En läsare filar på en magisteruppsats i mikroekonomi och behöver anonyma enkätsvar om dig och ditt boende. Se nedan.
“Hej!
Jag skriver en magisteruppsats i mikroekonomi vid Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet, och skulle behöva din hjälp med att svara på en enkät som handlar om dig och ditt boende.
Enkäten tar ungefär fem minuter att göra, och är helt anonym.
För var femtionde som svarar på enkäten lottas fyra trisslotter ut.
Dina svar är ovärderliga för mitt arbete, och jag skulle uppskatta det något oerhört ifall du väljer att svara på enkäten.
Kom ihåg att enkäten är helt anonym, och din svar kommer inte på något sett att kopplas till dig som person.
Enkäten hittar du här.
Enkäten vänder sig endast till dig som för tillfället bor i Sverige. Bjud mer är gärna in dina bekanta att svara på enkäten.
Tack på förhand!”
Chans att vinna en trisslott också! Eller ge bort “vinsten” på 200:- SEK till en välgörenhetsorganisation om man inte litar på anonymiseringen vid Triss-vinst. Ingen form av ersättning har utgått till mig, utan jag får hoppas på en trisslott. Enkäten tog några minuter att svara på.
27 kommentarer
Hallojs på dig Courni!
ska nog ta mig an den där undersökningen då, kanske kan man bli miljonär o köpa ny lya på det sättet…
skämt o sido. Har följt din blogg ett par år lite halvt om halvt o jag sitter fortfarande o väntar på ditt berömda förutspådda bostadsprisfall.
Har spanat på ettor och tvåor i Göteborg (centralt och omnejd) och priserna har bara gått upp, upp och upp!
Vore intressant att höra med dig om när du tror priserna på dessa börjar gå ned? att större objekt gått ned har man ju sett, men det hjälper ju inte lilla mig.. 🙁
ha det gott!
Små lägenheter verkar stå emot bra, rent av stiga i pris när folk inte längre har råd med de större lägenheterna. Tyvärr finns det inte separat prisstatistik för olika storlekar på lägenheter så det är svåranalyserat.
Förr eller senare ger det med sig. Ingen tröst för dig kanske.
anonymt svar och chans att vinna lott??
lite nyfiken på hur det rent praktiskt skall gå till.
Det är kanske i stil med "Hej, jag heter Lars och vill vara anonym…" eller se http://www.youtube.com/watch?v=RaWba9G4Gn4
Man anger en e-postaddress, som inte lagras tillsammans med enkätsvaren. Sådant kallas avanonymisering med fina ord.
Jag gjorde nyss enkäten. Istället för trisslotter kan man välja att 200 kr ges till välgörande ändamål om jag "vinner". Det finns olika organisationer att välja på eller så kan man skriva dit nån annan. Jag skrev BRIS och hoppas att pengarna kommer fram. På detta sätt behövde jag inte fundera på om jag verkligen är anomym eller ej samtidigt som jag förhoppningsvis har gjort en god gärning.
På tal om boende, denna artikel kanske har diskuterats tidigare idag men är ju väldigt intressant DN-länk. Tänk om alla "bara" köpte en bostad så var pensionen ordnad.
Lysande. Att ingen tänkt på det förut 🙂
"– Jag drar ner mitt sparande till noll och sätter allt på boendet i stället. När jag är 65 har barnen förhoppningsvis flyttat hemifrån. Då säljer jag och lever på vinsten."
Jag fattar inte hur svaren kan vara av stort värde då urvalet inte är slumpvis genomfört och således inte säger någonting om någon annan större population än exakt den populationen som svarat på enkäten.
Tycker ofta man ser såna här "rop på hjälp". På gymnasienivå både förstår jag det och tycker det är mer ok. Men i en magisteruppsats? Vilka slutsatser kan man dra från en dylik undersökning. Svar: Inga!
Inte då. Det är därför du anger uppgifter om dig själv, ditt hushålls storlek, din inkomst etc, så att man kan göra ett relevant stickprov i enkätsvaren. Läs på lite.
Dessutom är inte denna blogg enda källan till svar.
Det känns inte bekant. Men jag har bara läst 5p matematisk statistik och det var väl 7-8 år sedan så det kanske är nått jag har glömt/missat.
I min värld så kan man använda ett slumpmässigt stickprov av exempelvis producerade glödlampor för att skatta felfrekvensen av hela populationen (med tillhörande konfidensintervall).
Men hur ett stickprov av icke slumpvis insamlade enkätsvar skulle kunna användas till att skatta en population utanför respondenterna går verkligen över mitt förstånd. Har du någon länk där metoden förklaras? Försökte goola lite men min google Fu var inte stark nog…
Beror helt på syftet med samplingen, i detta fall är det som en del i en utbildning och i då är väl syftet då att visa att man behärskar vissa statistiska verktyg. Är man sedan öppen med att det inte är en representativ datamängd och att det inte går att generalisera så är det la' okej 🙂 Högskoleförordningen ställer ju inga krav på att du skall producera ny kunskap utan fokuserar snarare på förståelsen av begränsningarna i använda verktyg.
Se svar nedan.
Magisteruppsatser är som du säger ett examensprov och inte något som skall publiceras vetenskapligt. Då får man acceptera vissa avsteg från perfekta vetenskapliga metoder. Om inte annat pga brist på finansiering.
Jag har två problem med enkäten efter att ha genomfört den:
1) Jag kan missminnas men har i efterhand för mig att den *inte* avslutades med ett fritext-fält. Det skulle ha varit bra för att kunna framföra synpunkt 2:
2) Enkäten verkar utgå från att människor först och främst bor där de bor eller flyttar när de flyttar utifrån hur stor inkomst de har (för tillfället), hur stor del av denna de är beredda att lägga på sitt boende etc. Ett väldigt ekonomistiskt (ekonometriskt?) synsätt. Men det är ju allmänt känt att man flyttar när saker händer i livet; när man flyttar ihop med sin partner, får (fler) barn, skiljer sig, flyttar till mindre när barnen är utflugna eller make/maka dör etc. Huruvida jag skulle flytta från mitt nuvarande boende har mindre att göra med min inkomst och mer att göra med kvaliteten på barnens skola, om barnens lekkamrater verkar trevliga/icke-kriminella etc.
Alltså spelar det inte så stor roll för mig hur bra undersökningen är rent metodiskt eftersom jag ser det som att det är fel fråga som ställs (fel antaganden är gjorda redan när enkäten började utformas). Skit in – skit ut för att uttrycka sig krasst.
/Universitetslärare och forskare men inte inom ekonomi.
jag hittade en sida som kortfattat beskriver urvalsmetoder
http://infovoice.se/fou/bok/10000061.shtml
Jag skulle klassa urvalet som en kombination av
" C. Ja-sägarurval
Alla i en population tillfrågas/inbjuds om de vill delta och de som accepterar/hör av sig undersöks. Om endast en liten del avstår liknar det en totalundersökning. Om en stor del avstår är frågan vilka de som accepterat deltagande kan tänkas representera. Ja-sägarurval bör undvikas."
och
C. Rent bekvämlighetsurval
Man väljer subjektivt individer utan annan tanke än att de skall vara så lätta som möjligt att få tag i. Det kan vara arbetskamrater, vänner eller släktingar. Frågan som förblir obesvarad är hur de utvalda individerna liknar den bakomliggande population där resultaten skall tillämpas. Det är få situationer när detta är vetenskapligt acceptabelt.
Så… en kombo av de sämsta metoderna. Står inget om att ett stickprov av svaren löser det…
Ja, det är inte optimalt, men sådan är verkligheten. Man kan inte tvinga folk att svara – inte ens de stora instituten får svar från annat än "Ja-sägarurval". Bara de som accepterar att fylla i t ex SCB:s studier ger ju svar.
Enkäten är dock under omständigheterna korrekt utförd. Den börjar med att samla in demografiskt data – ålder, kön, inkomst, bostadsort och den väldigt viktiga faktorn utbildning. Därmed kan man justera för demografiska faktorer i analyser. Det kanske man dock inte lär sig på en 5p-kurs, vad vet jag, jag har bara läst 20p, något 5p-alternativ fanns inte. För deskriptiva analyser duger det dock inte.
Av just denna anledning så finns det alltid med demografisk undersökning i enkäter som dimper ner i brevlådan etc. När de dock ringer dig på telefon så vet de redan din demografi (t ex ort, ålder, inkomst mm man kan hämta enkelt ur offentliga register) och kan därmed fortsätta ringa till andra med matchande demografi till de fått in tillräckligt många svar och behöver inte alltid ställa demografiska frågor.
Klantigt av mig att jag inte fick in mina svar i korrekt tråd…
Ja just det, fast när man grupperar efter kön/ålder etc så gäller väl fortfarande att individerna till varje grupp väljs så slumpmässigt man kan?
Fast dem stora instituten har en avgörande skillnad. De fastställer grupper som "ska" svara på förhand och anstränger sig för att få svar från dessa. Om någon inte svarar så tar man inte bara en ny tills man har 2000 personer (eller vad man nu har för urvalsstorlek) istället så hanteras personer som inte svarar som ett bortfall. Skillnaden är att man vet hur stort bortfallet är och man kan ta med det i beräkningen. Sen kan man även försöka analysera varför personer inte svarar. Är det så att personer som röstar på SD är med benägna att inte svara på frågor som "vilket parti skulle du rösta på idag" än personer som röstar på mp så kan bortfallet vara kritiskt.
Genom att då ha andra undersökningar som försöker ta reda på varför bortfalls gruppen inte vill svara på en viss fråga så kan man försöka att justera för dessa faktorer i huvudundersökningen.
Men det är naturligtvis en kostnadsfråga. Givetvis är det viktiga att man redovisar vilken urvalsmetod man använt och vilka statistiska metoder man sedan tillämpat på svaren så får läsaren av rapporten själv bilda sig en uppfattning om huruvida slutsatserna är korrekta.
p.s. Tack för att du tar dig tid att besvara så mycket av dina läsarkommentarer som du faktiskt gör. Det uppskattas 🙂
Har de inga handledare på universitet numera? Urvalstekniken har diskuterats, men hur är det med grundkunskaper om hur en enkät konstrueras?
Alla frågor ska vara inklusiva och exklusiva, dvs alla ska kunna markera ett alternativ och varje alternativ ska vara åtkilt från övriga.
Om man som jag har 105 kvadratmeter finns inget alternativ att fylla i. Samma sak om du t ex läst 3,5 år på högskola. Och att det finns pensionärer är kanske inte bekant på universitetet.
Nu har jag inte lyckats öppna aktuell länk men jag vill kommentera att de stora instituten anstränger sig för att få svar från sitt ursprungliga urval; det gör de inte. I stället fortsätter de, som Lars skriver, att utöka urvalet tills det blir tillräckligt stort.
Enkäten är helt värdelös. Således är studenten i fråga helt värdelös.
Således är universitetet i fråga helt värdelöst. Lund är ett stort skämt och Skåne är ett hån mot det svenska konungariket.
Ifrån din ramsa är det lätt att fortsätta 🙁
Fördelen med denna enkät är att studenten åtminstone har skrivit på rikssvenska så man förstår vad som ska kommuniceras. Svårare är när de ska försöka göra sig förstådda medelst verbal kommunikation. Då kommer det ju frö bövelen gröt och grodor ur käften på dem.
I mitt fall, som bohuslänning, hade antagligen risken snarare varit att jag uppfattats som norrman snarare än dansk. 😉
Din svar.
Din.
Yauza, Du anar inte hur mycket den stavningen grämer en anal människa som mig.
//Den ytterst ansvarig för enkäten
Jag tror nog studenten kan få ut något intressant ur den givna enkäten även om urvalet inte är perfekt. Det gäller att vara tydlig om urvalet och uppge begränsningarna. Inte som Aftonbladet tar i efter någon Web-enkät: "Svenska folket tycker!" när det ska vara "Aftonbladets webläsare som har bemödat sig att svara på vår nonsensfråga tycker".
Därimot tyckte jag det ibland var otydligt om det var jag eller hushållets kostnader/betalningar/vilja etc. Alltså jag betalar hälften av bostadens kostnader, min donna resten.