontokort) så gör det ingen skillnad för banken (pengarna är fortfarande insatta på banken).
Interbankmarknaden innebär att om du har swedbank och konsum har nordea så flyttas ju pengarna mellan ett konto på swedbank till ett konto på nordea. För att inte swedbank ska få problem kan nordea låna ut pengar till swedbank och situationen är återställd.
Tar du däremot ut dina pengar och stoppar i madrassen så kommer situationen ändras så att det blir mindre insatt i swedbank och mer pengar i madrassen. Om swedbank får problem med detta är det mycket möjligt att de inte kan låna av madrassen för att återställa situationen.
Alla bankerna har väl möjlighet att ta korttids REPO:or från riksbanken för sin kortfristiga upplåning.
Svenska och även andra europeiska företag har inte samma tradition att finansiera sig via företagsobligationer som amerikanska företag.
Det fanns siffror på ZH om det också. I euro-zonen var knappa 90% av företags finansiering via banklån, medan man i USA hade dryga 30%.
Oavsett om det är av tradition eller inte, så innebär det en förhöjd risk för europeiska banker. Om företag ställer ut egna obligationer så tar bankerna ingen risk.
Jag kände inte till siffrorna, men visste att det fanns en skillnad. Jag tänkte på Cornus anmärkning om att BLK ligger bakom skillnaden. Det gör dom säkert också till största delen.
Intressant är att SEB som är stora på företagsutlåning ligger bättre till än de andra bankerna.
Undrar vilka siffror som gäller för Sverige?
Allt annat lika, ifall någon tar ut pengar (sin egen equity, ej lånade pengar) från banken, så minskar bankens skulder.
Det är en talande graf som berättar varför man bör ha snabba skorna på sig den dagen det börjar lukta bränt.
Alla ni börssnubbar som talar om att ni är likvida, menar ni då att ni har en serie siffror på ett digitalt konto eller? Likvid är likamed kontanta pengar under kudden som jag ser det.
/Tompan
Du kan ju ha tillgångarna hos Riksgälden istället. Riksgälden (=staten Sverige) går i konkurs sist. Jämför med hur många år det tagit för Grekland att konka.
Det känns skönt att ha gjort upp med sitt eget konsumistiska inre redan. Jag tror nämligen inte på att många stater överlever en ekonomisk härdsmälta av den magnitud som drabbar världen den här gången. Det tog lång tid för Grekland pga att maktstrukturerna och tilliten till dom finns kvar och fungerar, men lite längre fram i processen kan det gå desto fortare. När ingen längre litar på makteliten så återstår anarkin.
/Tompan
Hur likvid en tillgång är är ju en fråga om hur snabbt och enkelt man kan omsätta det i en annan tillgång. Ändrade omständigheter kan göra att det som var likvida tillgångar inte längre är lika likvida. Även pengar under kudden kan påverkas av ändrade omständigheter…
När det gäller riksgälden beror likviditeten även på hur du har lånat ut pengarna. SSVX och obligationer löser ju inte staten in förrän förfallodag och då är likviditeten beroende på andrahandsmarknaden (isht för obligationer där det kan hända mycket innan förfallodagen).
Jag tror också att det ät kört, på riktigt denna gången.
Deras fix hittills har varit att trycka nya pengar, skuldsätta stater och "låna" från pensionsfonderna. Samtidigt så fortsätter skuldsättningen att öka. Budgetunderskott motiveras med att ekonomin måste växa. Det blir som i Japan där man lånar till mer än halva budgetten. Jag är helt likvid och känner ett STARKT behov att köpa fasta tillgångar som hus och land, men inte i Sverige. Frågan är var och när?
Tompan: det har ju att göra med vad man menar med att överleva och scenariot. Att geografiska området kvarstår som nation om än under nytt styre/konstitution tror jag kommer gälla de flesta länder. Sen tror jag att länder med lång demokratisk tradition med låg korruption kommer statsskicket nog kunna bestå (fast man kan ju inte vara säker). Värre är det med demokratier med stor korruption där det lätt är att staten inte längre kan behålla kontrollen ifall ekonomiska systemet raseras. Omvänt kan diktatorer med dålig pli på folket bli avsatta.
Risken att statskicket/n kan braka ihop gör att det inte är lika självklart hur man skall förbereda sig…
Anonym 08.47: Det är en intressant debatt i sig, men det vi ser i Grekland idag kan vara verklighet i Skandinavien imorrn. Det här är naturligtvis mycket "tro" och mindre vetande, men jag är av uppfattningen att de allra flesta människor underskattar riskerna och betydelsen av en rejäl ekonomisk världskollaps.. för det BLIR en allmän kollaps den här gången, det finns inte stora möjligheter att bygga brandväggar och begränsa krisen till ett fåtal länder, det är bara rent nonsens. Jag uppfattar det snacket mest som ännu en åtgärd att lugna hemmaopinionen i t ex Tyskland o Frankrike.
Det finns ju grader i förfallet också. Litar alla invånare på regeringen idag? "ja, vi ska återställa pensionerna…eh.. om det finns utrymme.. vi tittar på det i vår.. i höst.. nästa vår… nästa höst", osv.. Allt prat om att vi har tagit höjd i det här landet och ligger bättre till än södra Europa är också att sätta press på sig själva. Vad händer om/när Moodys nedgraderat bankerna, kanske inte bara ett steg utan flera? Samtidigt snackar the Borg om att inget av det som händer i Euroområdet ska kosta svenska bankkunder nåt.
Självklart betalar vi, antingen tjänar Nordea en massa pengar och delar ut 20-miljoners lgh till Clausen, eller så tippar dom.. och Borg/vi andra, går in och städar upp..
Vilken tillit till det politiska systemet finns kvar efter ett par-tre såna krumsprång mellan dikt och verklighet?
/Tompan
Det vi idag ser i Grekland är en kris av ekonomisk natur. Frågan är inte om vi klarar att skydda oss mot ekonomiska konsekvenserna – frågan var hur en ekonomisk kollaps påverkar statsskicket och eventuellt nationernas sammanhållning. Jag tror t.ex. både vi och grekland är ganska säkra när det gäller nationens sammanhållning ie varken sverige eller grekland kommer splittras – sen kan man också tänka sig det omvända att sverige eller grekland kommer ockuperas eller att de kommer ockupera annat land. Utöver detta finns risk för grundläggande ändring av statsskicket (AKA revolution) – där är det nog värre i länder där man i större utsträckning redan skiter i vad staten bestämmer. Något av detta ser vi för närvarande inte i EU (än).
Vad skönt att våra banker har läget under kontroll… I idiotlandet Sverige där man tror att allt fixar sig om man bara ökar befolkningen. Och det med de mest lågutbildade man kan finna på Jordens rund.
Snyft, allt är förlorat.
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Hjärndött och helt ämnesirrelevant rasistiskt inlägg raderat. Gå till avpixlat istället.
Snörvel.
Det var ironiskt… med tanke på sd:arnas vanliga kommentarer såsom den ovan innan brunöga. för det hänger rätt många hjärndöda sd:are här som säger att vi är ett idiotland för att vi tar emot invandrare och att alla dom är analfabeter.
Det kan i alla fall bli jäkligt tufft här när allt kraschar, både för svenskar och invandrare. Det är många som inte begriper det. Men så tror de väl inte heller på att en energi- och naturresurskris väntar. Sådant fixar marknaden med lite demand destruction…
För övrigt behöver vi knappast ens vänta på någon energi- och naturresurskris. Den har redan kommit och den har redan triggat en finanskris och skuldkris som kan åstadkomma en fin kollaps även utan ytterligare energi- och naturresursåtstramning.
Utländska (icke nordiska) banker har väl traditionellt sett inte sin bolånestock i balansräkningen, därav skillnaderna.
Kan du utveckla?
Samtidigt rankas både SEB och Handelsbanken bland topp-20 på Bloombergs lista över världens starkaste banker.
Kanske kan det vara så att det är mer än en enda siffra som räknas…?
Det finns en tradition av att inte spara i Sverige, man lever från lön till lön, och tar lån för boende etc. Anledningen till detta är inte låga löner (Sverige har hyffsat höga löner) utan beror på att det totala skattetrycket ligger på nästan 50%.
Det är svårt för svensken att spara och lägga undan en slant, efter att alla nödvändiga avgifter är betalda. Paradoxalt nog har de "fattiga" italienarna och grekerna mer på banken, eller i fasta tillgångar. Även om den långa krisen förr eller senare utarmar även dessa tillgångar.
Konsekvensen blir att sparandet (insättningarna) på bankerna är låg i förhållandet till utlåningen.
En lite absurd konsekvens av högskattevälfärdssamhället. Staten håller medborgarna under sina armar, men även bankerna och förmodligen hela näringslivet. En kris i Svedala skulle snabbt kunna nå kosmiska proportioner.
Hur kan det vara svårt att spara och lägga undan en slant? Det handlar väl bara om hur man prioriterar sina utgifter? Det är konstigt att vissa barnfamiljer klarar av att leva på 15000 i månaden, medan andra inte klarar sig på 50000 kr.
Det är inte alls sant, bankerna släppte för ett halvårsedan en rapport av en undersökning som visade att nästan alla har ett buffertsparande i mer eller mindre storlek men medelsparandet var ungefär 100tusen kr
Och vad var mediansparandet:)
Orsaken är att vi i Sverige sparar mycket mer än andra länder i fonder istället för bankkonto.
Inte lätt att hitta något exakt svar med mediansparandet i Sverige verkar vara någonstanns mellan 30000-40000:-
Ett mediansparande på ca 30-40 000 SEK kommer man inte så långt med. Inte ens 100 000 SEK är särskilt mycket. Räcker inte ens som insats för att köpa ett boende, eller för att köpa en ny bil.
Fonder? Stämmer säkert, många sparar i fonder, men frågan är om det finns så värst mycket mer undanlagt där?
Hur man än vänder på saken så är det illa med sparandet, och illa med insättningarna på bankkontot.
12:59
LF gjorde ju en undersökning som visade att vartannat hushåll inte klarade en oförutsedd utgift på 20.000
ett hushåll är normalt flera personer så ett mediansparande på 30 till 40 tusen per person låter ganska optimistiskt…
Är inte utlåning till eget kapital mer intressant, och möjligen utlåning i förhållande till avkastning? Insättningar är bara en av alla intäkter för banken, och hur stor är den egentligen i förhållande till annan kapitalförvaltning som banken ägnar sig åt, där pengar placeras i t ex i räntefonder? Banken lånar inte ut insättarnas pengar, man lånar ut med hävstång på eget kapital.
Nej. Skilj på kapitaltäckningskrav och balansräkning. Ja, man har lågt kapitaltäckningskrav, men man måste ha lika stor inlåning som utlåning, en balansräkning i just balans.
Ok. Då drar jag slutsatsen att jag inte förstått vad som menas med det här:
Appropå risk för sänkta betyg hos de svenska bankerna
"Orsaken sägs vara att Handelsbanken är den bank som i dagsläget har minst inlåning i förhållande till utlåning. Man har därmed störst behov av marknads- finansiering."
http://www.svd.se/naringsliv/branscher/bank-och-fastighet/banker-hukar-infor-sankta-kreditbetyg_7171267.svd
eller det här:
Appropå swedbanks riskprofil (egen utsago)
"Estland, som anslöts till eurosamarbetet 2011, har återhämtat sig snabbast av de baltiska länderna och bedöms ha en lägre riskbild än Lettland och Litauen. Andelen inlåning i förhållande till utlåning i de baltiska länderna har ökat under året."
http://www.swedbank.se/om-swedbank/investor-relations/finansiell-information-och-publikationer/arsredovisning-2011/riskhantering/swedbanks-riskprofil/index.htm
Det hade varit intressant att förstå varför dessa sidor måste balansera, snarare än att det är önskvärt ur risksynpunkt att inte tära på det egen kapitalet på grund av att det saknas intäkter från bland annat inlåning.
Ok, nu fattar jag var deltat kom ifrån. Då ser det ut som att obligationer snart passerar inlåning från insättningar. Spännande.
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/FM5001_2012M03_BR_FM5001BR1204ENG.pdf
Kap 3. BALANCE SHEETS, 3.1 Diagram balance sheets
Peak cash, hur långt räcker det vid en helt otänkbar riksomfattande bank run:
Värde på sedlar och mynt i cirkulation
(miljarder kronor) 100,1
Det blir c.a. 10,600:-/invånare.
Och därav endast 140M SEK i RIKTIGA mynt (minnesmynt i guld & silver), eller c.a. 15:-/invånare.
http://www.riksbank.se/sv/Sedlar-och-mynt/Statistik/
Svenska banker är immuna mot uttagsanstormningar, eftersom vi har insättningsgaranti och en centralbank som kan förse solventa men illikvida banker med obegränsade mängder likviditet. Om bankerna skulle bli insolventa är Sverige mer eller mindre det enda landet i världen som på ett kraftfullt och för skattebetalarna hederligt sätt hanterat sådana problem, med omedelbara krav på aktieägarna om rekapitalisering via nyemission. Hände både 2008 (Swedbank, Nordea, SEB) och under tidiga 90-talet (SEB). Om sådana inte kommer, nationaliseras banken omedelbart. Tänk Nordbanken, tänk Carnegie.
Det är en sanning med modifikation.
För det första så för att kalla det för likviditet så bör man kunna få ut pengarna pronto. Det är inte fallet när det gäller insättningsgarantin, den gäller ju bara att man skall få ut pengarna så småningom.
För det andra kan mängden sedlar och mynt i cirkulation vara en begränsande faktor – plus det faktum att det är bara de pengar som riksbanken sitter på som kan skutas till på kort varsel.
För det tredje så kan man med tanke på att man har rätten att trycka sedlar helt enkelt trycka upp nya pengar för att fullgöra sitt löfte – man har inte lovat värdet av garantin utan att endast att man skall få papperslappar med vissa tal tryckta på dem.
För det fjärde har man lagstiftningsmakten så man kan helt enkelt ändra reglerna.
För det femte gäller bara insättningsgarantin banker som går i konkurs eller finansinspektionen tycker det. Att tvinga fram att något av dessa händer tar viss tid (och givetvis måste du ha likvider för att väcka talan).
För det sjätte säger myndighet (riksgälden) att det är myndigheten som kontaktar de som är ersättningsberättigade. Detta innebär att det tar ett tag innan den som tycker sig vara ersättningsberättigad märker ifall myndigheten är av annan uppfattning.
För det sjunde om myndigheten är av annan uppfattning så prövas beslutet av förvaltningsrätten vilket kan ta viss tid. Visserligen kan de komma med ett interrimistiskt beslut, men det finns mig veterligen ingen sådan garanti.
För det åttonde är inte insättningsgaranti särskilt unikt för sverige, t.ex. har även Grekland insättningsgaranti, hur trygg tror du den känns?
För det nionde har staten rätt att ta ut skatt inom landet och innan den som anser sig vara ersättningsskyldig kan ökad beskattning ske (och betalas inte skatten kan fogden ju utmäta banktillgodohavande).
Insättningsgarantin finansieras inte med "obegränsade mängder likviditet" (hyperinflation) från tryckpressen utan man samlar pengar via avgifter från anslutna banker.
Tja var har staten alla dessa pengar? Och vari garantin står om hur staten skall få tag i pengarna som krävs för att infria löftet?
Någon kommentar till att Svenska Banker har dubbelt så höga marginaler på Bolån som på övrig bankverksamhet som Ekot rapporterade om idag?
Innan har det ju hetat att det inte var några marginaler utan bolån främst var en produkt för att binda upp nya kunder.
Mvh
Linus
Brutto- eller nettomarginaler? Bruttomarginalen före kreditförluster, administration etc är totalt ointressant.
Nettomarginalen är tydligen 0,4% eller 4000:- om året per utlånad miljon. Inte så värst god alltså. Källa: DN
/Gruskalle
Enligt Finansinspektionen är bankernas avkastning på eget kapital för bolån ca 22%. Inte så jävla illa…
Rapporten. Det är alltså 22% NETTO (se sid 15 i rapporten).
Vad händer med huslånen som en person har om banken man lånat hoss går i konkurs? Avskrivs lånen?
Knappast. Ett lån är en tillgång som säljs till någon annan.
Kan inte se annat än att det blir en fordran från konkursboet. Detta är ju verkligen något av värde så det torde enkelt kunna säljas vidare, i värsta fall till en part som inte är fullt lika trevlig som den konkursade banken (som man kan betrakta som att den faktiskt subventionerat dig då de själva ju gått back). Möjligen att återbetalning av lånet kan krävas direkt, men har svårt att tro det, detta borde finnas i någon klausul i något avtal…
Lånevilkoren förblir oförändrade – samma regler gäller för den nya fordringsägaren. Skillnaden kan vara att de kan vara mer benägna att bevaka sina rättigheter enligt avtalet (man skall för övrigt inte räkna med att någon motpart i ett avtal skall avstå från att nyttja sina rättigheter).
Speciellt kan de inte kräva in pengarna innan fordringen/amortering/räntebetalning e.d. förfaller till betalning (med mindre än att faktiskt begära dig i personlig konkurs).
Jag förstår inte denna graf. 200% utlåning på 100% inlånat kapital låter inte farligt i mina öron?
Dessutom i SEBs stabila utlåning ingår 150 milliarder i derivatförluster som bokförts som "utlåning"?
December 2012: Slut på tid, eller bara pengar?
Tid är pengar 🙂
Maya-kalenderns skapare fick sparken? Atahualpa-Borg, den regerande kungen, hade inga guldpengar kvar i skattkistan.. 😉
/Tompan
Jag förstår inte varför svenska banker skulle vara mer känsliga för en bank run när de har MINDRE inlåning från allmänheten? Det är väl snarare så att de är mer känsliga för efterfrågan på svenska bostadsobligationer på kapitalmarknaden…
Uttagsstorm är ganska irrelevant i sammanhanget. Iof kan man ju ta ut pengar i annan valuta än svenska kronor från banken med det är lite långsökt och lär knappast fungera vid allvarlig kris. Överföringar mellan svenska banker förändrar inte mycket det heller.
Nästa gång det smäller kommer nog riksbanken som nu har skaffat sig en obligationsfond att inte stå lika handfallna som hösten 2008. Tillsammans med riksgälden kommer de även denna gång tvingas ta emot bostadsobligationer som panter för generösa lån. Att låta marknaden sätta pris och ränta på dessa papper är ju väldigt "osolidariskt".
Enligt välinitierade skvaller från en av våra storbanker är det inte ovanligt att marknaden för bostadsobligationer kärvar senast det skedde var i början av April. Men nu när billiga krediter har idag blivit en mänsklig rättighet är det ju helt naturligt att kreditbubblan måste försvaras med alla medel.
Tyskarna har enligt DI noll-ränta "Tysk revolution utplånar räntan".
Så festen kanske fortsätter..
Förvirrande artikel som bygger på ett förvirrat inlägg på ZeroHedge. För det första, vadå hävstång? Den del av utlåningen som inte sker från allmänheten sker på kapitalmarknaden. Det är ju en balansräkningsfråga. Hävstång har ju att göra med hur står del av utlåningen som sker med inlåning i förhållande till eget kapital, det är ju något helt annat. Dessutom minskar ju risken med bank run om du har lite inlåning från allmänheten, det säger sig självt – om du har noll inlåning från allmänheten så blir ju effekten noll av en bank run. Mycket förvirrande, som sagt.
Varför envisas folk hela tiden att förstöra bra alarmisminlägg med fakta?
Det finns anledning att vara orolig, men risken är någon helt annan. Rätt ska vara rätt (och står ska vara stor). Risken är att kapitalmarknaden vrider åt kranen – då får bankerna problem – en risk som ökar i och med att de nu blir nedgraderade av Moodys – en negativ spiral kan lätt sättas igång här.
Saxat från DI:
Svenska storbanker nedgraderas i kväll. Den informationen har ratinginstitutet Moody´s gått ut med till flera storbanker. Det uppger två av varandra oberoende källor. Preliminärt kommer ett pressmeddelande efter klockan 22.00.
Det skriver Carolina Neurath i sin börsblogg på sajten SvD Näringsliv på torsdagskvällen.
Några chefer på storbankerna fick beskedet i morse. Överenskommelsen är att bankerna ska ha minst tolv timmars förberedelser innan informationen når marknaden. Orsaken till att Moody´s avvaktar till klockan 22.00 i kväll är att man väntar på att börserna i Europa och New York ska ha stängt, skriver Neurath i börsbloggen.
Förklaringen till att Moody´s nedgraderar de svenska bankerna, trots att de ofta lyfts fram som starka och stabila, uppges vara de svenska bankernas låga inlåning i förhållande till utlåning. Det vill säga de har för stort behov av att finansiera sig via marknaden. Om det finansiella systemet fryser, vid en förvärrad kris, skulle bankerna kunna få det tufft eftersom de har sådant stort behov av marknadsfinansiering.
Peter Malmqvist om att det bara är att sitta still i båten när svenska banker får sänkt kreditbetyg:
"Bankerna har också en trygghet i att den största finansieringskällan är inlåningen från den svenska allmänheten."
Sure Lukas…
Tror Cornu halkade lite snett med detta inlägg precis som ZeroHedge.
Korregering: "Den del av utlåningen" ska vara "Den del av inlåningen"..
Om man kollar på SBABs årsredovisning verkar det som att deras siffra är 2820%. Men det kan väl inte stämma, eller? Hur räknar jag fel?
Du räknar nog inte fel. Hela det här inlägget är väldigt konstigt och pekar egentligen på.. Ingenting. SBAB är i stort sett bara bolån och de fundar sig inte med inlåning.
Ok. Men jag tycker nog isf att det pekar på något (som jag iofs läste först och med större djup på ZH).
Det diagrammet pekar på är att svenska (nordiska) bankerna är som mest beroende av att den internationella kapitalmarknaden funkar bra. Vad det innebär är väl rimligtvis att de låga räntor svenskarna är vana att betala inte är uppenbart säkra.
SHB och Nordea nedgraderade. SEB och Swedbank in the clear.
Överlag tycks Moodys vara positiva både till Sverige och de svenska bankerna.
Man har f.ö sett vissa spår av det här i optionshandeln på OMX den senaste tiden.
http://www.moodys.com/researchdocumentcontentpage.aspx?docid=PBC_142124
/A.
Förvirrande och direkt felaktigt inlägg. Först skriver Cornucopia att den låga LTD-nivån gör att man är mer känslig för en bank-run och att det gör att man också blir mer känslig för kapitalmarknaderna. Det stämmer inte, en låg LTD-nivå gör att man är mindre känslig för en bank run, men däremot väldigt känslig när det gäller kapitalmarknadsfunding som anses vara mer riskfyllt än deposits (kapitalmarknaden är mer insatt och reagerar snabbare om det börjar blåsa åt fel håll), vilket är det Moody's reagerar på.
Cornu brukar erkänna när han har fel men denna gång är det tomt? Vore kul att läsa dina åsikter.
Han brukar bara erkänna att han har fel när han på något sätt kan få det till att han "egentligen" har rätt… Har aldrig sett honom erkänna när han totalt missförstått något, som i detta fall.
Eftersom jag inte anser att jag har fel så finns det inget att erkänna. En anonym fegis har åsikten att jag har fel. So what? Finns inte ett inlägg jag skriver som inte någon anser är fel.
Fel är såklart subjektivt här, men det vore i varje fall intressant om du bemötte argumenten.
Har ändrat mig. Jag hade fel. Gjort officiell avbön här http://cornucopia.cornubot.se/2012/05/overbelanade-journalister-i-paniklage.html
Kul att man blir kallad anonym fegis om man påpekar ett rent faktafel. Det är ett väldigt konstruktivt sätt att bemöta sakliga argument på.
Det intressanta för mig som liten privat bankkund är väl inte av vilken anledning en bank fuckar up, utan om mina pengar är trygga eller inte?
Och huruvida dina pengar är trygga beror på orsaken till att banken fuckar upp…
"Får vi en ny finanskris och interbankmarknaden fryser ihop så hittar vi alltså Handelsbanken, Swedbank och Nordea i tätpositioner till akuten"
Visst, Handelsbanken som alltså som enda bank aldrig tagit hjälp av staten och som har en likviditetsreserv på 700 miljarder står nu plötsligt i tätposition till akuten? Faller på sin egen orimlighet. Inlägget avfärdas som skrämselpropaganda och strunt.
Om jag forstar detta ratt sa ar t.ex. Handelsbanken som en valdigt rik person utan anstallning. Dvs. spelar ingen roll att han har en miljard pa banken han kan anda inte ta ett lan, for det kravs anstallning. Och miljarden kan inte Handelsbanken flytta som den vill (den kan tas ut nar som helst) medans ett lan ar helt skapat ur luft och kan anvandas som airbag. Det ar reglerna som faller civilisationen! Och de rika forlorar mest som vanligt!