Trenden intakt nedåt i OMXS30

Börserna fortsätter ner i de asiatiska tidszonerna. I sig betyder det inget annat än att man följer efter fallen i USA och Europa igår. Stockholmsbörsen kan mycket väl öppna uppåt eftersom de amerikanska börserna steg något efter europeisk stängning.

Samtidigt kan man konstatera att den fallande trenden i det svenska börsindexet OMXS30 är intakt. Det glidande medelvärdet MA200 har fallit nästan linjärt och försöket till återhämtning på börsen i december nådde aldrig i närheten av tjurfällan från oktober.

Föga överraskande gick börsen enligt tradingmodellen över i sälj/neutral igår efter tidigare väntat falska köpsignal. Detta då gårdagens nedgång fick veckocharten att gå över i sälj/neutral och enligt devisen any out är det inte längre köp som gäller.

Man kan rita ut en trendlinje som fångar topparna på börsen och enligt den är det inte längre aktuellt med att börsen återhämtar sig över 1000 igen. Tror man att den trendlinjen inte bara är rent nonsens så är tjurfällan definitivt över. Frågan blir istället återigen om tidigare bottnar i intervallet 850 – 875 kommer stå sig.

En möjlig anledning till vändning är att ECB kraftigt kommer utöka sin utlåning till de krisande europeiska bankerna, där dessa kan lämna i stort sett vad för skit som helst som säkerhet. Därmed kan bankerna köpa BIGPIS-ländernas statsobligationer och (i teorin) tjäna bra med pengar på mellanskillnaden. Det blir en omväg för ECB att monetarisera statsskulderna, att trycka nya pengar för att köpa upp statsskulderna. Därmed ges en rejäl digital tryckpressinjektion till marknaderna.

Men det handlar ju i så fall främst om obligationsmarknaderna, även om optimisterna då tror att detta kommer spilla över på aktiemarknaderna eftersom fallande räntor på statspapper signalerar att krisen är över. Digitala tryckpressar löser dock inte staternas underskott.

Samtidigt innebär inte en sådan åtgärd någon som helst konjunkturförstärkning och bankernas problem är att de sitter med just BIGPIS-statspapper. Varför skall de vilja köpa ännu mer kan man undra? Kanske för att dra upp marknadsvärdet på sina egna tillgångar, som de dock ändå inte redovisar till marknadsvärde? En variant är att respektive bank här skapar en separat bad bank, vilken via stora lån från ECB köper upp bankens dåliga statsobligationer. Sedan knoppar man av sin bad bank och delar ut till aktieägarna och sätter den sedan i konkurs så drabbas inte den riktiga banken. Den enda som förlorar något är ECB, nämligen pengar ECB skapade ur tomma intet. Istället får ECB då ta över säkerheterna för lånen, i det här fallet just statsobligationer. Så blev ECB sittandes med statsobligationerna ”lagligt”.

Och Sverige är inte eurozonen. Istället är vi på väg in i en lågkonjunktur eller recession. Och det är det som bör styra börsen, inte statsfinanser. Statsfinanser handlar om statsobligationer, börsen handlar om konjunkturen.

I dagarna kommer PPM-pengar in på börserna. Eller i (de svenska) obligationsmarknaderna, beroende på hur spararna fördelar pengarna. Vi har också att se fram emot en allmän decembereffekt. Det kan bli aktuellt får många aktörer att skatteplanera. Kvarvarande vinster kan säljas av för att kvittas mot årets realiserade förluster eller tvärt om. Fonder skall sälja av sina förlustaktier och köpa in aktier som gått bra inför årsredovisningen. Ingen förvaltare vill ju visa för kunderna att de har ägt en massa surdegar. Man kan alltså förvänta sig att aktier som gått dåligt går sämre pga fondernas säljtryck, medan aktier som gått bra går bättre. T ex lär väl varje Sverigefond av namn vilja köpa in Lundin Petroleum (OMX:LUPE) för att kunna slå sig för bröstet att de minsann ägde höstens stora vinnare. Detta kan å andra sidan kompenseras av att andra tar vinsten för att kvitta mot förlusten i andra papper. Men då med avsikten att köpa tillbaka.

Dags att fundera på det och hur det kan störa börsen.