Goldman Sachs rådgivare och fd EU-kommissionären Mario Monti skall tillfälligt ta över som premiärminister i Italien. Det förändrar förstås ingenting. Tillfälligt skriver jag baserat på hur länge en teknokratregering (“expertregering”) normalt sitt i Italien.
 |
| Australiens All Ordinaries-börsindex |
Italiens budget kommer inte komma i balans ändå, men viss fick vi se fallande italienska statslåneräntor i fredags. Och det är räntorna som är avgörande för Italiens välbefinnande, inte börsernas utveckling. Det är statslåneräntorna och växelkursen för euron som är marknadens dom, inte börsen.
För övrigt är exempelvis Australiens börs rätt tveksam nu på morgonen och den är mer vägledande för Europa än en rusande kinesisk eller stigande japansk börs.
Nej, börsen skall styras av förväntningarna på konjunkturen. Och nu skall Italien alltså höja skatter och minska utgifter. Ta pengar från näringslivet och privatpersoner och ge mindre tillbaka. Det kommer drabba italiensk och med det EU:s BNP negativt. Börserna borde alltså reagera därefter, dvs negativt. Speciellt italienska börsindex. Men det gör de antagligen inte idag, utan börserna lär stiga. Italienska staten hade förstås fått minska sina inköp från privata företag ändå, eftersom högre statslåneräntor hade ätit upp den italienska budgeten hur man än vänder på det. Genom ett regimskifte och åtstramningar hoppas man alltså på mer statlig konsumtion än annars. Less bad is the new good.
 |
| Stora BIGPIS FUK GS-grafen |
Sedan är ju åtstramningar ett rätt luddigt begrepp. Grekiska staten skulle t ex fortfarande gå back 8% av BNP om året i enlighet med sina tidigare åtstramningspaket, dvs bara bygga upp större och större skulder. Italien kommer inte visa upp minskande skulder som andel av BNP. Däremot lyckades man göra det under några år kring sekelskiftet, vilket vi kan se i stora BIGPISFUK-grafen till höger.
Men det är lång väg att gå för att nå dit igen.
Och vad hände med att euroländer skulle bötfällas om de inte uppfyllde EMU:s konvergensvillkor?
Ja, jag vet, ibland är jag bara för rolig. Det enda landet som skulle betala böter om man inte uppfyllde kraven för EMU skulle vara Sverige. Övriga slipper. Konvergenskraven existerar inte längre, då inte ens Tyskland eller Frankrike klarar av dem.
På morgonen noteras för övrigt guldpriset i över 380:- SEK per gram, det högsta sedan mitten av september.
28 kommentarer
Less bad is the new good 😀
Vad blir skillnaden i ökad konkurranskraft om man devalvera med 16 % som Sverige gjorde, eller om man sänker lönerna med samma belopp inom t ex en valutaunion… ?
Säg efter mig: "inprisat"
Marknaden hade lite skoj när de insåg att den däringa besvärliga demokratin minsann inte skulle kosta dem några förluster på Italien förra veckan. Ett koppel momos jagade idag på morgonen (grattis, Svante) men nu verkar festen vara slut.
Marknaden kan gå upp eller ner men traders och förvaltare är inte korkade. Bilden ser allt mörkare ut och det vet man om. Särskilt när det blir mer och mer uppenbart att EU och dess bokstavsfonder helt enkelt inte får tag p de pengar som krävs för att uppnå den önskade hävstången. Bra säger jag men så löser ju inte jag mina lån med mer krediter.
tror att C är en closet-goldbug:
Bloggen måste gå hem hos en bredare publik, samt personligen måste han undvika att få oväntat besök av Bandidos
Det här verkligen läskigt, snacka om att judarna genom Goldman Sachs tar över ett EU land efter ett annat och installerar sina egna lakejer som ledare över dessa länder
MARIO DRAGHI
http://en.wikipedia.org/wiki/Mario_Draghi
Draghi was then vice chairman and managing director of Goldman Sachs International and a member of the firm-wide management committee (2002–2005). A controversy existed on his duties while employed at Goldman Sachs. Pascal Canfin (MEP) asserted Draghi was involved in swaps for European governments, namely Greece, trying to disguise their countries' economic status. Draghi responded that the deals were "undertaken before my joining Goldman Sachs [and] I had nothing to do with" them, in the 2011 European Parliament nomination hearings.[4][5]
MARIO MONTI
http://en.wikipedia.org/wiki/Mario_Monti
Monti is a Praesidium member of Friends of Europe, a leading European think tank, was the first chairman of Bruegel, a European think tank founded in 2005, and he is European Chairman of the Trilateral Commission, a think tank founded in 1973 by David Rockefeller.[4] He is also a leading member of the Bilderberg Group.
Monti is an international adviser to Goldman Sachs and The Coca-Cola Company
LUCAS PAPADEMOS
http://en.wikipedia.org/wiki/Lucas_Papademos
He has served as Senior Economist at the Federal Reserve Bank of Boston in 1980. He joined the Bank of Greece in 1985 as Chief Economist, rising to Deputy Governor in 1993 and Governor in 1994. During his time as Governor of the national bank, Papademos was involved in Greece's transition from the drachma to the euro as its national currency.[4]
After leaving the Bank of Greece in 2002, Papademos became the Vice President to Jean-Claude Trichet at the European Central Bank from 2002 to 2010. In 2010 he left that position to serve as an advisor to Prime Minister George Papandreou.[4]
He has been a member of the Trilateral Commission since 1998.
Ja de heter inte "Government Sachs" utan anledning..
Lite mer positiva synpunkter på Italien och dess statsskuldsutveckling finns hos Dan Nordling.
http://danne-nordling.blogspot.com/2011/11/italien-krossas-av-psykologiska.html#comments
Din graf är ju talande.
Italien har länge klarat en statsskuld på 120 % av BNP, medan Grekland tycks skjutas ut i skuldrymden.
120% av BNP med en ränta under kontroll kostar inte så orimligt mycket om budgeten i övrigt ger nån % i överskott.
Spaniens kurva i skuld-underskottsgrafen är intressant. De gjorde en imponerande resa fram till 2007, med minskning av statsskulden varje år, men sedan exploderade bobubblan, och – kablooey!
Men trots det tycks de ligga bättre till än många andra. Vilket ju inte verkar vara fallet i praktiken, så det här diagrammet berättar nog inte hela sanningen.
Warrant Buffet, ja, det verkar lite svagt. Svante1 vill säkert förklara varför, det var ju upp, UPP, UPP! som gällde?
Som sagt, grafen visar inte hela skuldsättningen inom landet, utan endast statsskulden. Har du gjort någon liknande graf för EU-ländernas totala skuldsättning inkl hushåll, företag och finansbolag? SAmma som du tog fram för N Foss?
Sen tror jag att den totala skuldsättningen borde sättas i relation till inte bara BNP utan nettoexporten. Bilden skulle nog se annorlunda ut då!
Vidare så har ju Italien en obligationsauktion idag (just nu tror jag) och en senare i veckan vill jag minnas… Det ska bli väldigt intressant att ser vad obligationshandlarna säger om saken. Tror vi kommer att få se ett svidande nederlag för Goldman Sucks eftersom obligationsmarknaden är väsentligt fattigare på Svantar än aktieemarknaden och tar långt mycket mer balanserade beslut.
@Cornu
Gillar stora PIGPISFUK-grafen, tack för den!
Ännu(?) värdefullare kanske skulle vara om y-axeln visar budgetunderskott eller likviditetsbehov eller kanske yieldspreads el.dyl.
Kombinationen skulle rimligen ge en ännu skarpare överblick över popcorn-sekvensen (dvs i vilken ordning länderna poppar)
/M
I Sverige tror vi gärna att vi har starkare ekonomi än exempelvis Italien, USA och Grekland.
Då tittar vi enbart på statsskulden vilket är grovt missvisande.
De länder med högst skuld i förhållande till BNP ligger risigast till. Men för att få en korrekt bild kan man inte bara ta med statsskulden, utan även utomstående skulder hos företag och privatpersoner.
Då ser det ut så här.
– USA 101,1 procent av BNP eller 330 000 kronor per capita.
– Italien 146,6 procent
– Spanien 179,4 procent
– Grekland 182,2 procent
– Portugal 223,6 procent
– Frankrike 250 procent
– Sverige 282,2 procent eller 750 000 kronor per capita!
Mvh
Observer
Det som Cornu så briljant påpekat många gånger förr bostadsbubblan som så småningom kommer att leda in Sverige i en djup kris. Hushållens skulder har svält under hela 00-talet. Regeringen Reinfeldt har vältrat över alla kostnader på folket och kan därför visa starka statsfinanser. Men allt är en schimär som sagt.
Hur lång tid tar det? Sex månader? 12 månader?
Jag tippar att det tar 2 år.
Mvh
Observer
Två år är rimligt, ja.
Hushållens lån ligger på 2504 Mdr eller 70% av BNP
Företagens ligger då på 180% av BNP.
Tur att de även har verksamhet utanför landet!
Läget är värre nu än då IT-bubblan sprack mars 2000. Det var ytterst få människor som lånade 1 miljon kronor för att satsa i Ericsson eller Framfab. Det är betydligt fler som har lånat två miljoner för att ha råd att köpa en liten bostadsrätt på Södermalm. Det kanske är lättare att lura folk att betala mycket för lite brädor och tegel? Huset är ju "fast egendom" och har ett "fast värde" tror folk. Så trodde man även i Danmark och Spanien fram tills nyligen…
Mvh
Observer
Mr Observer
Exakt vilka kostnader har regeringen vält över på hushållen? Skattekostnader? Skola vård omsorg?
Sen ser du ovan att jag har reviderat/specificerat din tabell så vi kommer närmare toppen.
Därtill är det inte enbart skulderna som styr utvecklingen./Oppti
Hut tror ni att en ny QE i USA eller EU kommer att påverka börsen? Kan en ny QE få med sig börsen upp och samtidigt dra med sig bostadsmarknaden? Jag kommer ihåg en graf som du(C) hade i ett tidigare inlägg som visade hur priset på bostäder följde börskurserna.
Hej Oppti, kostnader som regeringen vält över på hushållen är bland annat försämringar i trygghetssystemen som a-kassan.
Fakta om a-kassan – efter fem år med alliansen;
Endast 4 procent av de arbetslösa får i dag 80 procent av lönen i a-kassa.
Endast 35 procent av de arbetslösa har överhuvudtaget rätt till a-kassa – antalet sjunker oavbrutet. 2006 hade ca 70 procent av de arbetslösa rätt till a-kassa.
En servitris betalar idag 385 kr/mån medan en läkare betalar 90 kr/mån
Den svenska a-kassan har under de senaste åren gått från OECD-toppen till OECD botten. I dag är den inledande ersättningsnivån för medelklassen sämre än i USA! Sedan alliansens a-kasseslakt 2006 har den svenska a-kassan försämrats snabbare än i något annat OECD-land. Hårdare kvalifikationskrav, kraftigt höjd avgift och lägre ersättning är bara en liten del av alliansens försämringar av a-kassan.
Mvh
Observer
Istället tvingas folk att se om sitt eget hus och teckna egna privata försäkringar för att känna trygghet; om de har råd med detta vill säga.
Så visst har regeringen Reinfeldt lyft över kostnaderna på medborgarna.
Mvh
Observer
I Reinfeldts Sverige är själv bäste dräng.
Sköt dig själv och skit i andra.
Se för bövelen till att inte bli gammal, sjuk och arbetslös. För då hamnar du på ett vårdhem som drivs av carema. Alla vårdpengar hamnar i kapitalisternas fickor.
Mvh
Observer
Själv hör jag till vinnarna med Reinfeldts politik. Jag har fått kraftigt höjd nettolön.
Men nu när jag är hemma och är föräldraledig så märks skillnaden tydligt då jag får "lönen" från försäkringskassan. Arbetslinjen råder; arbeta och lev inte på bidrag.
Mvh
Observer
Mr Observer
Grattis till tillökningen löneökningen och skattesänkningen. /Oppti
Sen var inte allt frid och fröjd med sossarna heller ska jag erkänna. Många tittar nostalgiskt tillbaka på det glada 80-talet då arbetslösheten var låg. Ja men det hade ju sitt pris. Vi hade skyhöga skatter och folk gömdes undan på olika sysselsättningsåtgärder i offentlig sektor. Stor övertalighet rådde eftersom en stor del av personalstyrkan ständigt var sjukskriven. På den tiden hade man ingen karens så folk kunde "belöna" sig själva med extra kläm-dagar då och då. För många var det en ren vinst-affär. Man slapp betala bensin-pengar för att bila till jobbet och kunde ligga hemma på tv-soffan och pilla ludd ur naveln istället.
Så allt var inte bättre förr.
Mvh
Observer
Jag minns att det på 80-talet fanns en telefonsvarare hos Försäkringskassan. Man ringde dit och sade med hes röst sitt namn, personnummer och "förkyld". Sedan gick det några dagar och så fick man sjukpengar. Om man var pank i början på månaden kunde man alltid sjukskriva sig för att på så sätt få ut lite pengar innan lön! Det var tider, det… 🙂
//Pelle
Enligt ett beslut som Europeiska unionens råd fattade 17 december 1999 (2000/33/EG) angående Greklands eurointräde så noterades att Greklands underskott i den offentliga sektorns finanser var 2,5 % av BNP och den offentliga skulden 106,3 % av BNP 1998. Med andra ord var Greklands taskiska finanser kända av ministerrådet 1999.
När jag läser ditt BIGPIS FUKGS-diagram för Grekland 1998 så verkar budgetunderskottet vara ca –2 % och statsskulden ca 95 %. Således verkar dina siffror för Grekland vara klart bättre.
Jämför vi rätt saker? Om vi gör det så får man intrycket att din källa Eurostat har, möjligen i samråd med Grekland, friserat Greklands siffror.
I beslutet står det:
”5. När rådet upphäver beslutet skall detta ske på rekommendation av kommissionen. Definitionerna av "offentlig", "underskott" och "investering" återfinns i protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott genom hänvisning till Europeiska nationalräkenskapssystemet, andra upplagan. På grundval av de uppgifter som kommissionen lämnat efter det att Grekland i september 1999 inkommit med uppgifter i enlighet med förordning (EG) nr 3605/93 är följande slutsatser berättigade:
Underskottet i den offentliga sektorns finanser i Grekland minskade till 2,5 % av BNP under 1998 från 4,0 % under 1997 och 13,8 % under 1993. Resultatet för 1998 var strax över det mål för underskottet på 2,4 % som rådet rekommenderat för det året. Utgifterna för de offentliga investeringarna på 3,7 % av BNP under 1998 översteg för första gången underskottet i den offentliga sektorns finanser. Den finanspolitiska anpassningen för de senaste åren byggde på stora och ökande primära överskott medan räntebördan fortlöpande minskade under den kombinerade inverkan av lägre räntesatser och minskning av statsskulden som andel av BNP. Underskottet under 1999 beräknas till 1,9 % av BNP. Enligt 1998 års uppdatering av det grekiska konvergensprogrammet som överlämnats enligt stabilitets- och tillväxtpakten förväntas underskottet i den offentliga sektorns finanser att minska ytterligare till 0,8 % av BNP under 2001.
Den offentliga skulden nådde sin höjdpunkt på 112,3 % av BNP under 1996; den har minskat med 6 procentenheter under de följande två åren, till 106,3 % av BNP under 1998. Skuldkvoten beräknas till 104,5 % av BNP under 1999. Enligt 1998 års uppdatering av det grekiska konvergensprogrammet kan skuldkvoten komma att minska till mindre än 100 % av BNP under 2001. Den grekiska regeringen har bekräftat sitt engagemang för att hålla det primära överskottet på en nivå som starkt bidrar till minskningen av skuldkvoten. Det primära överskottet är avgörande för att bibehålla skuldkvoten på en hållbart nedåtgående bana.”
För att byta ämne:
Mario Monti, i egenskap av EU-kommissionär, stoppade samgåendet mellan Volvo lastvagnar och Scania. Som en direkt följd av detta, kom Scania, som har varit ett av Wallenbergsfärens mest välskötta företag, i tyska händer.