Hakan från 90-talets babyboom kommer framöver inte bara orsaka problem med uteblivna “kunder” för våra högre lärosäten, utan det märks redan av för den vilda västern av populism och meningslöst självförverkligande som svenska gymnasieskolan har förvandlats till. Och det blir värre.
Den svenska gymnasieskolan kommer i princip aldrig mer åter få samma elevantal som vid toppen 2008 och först efter 2025 kommer elevantalet vara återställt till 2011 års nivåer om man skall tro SCB:s prognoser. Dessa prognoser är tämligen säkra, då alla som kommer vara 16 år år 2025 redan är födda.
 |
| Ålderskullar 16 – 18 år gamla |
Utgår man från åldersgruppen där man börjar höstterminen på gymnasiet, dvs de som innevarande år är 16 – 18 år, så toppade dessa på 393 106 år 2008. Sedan dess har elevunderlaget minskat med drygt 35 000, eller 70 st medelstora gymnasieskolor med 500 elever.
Ytterligare drygt 58 000 elever, eller 116 gymnasieskolor kommer försvinna i elevunderlaget till botten nås år 2015, samtidigt som fler och fler friskolor startas i försök att tjäna pengar på populism och självförverkligande istället för verklig kunskap, studieresultat och förberedelser för högre utbildning.
De närmaste åren skall alltså totalt ca 70 st gymnasieskolor slås ut om det hela fördelades jämnt.
Eftersom många gymnasieskolor är mindre än så, speciellt friskolorna, så lär dock summan bli fler än 70 st gymnasium.
Ett alternativ är att 58000/30=1933 lärartjänster försvinner, vilket kanske i mycket kan hanteras via naturliga avgångar hos erfarna 40-talister med riktig lärarutbildning i ryggen, före dagens tramsutbildningar. Men det kan alltså se segt ut för nyutbildade gymnasielärare de kommande åren. Räddningen stavas pensioneringar av det gamla erfarna gardet.
Samtidigt finns det förstås stora geografiska skillnader här. Men som förälder så bör man nog inte släppa sina ungdomar fria att välja den senaste populistiska friskolan. Iaf inte om man vill att barnen skall få en kontinuerlig gymnasiegång utan att stå utan lärosäte när konkurserna kommer.
Någon tillväxt inom gymnasieskolor kan iaf inte ske utan konkurrens och att andra skolor tappar elever. De goda åren fram till 2008 är nu förbi. Kommersiella friskolor (alla är inte kommersiella, utan en del återinvesterar hela skolpengen i elevernas utbildning istället för att ta ut den som vinst) får väl satsa på att i form av vuxengymnasium utbilda eleverna de misslyckades med i första vändan.
Gymnasiemarknaden lider iaf helt klart av överetablering och utslagningar är att vänta.
20 kommentarer
Lägg även till att man har lagt studieavgifter för studenter från utlandet.
Som lärare blir man mörkrädd när man ser hur många fullösningar både friskolor och kommunala skolor gör för att få in elever i verksamheten. Men själv är jag tveksam att skicka mina ungar till en kommunal skola efter att ha sett hur de istället för att sparka inkompetenta lärare skickar runt dem bland skolverksamheterna i kommunen.
Du glömmer bort invandringen/flyktingmottagningen. Fram till 2025 kan vi mycket väl ha fått tusentals nya medborgare som skall börja gymnasiet. Det gör prognoserna lite mer osäkra, då reglerna kring invandring/flyktingpolitiken mycket väl kan påverkas beroende av vem som vinner valen 2014, 2018 och 2022.
Många överoptimistiska friskoleförespråkare som får bita i sitt eget sura marknadsäpple. Trist för eleverna som får se sina skolor stänga mitt i terminerna men detta var det många som varnade för när alliansen gapade om att konkurrensutsätta utbildningarna så de flesta har fått vad de frågat efter, iaf. deras barn.
Marknaden löser allt vetdu. Den reser tillbaka 16 år i tiden och tillverkar barn som inte finns.
Marknaden löser det ja, genom att stänga olönsamma skolor…
@05:14
vad hade staten/kommunen gjort med skolor utan elevunderlag?
@Cornu tror du byråkrater är bättre på att lösa problem?
Har jag påstått det?
Kommunala skolor har oftast lite mer långsiktighet och ligger inte hårt belånade för maximal profit på investerat kapital, och går alltså inte i konkurs.
Nej kommunala skolor går inte konkurs för att kommuner inte kan gå i konkurs..
Vilket innebär att risken att dina barn får avbryta sin gymnasieutbildning mitt i en termin är lägre om man väljer kommunalt.
Ja klarar man inte av att göra en budget för året så blir det konsekvensen… Men eftersom det kräver en viss grad av inkompetens borde vi redan sett lite sådana konkurser?
Vi har redan sett några fall där ett fåtal privata gymnasium plötsligt lagt ned en linje (eller vad det heter för tillfället), med elever som plötsligt inte har en nästa termin att gå till.
Nu är det så fiffigt ordnat så att om en friskola plötsligt stänger så tvingas hemkommunen fixa plats till den elev som blivit utan skola (vilket brukar innebära att den egna kommunala gymnasieskolan måste erbjuda plats). Konkurrens på lika villkor? Glöm det!
Frihet vill man inte ha för att det nödvändigtvis leder till bäst resultat;
frihet vill man ha för att livet är 100% subjektivt, och därmed är frihet det enda rättvisa alternativet.
Klyftorna ökar även inom skolvärlden.
De bästa blir bättre och de som lyckats sämst blir sämre!
Frågan är om detta är oroande eller ej?
Vi behöver duktigt folk som kan hitta på och driva företag även i framtiden.
Nej så är det sannolikt inte, kan rent av vara tvärtom.
det är det nya betygssystemet som spökar till det.
Problemet är att det är en person mindre i en klass och en annan person mindre i en annan utspritt över hela Sverige. Det krävs lika många lärare som förut men klasserna blir lite mindre och därmed lite dåligare finanserat då utbildningspengarna minskat.
Tyvärr Cornucopia, har du gjort en stor miss och glömt att ta med avgörande variabel i din ekvation. Till Sverige får vi faktiskt en stor tillförsel av barn, nämligen ensamkommande flyktingbarn. Dessa barn som brukar vara mellan 7 – 14 är våran framtid. Det som oroar mig mest är det mestadels bara är pojkar (90%!?). Du kanske borde räkna fram hur det kommer att slå mot våran könsfördelning längre fram i tiden. Kommer det att bli våldsamma sammandrabbningar över dom sista honorna i vårat samhälle!?
– en som är oroad –
Fråm Wikipedia:
"Under 2010 sökte 2393 ensamkommande barn och ungdomar asyl i Sverige. Prognosen för 2011 är 2400 asylsökande"
Enligt SCB så föds ca 115000 barn i Sverige per år. Två procent av en årskull skulle alltså utgöras av ensamkommande flyktingbarn.
Laptop på köpet … eller hur var det nu?