827
Ibland blir man positivt överraskad. Schibsted/SvD har lagt ut ett bildspel om hur pengar skapas ur tomma intet.
Första bilden har rubriken “Idag skapas pengar i första hand på två sätt, i centralbanker och privata banker”.
Inget nytt för bloggens läsare, men kanske nytt för allmänheten? Men frågan är hur många som hittar till bildspelet? Jag hittade enbart dit via bloggrannen Blott Sverige svenska preppers har.
Tillägg: Cervenkas artikel hos Schibsted med namnet Från guld till skuld finns ute nu med lite större exponering.
49 kommentarer
Förstår inte vad är det som är konstigt med det? Skulle det finnas något bättre sätt?
mvh
6a 68
Det kan inte vara sant…att de lägger upp sidan för offentligheten….men å andra sidan vem kan hitta den?
Ordningen återställd, fakta är farligt./PK media
6a68, Många är kritiska till hur nuvarande penning-system fungerar och det finns en hel del alternativ till den nu dominerande typen av skuld-baserade pengar. Englands centralbankschef har vid något tillfälle sagt att det rådande system är det sämsta tänkbara. Modigt av SVD att ta upp denna fråga. Många hävdar att allmänhetens brist på förståelse för det, är en förutsättning för att det skall fungera. Jag är inte väl insatt i Basel II-reglerna, men jag vill minnas att det krävs ett eget kapital på 2800 kr för att skapa en ny bostadskredit på 1 000 000 kronor. Mer än 95% av alla pengar i cirkulation nhar skapats av banker när dessa utfärdar nya krediter.
Fria bank-sedlar (backade tex. mot guld) utan centralbank är ett alternativ som bla. Österrikiska ekonomer och libertarianer förordar. Statlig monopol på skapande av statliga skuldfria pengar är ett annat förslag. Bägge dessa har fungerat tidigare. /Mats L
Re: 1744
Nu är det så att Basel II utgår till förmån till Basel III där man bla har högre kapitaltäckningskrav…
En valuta kopplat till guldet har vi lämnat pga att det helt enkelt inte är bra…den diskussionen ämnar jag inte att ta upp. Den österrikiska ekonomiska skolan är verklighetsfrånvänd och är mer en "kult" för ekonomer som inte förstod vad de studerade när de läste ekonomi samt likasinnade som inte har ekonomisk utbildning över huvudtaget men köper argumenten…
Snarare måste vi återgå till en mer klassisk syn på Keynes idéer…det är däremot svårt att förstå att många nationalekonomer inte fattar…där har du ditt problem…
mvh
6a 68
Re: 6a 88
Keynes har väl aldrig förespråkat ett skuldsystem kontrollerat av privata aktörer? Så hur skall man tolka ditt första inlägg med tanke på vad du skriver i det andra?
Q
"Idag skapas pengar i första hand på två sätt, i centralbanker och privata banker"
Detta är inte korrekt, pengar (Svenska kronor) skapas bara av centralbanken. Privata banker skapar löften om pengar (Svenska kronor) istället för att låna UT svenska kronor. Ilussionen om att dessa löften är pengar gör att löfterna idag likställs med pengar. Privata banker skapar inte pengar, bara en illusion av pengar. En väldigt värdefull illusion då den genererar ränta på inget.
Faktum är att den österrikiska skolan verkar vara de som bäst klarar av att förklara vad som sker i dag, medan Keynes verkar att förbisett vad som sker ifall staten/landet är skuldsatt över en viss nivå.
En sak som är säker, den/de som en vacker dag presenterar en teori som förklarar mekanismerna bakom dagens skeenden, kommer en vacker dag att få Nobelpriset i ekonomi, förutsatt att Riksbanken har några medel att dela ut som ekonomipris 😉
Beträffande Basel III reglerna, Dimon på JPMorgan Chase kallade dessa nyligen för antiamerikanska och krävde att USA inte skall godkänna dessa …
Jo, allt som inte kommer från USA är per definition antiamerikanskt. Och alla amerikaner vet att amerika är världens bästa land och därmed är allt annat sämre.
Tacksamt att använda i retoriken
Re: Q
Keynes var ett utvik. Det finns få sätt att ta sig ur en depression alt recession (åtstramningar "austerity measures" och guldmyntfot är inte rätt svar). Investeringar och stimulanser i sektorer som skapar jobb. För detta behövs alltså pengar. Pengar skapas på så vis med hjälp av bla nivån på räntan. En låg ränta = mer pengar i maskineriet, hög ränta = stryper pengatillflödet i maskineriet. Keynes förstod att det var genom stimulanser som man får hjulen att snurra när det inte finns investeringsvilja. Bla Krugman är starkt självkritisk till varför vi har hamnat där vi är och förespråkar en återgång till en klassisk syn på Keynes istället för den nu rådande neo-klassiska. Jag håller helt enkelt med!
Re: 1841 Den österrikiska skolan är svår att ta sig till då den inte bygger på vetenskapliga principer (principiellt rent tyckande)…
För nybörjaren tipsar jag om denna youtubekanal som förklarar lättsinnigt och enkelt hur micro- och macroekonomi fungerar(i princip även gällande för hur svensk ekonomi fungerar)
http://www.youtube.com/user/mjmfoodie
för lite mera avancerade hänvisar jag till
Krugmans blogg http://krugman.blogs.nytimes.com/
och Stieglitz kom nyligen ut med dessa…
http://policydialogue.org/files/publications/The_G20_and_Recovery_and_Beyond.pdf samt http://www.vimeo.com/29630006
mvh
6a 68
Här är några som inte gillar dagens ekonomiska system. Hoppas att även folk vaknar här med.
https://occupywallst.org/
Du 6a68,
Dagens ekonomiska system har många brister, men det största felet är väl att inga pengar till räntan skapas i samband med att pengarna till krediten skapas. "Pengarna" till räntan måste skapas av andra skuldtagares krediter vilket innebär en för evigt växande värld av nya skuldtagare. Vilket i sin tur innebär att vi måste förbruka mer energi, mer råvaror, osv.
/Farfar
Skillnaden mellan Basel II och Basel III är typ 2% i kapitaltäckning och nej, man kan inte dricka sig själv nykter lika lite som man kan bota skuldkrisen med mera skulder även om skurkarna på JPMorgan och Goldman Sachs tycker det. Ett ljus i mörkret är Stefan Ingves Sveriges centralbankschef, som anser att pendeln håller på att slå tillbaka mot mera bankregleringar. Glöm ej att Sveriges centralbank grundades 1668 under namnet Riksens Ständers Bank. Gamla kungar visste nog fan hur man gjorde när man skapar pengar. Och sverige är inte med i cancerbölden euron. För sveriges del ser dt ljusare ut.
Re. Farfar
Jag hänvisar till följande Stieglitz 12min lång..http://vimeo.com/29691206
mvh
6a 68
"Allmänheten" är knappast omedveten om att banken lånar ut deras pengar till andra (vilket somliga av någon underlig anledning likställer med att "skapa pengar") – de flesta inser ju att det är därför det går att få ränta på sitt konto. Det folk antagligen inte greppar är vad detta leder till – att det ständigt måste skapas nya krediter för att upprätthålla systemet. Och det förklaras ju heller inte av grafiken…
Ano 19:49
Nej, banker skapar krediter från/ur ingenting. Det är det som är ett av problemen.
Allmänheten vet inte (förstår inte) att krediter (det som de flesta i allmänheten även tror är "pengar") skapas ur ingenting.
De allra flesta tror att de skulder de tar på sig, tex vid ett köp av bostad, kommer från andras inlånade pengar. Och att de betalar tillbaka dessa pengar till andra människor via banken när de amorterar och ränta till banken och de hyggliga inlånarna.
För er som inte vet vad ett kreditbaserat penningsystem är, se följande film och välkomna till en annan värld:
http://www.youtube.com/watch?v=60syRrYTiC8
Eller varför inte Chris Martensens:
http://www.youtube.com/watch?v=XnXZzx9pAmQ
Eller varför inte Nils Fagerbergs mycket välrenommerade uppsats som finns att ladda ned.
/Farfar
Bildspelet härrör sannolikt från den excellenta Cervenka-artikeln "Från Guld till Skuld" vilken utgör den bästa delen i Svenskans nya iPad-magasin -SvD Insikt. Första numret gratis på Appstore. Gratis är gott.
///Kn C-J
Vad krävs för att man skall bli en privat bank? Jag är en driftig jävel som skulle kunna fixa detta!
Någon som vill vara med? Låt sedelpressen starta!
/ Lowrisk
För mannen (kvinnor bryr sig inte) på gatan som aldrig hört talas om Peak Oil eller Bankens sätt att skapa pengar kommer inte att fatta mycket av SVD:s bildspel.
Det är ofullständigt och onödigt krångligt….
#Lowrisk
Det krävs ett startkapital på 5 miljoner Euro och att man får en bankoktroy utfärdad av svenska staten. Men tiden för att starta banker som kan skapa pengar av skulder är förbi och lär inte återkomma under historisk tid.
/Farfar
En riktigt bra beskrivning av räntan i Money as debt "andra utgåvan". Det togs inte upp så mycket i första upplagan av filmen.
http://youtu.be/rxo_XPdpI_s
Hela filmen här, tyvärr inte översatt
http://youtu.be/lsmbWBpnCNk
>>Anonym 19.49
Tack för din perfekta illustration av allmänhetens okunnighet. Precis så är det, folk tror att lån består av pengar människor har satt in som sen lånas vidare. Så fel det kan bli. För du tror väl inte att alla miljarder som svenska folket har lånat för att finansiera sina hem, bilar, båtar och vad det månde vara kommer från andras bankkonton? Vem har pengar i ett bankkonto numera? (Ja, jag vet att du ligger likvid på konto just nu, Lars…)
Tänk efter en stund och du inser att pengarna måste ha en annan källa för så stor inlåning (som det heter) finns ju helt enkelt inte i Sverige.
Statliga skuldbaserade pengar är väl också ett alternativ? Dvs banker/låneinstitut lånar ut pengar de fått låna (till ränta) från staten. Istället för att "låna av sig själva" som det är nu. Dels kommer psykologisk självuppfyllelse minska (kreditexpansion i optimism, kreditdeflation i pessimism), dels kommer det bli en automatisk "förmögenhetsskatt". Ex du lånar 1milj av Banken till 4% ränta och banken lånar dessa pengar av riksgälden till 3%. 1% i vinst till banken och 3% till staten. Räntan sätts som nu av Riksbanken (som är oberoende).
Det "finns" alltså 10-20ggr mer pengar än riksbanken skapat.
Säger ju inte så mycket så länge man inte vet hur mycket pengar dom skapat… Behöver ju inte vara speciellt alarmerande?
/Magnus 20:29
Det är inte pengar som skapas, det är krediter. Pengar och krediter är väldigt olika varandra.
Riksbanken räknar penningmängden enligt följande följande…
M0= Penningmängden som finns och skapats fysiskt
M1-> M0+Avista = de finansiella medel som kan nyttjas vid transaktioner
M3->M1 = Värdepapper och inlåning
Vad gäller den totala penningmängden så är det naturligtvis ett SAMSPEL mellan de "privata" penningmakarna och Riksbanken där det bara är Statsbanken som fysiskt kan trycka sedlarna.
Inget konstigt med det egentligen…
Jag vet att det nu finns idéer och argument för penningreformation av bla Österrikiska ekonomiska skolan och andra penningreformister men betänk följande…
Jag anser att även om ett lån är ett lån så är självaste lånet även en tillgång. Denna tillgång kan användas för att öka totala värdet efter en investering. Investeringen ger sedan en inkomst som man sedan betalar av skulden med, i form av tex skatter. Problemet är när "investeringen" går till sådant som inte genererar något tillbaka. Dvs man lånar pengar och bränner upp dem.
Problem skulle direkt följa om kapitaltäckningskravet var 100% då det skulle vara som att köra en motor utan olja. I detta fall behövs krediterna som smörjmedel och för ekonomin att flyta bättre, särskilt i en globaliserad värld. Utan den ekonomiska monetära konsensus som råder skulle vi inte ha den teknologiska utveckling vi haft. Det är dock av yttersta vikt att marknaden är reglerad (vilket jag förespråkar) för att det monetära systemet ska fungera och minimera expanderande kreditbubblor (vilket förövrigt kan skönjas sedan avregleringar under de senaste 30 åren).
Men inget vara för evigt…ska bli spännande och se vad som händer med ett ev. Bretton Woods ver.2 och vad som kommer att sägas under G20 mötet i november…
mvh
6a 68
Lord Metroid: Distinktion pengar – krediter är missvisande. "Olika valutor" är en bättre beskrivning.
Riksbanken och privatbankerna skapar pengar på exakt samma sätt, genom att öka balansräkningen. Båda skapar pengar, men vilken VALUTA det blir beror på vem som ställt ut krediten.
Swedbank kan inte skapa valutan svenska kronor, men "Swedbankpengar" är också pengar i betydelsen allmänna betalningsmedel. Att privatbankerna behöver en liten mängd clearingvaluta förändrar inte detta.
/Peter B
Den talserie som beskrivs i bildspelet har ett pedagogiskt värde, men talserien existerar inte i verkligheten.
Talserieversionen beskriver egentligen ett fiktivt finansbolag som tidigare lånat ut enbart kontanter, och som nu övergår till att bli bank, dvs håller på att införa ett kontosystem för allmänheten för första gången. Sedlarna kommer alltså tillbaka till banken och beloppen skrivs in som siffror på konton. Efter en fiktiv geometrisk serie utlåningar o insättningar hamnar summan av alla kontantutlåningar till slut på samma belopp som (den mycket enklare) kvoten reserv / procentuellt reservkrav.
Försöker man tillämpa talserien direkt på verkligheten hamnar man snabbt i motsättningar och felaktigheter – t ex att banken måste invänta ny inlåning innan den kan "låna ut". Eller att reserven ökar vid varje normal transaktion. Många ekonomer har hamnat i denna gråzon.
Hur ser då den riktiga versionen ut? Jo, nästan löjligt enkel: Banken skriver in ökad utlåning och ökad inlåning i bokföringen. Reservkrav, dvs likviditet i centralbanksvaluta och kapitaltäckningskrav, blir en senare historia.
Kort och bra förenkling (Richard Werner):
http://sahalee.wordpress.com/2011/04/10/werner/
Kort (8min) och bra beskrivning av den viktiga ränteproblematiken (Paul Grignon):
http://www.youtube.com/watch?v=rxo_XPdpI_s
/ PB
Kanske det visar sig att det ekonomiska systemet bara bevisar att nationsstaten inte längre har lika stor betydelse som det en gång hade. Det är inte den ekonomiska systemet i sig som kan anses vara sjukt utan vår egen syn på hur vi ser på vår egen stat…? Med andra ord, ekonomin är överstatlig och global i sig självt där nationsstaten bara är en perceptiv entitet med gränser som egentligen inte finns…
mvh
6a 68
6a 68:a 19:22, stor humor att läsa om "vetenskapliga principer" och ekonomi samtidigt. Ekonomi är ingen vetenskap, även om ekonomer försöker framställa det som detta för att rättfärdiga sig själva och göra sig finare än vad de verkligen är.
Ekonomi uppfyller däremot alla faktorer som behövs för att kallas religion. Men visst, man kan ju forska om hur olika religioner är konstruerade. Kallas teologi.
#6a68
Om inte vårt ekonomiska systemet är sjukt så vet jag inte vad som är det. Det är väl bara att se runt omkring sig för att se det. Att vi tillåter privata vinstdrivande företag roffa åt sig vinsterna (räntan) av hela samhällets arbete genom att skapa våra bytesmedel är mer än sjukt. Det är parasitism och förutsätter dessutom en för evigt växande värd för att kunna fungera på ett tillfredsställande sätt.
All återbetalning av vårt exponentiellt växande kreditberg och dess ränta kan bara ske genom att produkter tillverkas, transporteras, konsumeras i en samma takt och förvandlas till obrukbart skrot.
Staten kan lika gärna skapa våra betalningsmedel skuldfritt och genom skatter och räntan inflatera penningmängden så att cirkulationsförutsättningar skapas.
/Farfar
Överlevare: De pengar som tillkommer skapas av centralbanker, inte av privata banker. De privata bankerna måste fortfarande låna in dem.
Multiplikatoreffekten (att 100 insatta kronor vid 10% reservkrav kan förvandlas till 1000 kr genom en serie insättningar/utlåningar), är fortarande inte att "skapa pengar", eftersom den egentliga mängd pengar som faktiskt existerar fortfarande bara är 100 kr.
/19:49
Överlevare: Och var tror du egentligen att alla pengar finns om de inte finns på ett bankkonto? Även om du har investerat alla dina pengar i aktier eller fonder, så betyder det ju bara att pengarna har hamnat på någon annans bankkonto…
Problemet med det nuvarande monetära systemet är räntan. När räntan avskaffas, ( som nästan skett i vissa länder, men bara nästan, ) kan hur stora krediter som helst skapas. Så motas den kommande recessionen.
Varför inte verka för en mångfald i valutasystem?
Det borde vara mest funktionellt och ge en hyfsad riskspridning och så kan man använda olika pengar för olika saker. Kanske en kombination av stämplade och standardiserade guld och silvermynt, vanliga fiatpengar och bitcoins typ?
Anonym 09:47
Det som skapas är bankkrediter som av staten är godkända att betala skatt med.
/Farfar
Re: Cornu
Struntprat! Det var ju inget vettigt argument! Ekonomi är lika mycket vetenskap som vilken annan "social science" som helst. Att Friedman och gelikar inte förstår ekonometri är ju faktiskt ganska intressant. Att förespråka att ekonomi inte är en vetenskap likt fysik och andra "hårda" vetenskaper visar mer att man missat en del i utvecklingen. Tex fysik idag har nått vägs ände på vad som kan observeras, nu för tiden är det modeller och teorier som svårligen kan observeras med mänskliga ögat men fortfarande kan man teorisera kring det med hjälp av matematik och antaganden…(den rör sig mer och mer åt nästan filosofiska). Ekonomisk vetenskap bygger bla på empiriska och matematiska modeller utefter antaganden. Fortfarande dock teorier men inte mindre viktigt för det.
Men att förkasta vetenskapliga ekonomiska modeller likt "österrikarna", gör ju att min argumentationen aldrig kommer att få gehör, eftersom du förkastar ALLT som modern ekonomi företräder. Det min vän, är mer likt religion, troende och tyckande om hur du vill att ditt samhälle ska se ut, istället för att se till de teoretiska modeller om hur människan agerar utifrån vetenskapliga observationer.
Att vara källkritisk handlar inte bara om att försöka punktera "mainstream"-ekonomer, det handlar också om att kritiskt syna dem som även argumenterar annorlunda. Dock är det svårt att argumentera mot någon som bara "tycker" eftersom man inte kan argumentera mot data som inte finns. Var och en har ju rätt att tycka som man vill men svårt att bemöta tyckande som sagt.
Kom gärna med kritik varför IS-LM modellen inte skulle fungera eller vad du bygger ditt antagande och resonemang på att ekonomi skulle vara en religion och inte en vetenskap för hur marknader fungerar.
mvh
6a 68
6a 68 & cornu:
Vetenskaplig metodik är fullständigt applicerbar på ekonomi. I samma mening som vetenskaplig metodik ska användas när man forskar inom säg psykologi. Men en ekonomisk modell bygger på och kring människans psyke och blir aldrig perfekt. Man kan aldrig förutsäga vad som ska hända, man hamnar i gissningar. Det är alltså en viktig skillnad mellan fysik och ekonomi som vetenskap, även om psykologin inom ekonomin möjligtvis kan liknas vid fysikens kvantmekanik.
/A
Mises inte Friedman, ber om ursäkt…
mvh
6a 68
Man kan helt klart i en stilla undran ifrågasätta vissa debattörers psyke, eller i vems intresse vissa kommentarer skrivs.
/Farfar
Det finns mycket missförstånd när det gäller pengar.
* Kontanter kan med fördel kallas pengar.
* En sparares tillgångar i en bank är fordringar. Det har inget med kontanter att göra. Dvs det jag har på mitt lönekonto är mina fordringar på banken.
* En banks utlåning är bankens fordringar på låntagaren.
* När Riksbanken ökar sin balansräkning och köper obligationer så får bankinstituten fordringar på Riksbanken.
* När en bank nyttjar utlåningsfaciliteten eller en repa så får Riksbanken fordringar på banken.
* När jag köper något i en butik och betalar med ett MC, så skapas en fordran på MC från butiken och en fordran på mig från MC.
Så det finns kontanter och det finns fordringar. OBS att fordringar i den sista punkten aldrig kallas pengar, men avista inlåning i en bank kallas ibland pengar. Men i båda fallen är det fordringar, och båda kan användas i transaktioner.
—————-
En bank kan, så att säga, skapa kredit ur tomma intet likväl som vem som helst. En bank måste dock finansiera sin utlåning.
Vanligen går det till så att låntagarens konto krediteras lånesumman. Då har:
* banken lånat ut x kr till Anton
* banken lånat x kr av Anton
Senare använder typiskt Anton sina x kr i ett köp, varvid Anton inte längre är finansiär utan säljaren. Banken lånar nu x kr av säljaren i stället.
Den observante kan nu peka på att då skulle det finns lika mycket avista inlåning som banklån. Så är det inte och förklaringen är att ibland emitteras obligationer vilket omvandlar avista inlåning till just långfristig kredit i form av obligationer. Ett mellanting är tidsbunden inlåning i bank (t ex 1 år) vilken då inte är avista.
Så avista inlåning kan bara försvinna ur banksystemet på två sätt. Dels amortering och dels genom ovandling till tidsbunden fordran.
Man kan också göra den observationen att utlåning och sparande skapas samtidigt. Och det finns lika mycket av båda.
—–
OBS att många videos på youtube lämnar direkt felaktig information i monetära frågor. Det går inte att lita på dessa.
OBS att Sverige tog bort reservkravet för tjugo år sedan. Det är alltså fel att tala om FRB och multiplikatoreffekt för SEK.
Anton
Jaha du Anton men du kan inte skapa giltigt betalningsmedel. Däremot är bankernas av nästan ingenting skapade krediter/fordringar/skulder/vad man nu vill kalla det för att göra saker så komplicerade som möjligt/ giltiga att betala skatt med. Alltså accepterade av staten så som giltigt betalningsmedel. Försök skapa sådana pengar och du hamnar bakom galler, det kan jag garantera. Att bankerna får skapa våra bytesmedel av ingenting och ta vinst i form av ränta är det största felet på vårt idag existerande samhälle. Denna felkonstruktion leder mänsklig utslagning och till att vår planets värdefullaste resurser omvandlas till meningslöst skräp som fyller våra soptippar.
/Farfar
10:11: Nej. Alla pengar som används för betalningar är riktiga pengar (om inte överföringen sker inom samma bank). Tar du ut pengarna från banken, eller för över dem till en annan bank (eller betalar skatt), så är det riktiga pengar, inte "kreditpengar" som överförs.
Alla kan inte ta ut sina pengar från banken samtidigt, eftersom alla pengar som finns på bankens konton inte finns tillgängliga som pengar, utan som krediter (dvs någon annan har de "riktiga" pengarna). Om för mycket pengar tas ut, måste banken låna in nya pengar.
/9:47
Banksystemet kommer inom kort att reformeras pga att folket börjar inse hur det är designat och vem det gynnar. Privata banker skapar och allokerar nästan all köpkraft och därmed styr dom hela konjukturcykeln. Det kommer bli svettigt för staten att förklara varför man uppmuntrar ett sånt system, jobbar dom för privata banker eller för Svenska folket? Utan tvekan privata banker….
13:40 "Om för mycket pengar tas ut, måste banken låna in nya pengar."
Eller så kommer centralbanken att skapa mer pengar genom att blåsa upp sin balansräkning. Det är vad som hände i USA med QE1 och QE2.
Folk kan inte ta ut för mycket pengar, det är omöjligt i ett system där pengar skapas ur tomma intet.
Anton@: Lite haltande beskrivning både här och där.
Riksbanken skapar digitala pengar till privatbanken på exakt samma sätt som privatbanken skapar digitala pengar till allmänheten. Inlåningen, utlåningen och balansomslutningen ökar med lånebeloppet. Båda bankerna skapar pengar, det som skiljer är valutan. Obligationerna utgör säkerheter för lån i Riksbanken.
Vid kreditskapande lånar inte banken x kr av Anton. Banken skapar ny inlåning i sin egen valuta. Primärt behövs ingen finansiering alls. Själva finansieringen i centralbanksvaluta är under alla förhållanden extremt liten i förhållande till kreditbeloppet. Det beror på att allmänheten har sina konton i olika banker, och betalningsströmmarna mellan banker normalt tar ut varandra väl.
"Banklån", dvs kreditskapande i bankens valuta, sker också vid bankens köp av obligationer. Kreditskapandet gäller alltså inte bara avistainlåning.
Vi har FRB i Sverige trots att vi inte har likviditetskvot eller kassakrav. Fractional reserve banking är helt vanlig bankverksamhet. Zero reserve banking är också helt vanlig bankverksamhet.
Youtube är ett forum bland andra. Länkar till Grignons film (8min) igen – det är den bästa illustration som gjorts hittills och resonemanget är inte på nybörjarnivå direkt.
http://www.youtube.com/watch?v=rxo_XPdpI_s
/Peter B
Pengar är väl den resurs vi bör slösa med!
Så länge vi kan trycka mer pengar så länge blir vi alla rikare.
Inflation är nackdelen och den kan vi hålla i schack genom rationaliseringar.
Blir inflationen för hög överförs pengar från dem som har dem på banken till dem som lånar. Eftersom lånen är större så riskerar detta utlösa en ond spiral.
Balansgång som just nu är lite skakigt-inte för att Grekland lånat för mycket utan för att de glömt låna till något annan än höga löner!/Oppti
6a 88
Angående IS-LM, Titta närmare på Japan och relationen mellan vinster och investeringar i den ekonomin.
13:53: De pengar som banken lånar in kan vara alldels nya pengar från centralbanken, ja. Men det är fortfarande inte de privata bankerna som skapar pengarna, det är centralbanken.