Håkan Juholts hemkommun, en kommun han varit med och byggt upp socialdemokraturen i, har som goda sossar använt skattebetalarnas pengar till spekulation. Det handlar om 170 MSEK, drygt 6000:- per invånare, bebis såväl som pensionär, i kommunen, som under (s)+(v)-dominerad fullmäktige satsades på obligationer.
Detta var 2005. Av 49 mandat i fullmäktige tillhörde 21+8 (s)+(v), med egen majoritet.
130 MSEK investerades i amerikanska obligationer, som dock anges som inköpta 2006. Så sent som i september bestämde man sig för att inte sälja, trots att förlusten då var uppe i 50 MSEK. Helt enligt den korkade devisen den som inte sålt har inte gjort en förlust. Hoppet är det sista som överger (s)ombien. Nu närmar sig värdet noll.
Förlusten är egentligen inte 170 MSEK. Man köpte obligationerna för 130 MSEK, men de sades vara värda 172 MSEK, dvs i nominell total avkastning. Förlusten på 170 MSEK beror på att man inte får den förväntade avkastningen. Om man betalar 130 MSEK för något som är värt 170 MSEK, så kanske det finns en anledning till rabatten? Tänk! TANSTAAFL. There ain’t no such thing as a free lunch. Det finns inga gratisluncher.
(s)ombies är inte så intelligenta och är lätta offer för säljare. Kom också ihåg att Oskarshamns kommun 2010 tecknade ett avtal som innebar att man betalade 1500:- per elev för en penna, ett suddigummi och en linjal. Och försvarade detta beslut.
Detta är en försmak av hur ett Sverige under ledning av Håkan Juholt skulle se ut.
Säljarna (“konsulterna”, som garanterat fått provision) lockar med höga orealistiska räntor paketerade som “obligationer”, eftersom kommunen inte får annat eller enbart vill köpa trygga tillgångar, dvs obligationer. Men skit är skit oavsett om man kallar det obligation, “konkursmässiga företag” eller kanske “ompaketerade subprimelån utan täckning”.
Vill kommuner köpa obligationer skall de vända sig till Riksgälden. Att alls köpa något utomlands ger till en början rakt av en avsevärd valutarisk. Förstår man inte den ompackade produkten man köper skall man inte heller köpa alls. Och speciellt kommuners ledningar består ju av naiva amatörer som egentligen aldrig borde få hantera de summor pengar som en kommun har att hantera.
Samtidigt får förstås Oskarshamns kommuns invånare skylla sig själva. Man får de politiker man förtjänar. Nu gäller det bara att vi inte också får Juholt, som är av samma “kompetensnivå”, som statsminister.
Något ansvar kommer förstås inte utkrävas.
Oskarshamn är knappast ensam. Det finns fler kommuner som lurats på “obligationer”, som i själva verket bara är ompaketerade högriskprodukter. Men alla lägger kanske inte alla ägg i samma korg.
Egentligen är jag emot lagstiftning på området, men skall amatörer hantera skattebetalarnas pengar bör det nog regleras hårdare vad de får göra. Och med ett tydligt personligt ansvar.
Det finns inga trygga investeringar. Det finns inga gratisluncher. Kommuner bör vända sig till Riksgälden, men då får de leva med obefintliga räntor. Arbetarkommuner som Oskarshamn skall väl oavsett inte försörja sig på finansiell spekulation, utan på just arbeten?
Se även bloggrannen Dacke, som jag tror tyvärr betalar skatt till Oskarshamns kommun.
24 kommentarer
Fråga till panelen:
Vid eventuell fördjupat eurokris, får vi se högre eller lägre upplåningsräntor för bankerna gällande bostadslån (referensräntan)?
Sitter nämligen i valet och kvalet gällande att lösa bostadslån i förtid.
Tror att de ligger ungefär still. Styrräntorna kommer sänkas, men marknadsräntorna kommer pressas uppåt. Effekten blir nog ungefär +/- noll.
Äsch, man hittar samma sak i kommuner såsom Solna och Täby, vilket med en viss logik skulle alltså visa vad som händer om vi skulle låta Alliansen styra i Sverige. Att man skänker bort skattepengar. Men nu sker redan detta så det är uppenbarligen ingen skillnad för båda leden är lika goda kålsupare.
Sitter med samma fråga som husse. Just nu har jag högre inlåningsränta på en nischbank så jag kan lyfta en liten mellanskillnad på huslånet men undrar om det kommer bestå.
Kommer inlåningsräntorna lyfta i samma takt som utlåningen?
/ Lowrisk
Vad tjänar du på mellanskillnaden? 0.25%? 0.5%?
Är det värt risken att sitta med belåning (mångmiljonlån?) för att skära ut en vinst på 0.5% (före skatt)?
Kommunerna kan väl hålla en viss buffert för variationen i intäkter, men om de har bestående överskott kan de väl antingen sänka skatten eller satsa mer på sin kärnverksamhet (omsorg, skola, vägar, vatten och avlopp etc obs ej ishallar och sport)
H
Ja, men buffert skall inte satsas i sk "junk bonds". Ring Riksgälden.
Jo det är ju inga jätteprocentsatser ~0,3% beroende på bankens fluktuationer i 3 månadersräntan.
Har bara inte beslutat vad kapitalet skall användas till så det är en halv-ok parkering utan låsning.
/ Lowrisk
Off topic: Midvintermörker på e-lån
Hej Lars
Lite nyfiken .. – lånade precis Midvintermörker som eBok via elib, sträckläste (naturligtvis) och läste ett par dagar senare att biblioteken i Sverige debiteras 20:- per e-lån.
Hur mycket tillfaller författaren per e-lån, och diffar detta mot ersättningen för ett vanligt "fysiskt" lån på bibliotek?
Tack för en strålande blogg & bok!
/Scrooge
Jag tror inte det är (enbart) en fråga om vilka som styr när det gäller kommunbeslut. Min egn efrarenhet är att det vär väldigt mycket en personfråga.
Är man inte smart så är man inte; det spelar ingen roll om det står ett (s) eller (m) bakom namnet.
Den största svagheten hus Juholt är inte att han fått bostaden betald till 100 %, nej det är att han är inte smart. Varken "boklärd" eller "streetsmart". Och detta lyser igenom så starkt vilket folk märker.
För övrigt tycker jag det är skamligt att det inte finns någon opposition i landet; alliansen kan sitta som pösmunkar och mysa. Inte ens en Carema skandal ger utslag. Inte bra för landet.
Scrooge, tack, kul.
ELib tar 10:- av dessa 20:-. I princip bör väl de andra 10:- tillfalla författaren, eller så delas den intäkten enligt avtal med förlaget. Får läsa det finstilta i mitt kontrakt, som innehåller en NDA, så jag kan inte berätta hur det ser ut i slutändan.
Ett vanligt boklån på biblioteket ger författaren oavkortade 65 öre (har jag för mig). Men även några kronor på en styck såld bok till biblioteket.
Säg att biblioteket betalar 200:- för en bok (bibliotekens böcker genomgår lite behandling för att tåla miljön). Plus 1:20:- per utlåning. Eller något sådant.
Lånas boken ut 10 gånger blir totalkostnaden för biblioteket 212:- SEK, varav 6:50 + avans på boken (enligt författarförbundet ligger väl avans på säg 25% av F-pris, i det exemplet 25% av säg 140:- kronor, dvs 35:-). Författaren får för en fysisk bok utlånad 10x alltså 41:50.
Om en e-bok lånas ut 10x kostar det biblioteket 200:- SEK, varav 100:- SEK landar hos författare eller förlag. Om vi hypotetiskt (har inte kollat mitt avtal och avslöjar inget) säger att författare och förlag delar detta får alltså författaren 50:-.
Det hela blir likvärdigt. De pengar som E-lib tar motsvars i fallet fysisk bok av paketeringskostnaden, frakt och förlagets tryckkostnader av en fysisk bok.
Det är ett rätt balanserat system. Om e-boken dock lånas ut mer än 10x så blir det dyrare för biblioteket och mer pengar till författaren än vid fysisk utlåning.
Jag tog sms-lån och gick och köpte Midvintermörker. Får se om den var värt det.
Intressant – Tack!
Glöm förresten inte att …
________
Stefan de Vylder pratar om Euro-krisen, Stadsbiblioteket 8/12
Den globala finanskris som bröt ut hösten 2008 har framför allt drabbat de utvecklade industriländerna: USA, Europa och Japan. Den ekonomiska tillväxten i större delen av Asien, Afrika och Latinamerika har varit fortsatt hög åren 2010-2011, och det senaste decenniets tyngdpunktsförskjutning av världsekonomin till förmån för tillväxtekonomierna i öst och syd har accentuerats i finanskrisens spår. Allt talar för att denna trend kommer att förstärkas ytterligare de kommande åren.
Hösten 2011 har det varit euro-zonens kris som har dominerat löpsedlarna.
Stödpaketen till Grekland och andra krisländer har avlöst varandra, samtidigt som krisen snarast har fördjupats.
Finns det någon lösning inom ramen för EMU? Kommer euron att överleva?
Vilken blir Europas roll i den nya ekonomiska världsordning som växer fram”
Dessa är några av de frågor som nationalekonomen Stefan de Vylder,
aktuell med boken ”Världens springnota: Finanskrisen och vägen framåt”, kommer att försöka besvara.
Torsdag 8 december kl 18
Stadsbiblioteket, plan 1
Fri entré
http://tinyurl.com/vylder
________
/ Scrooge
Mja, rätta mig om jag har fel.
När man köper en statsobligation så har den ett garanterat slutvärde om det är en nollkupongare eller så är det en garanterad annuitet.
Ställer staten ut obligationer för 100 miljoner (över 10 år, nollkjupongare) och marknaden är beredda att betala 70 miljoner så är räntan 3,6% och obligationen värd 100 miljoner (med anskaffningsvärdet 100).
Om marknaden sedan slutar köpa obligationer och marknadsvärdet faller på obligationen (ingen vill köpa den om räntan/yielden är under 7%) så kommer värdet att istället vara närmare 50 miljoner (men avkastningen är fortfarande garanterad till 100 milj).
Det enda som händ är att marknadsvärdet skrivits ner men vinsten i slutändan är fortfarande densamma.
Anskaffningsvärdet = 70 milj. Felskrivning.
Victor, du har fel. Ditt exempel stämmer ju rätt bra på Italien eller Spanien. Anledningen varför räntan på deras obligationer har stigit kraftigt är att det inte finns någon "garanti" att de verkligen kommer betala tillbaka 100%. Det finns en liten, men inte alls försumbar, risk att de hamnar i samma sits som Grekland – som ju definitivt inte kommer betala tillbaka 100% som vi alla vet. Statsobligationer har antagits vara "riskfria" men marknaden visar att det inte är så. Visst med en egen valuta så kan en stat alltid bara trycka nya pengar och betala tillbaka 100%. Men 100% av face value är INTE samma i en värld med 7% ränta som i en med 3%. Siffran är den samma men inte värdet.
-Delta
husse och Lowrisk: Satt själv i samma sits hösten 92, och passade på att lösa de bundna lånen när reporäntan stack iväg till 500%. Bankkvinnan tyckte att vi var idioter, men det har ett egenvärde att sova gott om natten.
-Delta. Whooooops. Trodde att man i vanlig ordning köpt amerikanska statsskuldsväxlar/obligationer. Naturligtvis finns motpartsrisk, särskilt med Grekland och privata bolag inblandat och då ska risken vägas in betydligt mer än vid handel med t.ex USA.
"Det handlar om 170 MSEK, drygt 6000:- per invånare"
Reinfeldt tänker rädda euron med 60 miljarder kronor (via IMF). Tror någon att vi får se dessa pengar igen? Det är ju 6666 kr per person. (Ja, jag bor i Oskarshamn)
Att kommuner loosar pengar på skit sker ju i alla kommuner oavsett styre så varför skulle detta vara något speciellt ? Detta är ju bara ett av alla tusentals försök till att smutskasta juholt eftersom det pågår samma skit med skattepengar i många borgerliga kommuner.
Det finns en typ av obligationer som jag tycker är intressanta och det är riksgäldens realobligationer. Avkastningen styrs av KPI (Ja, och jag vet att KPI är ett kasst och manipulerat mått osv osv). Generellt så avksatar de i snitt hyfsat så länge infaltionen inte är extremt låg. Med tanken på att bostadsbubblan (ration mellan skulsättning och årsinkomst) är hög idag och behöver inflateras bort under ett flertal år, så är det ju sannolikt att man vill hålla uppe inflationen. Borde vara en bra placering. Vore intressant att höra era åsikter om realobligationer.
Håkan Juholts namn nämndes minst tre ggr i inlägget; har han något med köpet av obligationerna att göra?
Cornucopia, den otroligt intelligente, tror alltså på fullt allvar att de betalat 1500kr/elev för några pennor…
Snacka om att okritiskt tugga i sig allt vad TT/DN felskriver och helt sakna förmågan att göra en rimlighetskalkyl.
1500kr per KLASS blev det med det nya avtalet. Det framgår inte om andra verksamheter tjänade mer än skolorna förlorade på avtalet.
Dags för c att ta på dumstruten 😉
http://www.nyheterna.net/nyheter/oskarshamn/nya_priset_en_chock
"I jämförelsen från Rödsleskolan har det gjorts en beräkning av inköp av nio nödvändiga artiklar till varje elev i en klass med 28 elever. Uppsättningen kostade alltså 100 kronor från den tidigare leverantören, och 1 500 kronor från nuvarande leverantör. Det innebär en prisökning med 1 400 procent."
//Håkan
För c och andra som har svårt med logiken. Priset höjdes helt riktigt med 1400% från i snitt 40 öre per pryl till 6 kr.
c hade dock fel med 2700% !!!
//Håkan