Det tjatas väldigt mycket om att man skall tillåta gårdsförsäljning av svenskarnas älskade rusdrycker, där lokal produktion av jästa drycker skall kunna få säljas direkt till slutkund. Detta för att på något sätt stödja Sveriges bönder, småskalighet och lokal produktion. Trots allt är tillgång till alkohol helt nödvändigt för svenska folket.
Men hur många vinproducenter har vi i Sverige egentligen? Det rör sig om ett litet fåtal och inte skulle de bli speciellt många fler om man tillät gårdsförsäljning. Dessutom tar det många år från planterad vinstock till riktiga skördar. Trots globala klimatförändringar och eventuellt lite varmare klimat så lämpar sig knappast Sverige någonsin för vinproduktion. Iaf inte av kvalitetsviner. Det regnar helt enkelt för mycket och lär regna ännu mer i spåren av klimatförändringarna. Möjligen skulle det öppna upp för hembryggt öl, vilket vi åtminstone har klimat för. Men så många humlegårdar finns inte direkt kvar längre.
Nej, vill man stöda bönder, småskalighet och lokal produktion så borde man istället verka för att hemslaktat kött skall få säljas direkt till slutkund, endast slutkund och inget annat än slutkund. Idag är det inte tillåtet, då man måste ha en tämligen dyr slakterianläggning. Hemslakt är dock tillåtet för att konsumera köttet i det egna hushållet. Detta är speciellt vanligt i mikrobesättningar på några enstaka kor eller ett fåtal får. Mer än så kan man inte ha om man själv i hushållet skall hinna äta upp köttet på ett år.
Livsmedelsverket och Jordbruksverket skyller förstås på EU, men som jag ser det finns det inga problem med att tillåta direktförsäljning vid hemslakt. Jag har aldrig någonsin blivit dålig i magen av hemslaktat kött, vare sig eget eller sådant man blivit bjudet på hos andra hemslaktare eller ens av betydligt hygiensiskt sämre viltkött avlivat och uttaget under fältmässiga förhållanden i skogen. Då menar myndigheterna och EU förstås att hemslakt skulle förstöra den så hyllade spårbarheten och minska förtroendet för EU:s existens, dvs jordbrukspolitiken och våra livsmedel.
Det är förstås rent nonsens. Spårbarheten blir 100% om konsumenten köper sitt kött direkt av bonden, som antagligen kan säga vilket individuellt djur det kommer ifrån och vad djuret hette. När du köper “spårbart kött” i butiken så både slänger du antagligen kvittot såväl som förpackningen och så var all spårbarhet du kommer ihåg “köpt på ICA”. Jämför med “köpte halvfall av kalven Kurt från bonden Bengtsson” eller kanske “köpte helfall av lammet Pontus från bonden Andersson”. Konsumenten är inte heller mer korkad än att h*n förstår att det är bonden Bengtssons fel om det var fel på köttet och inte EU/livsmedelsindustrin/ICA:s.
En lämplig kompromiss för försäljning av hemslaktat kött är att distriktsveterinären kommer till gården innan man börjar slakten och skriver ett intyg att djuren verkar friska och inte galna (galna ko-sjukan / scrapie på får, även om dessa sjukdomars prioner bara är farliga för människor med en genetisk defekt) eller sjuka. Därefter skall man ha t ex 1-2 veckor på sig att slakta i lugn och ro.
Fördelar är att ett stort antal små besättningar av främst får (snittbesättningen i Sverige är på under 20 djur) skulle kunna utökas till en storlek där man kan producera ett överskott på artrika betesmarker och sälja. Vi skulle öka vår lokala köttproduktion och antagligen kunna ta mer igenväxande betesmark i anspråk utan att något annat drabbas. Och lönsamheten för små besättningar skulle radikalt höjas. De stora besättningarna skulle ändå inte ha tid att hemslakta.
För att få hemslakta ställs inga speciella formella kompetenskrav om inte huvudverksamheten är slakteri. Citat Jordbruksverket:
“För privatpersoner och för andra typer av företag än de ovan nämnda finns inga formella utbildningskrav. Däremot finns krav på att den som genomför avlivningen skall kunna hantera djur på ett bra sätt och behärska den aktuella avlivningsmetoden.”
Jordbruksverket har utmärkta instruktioner för hur avlivning skall gå till, för får, för gris och för ko. Bra dokument att spara ner och rent av analogisera för den som vill ha lite redundans. Dokumenten är sakliga och riktigt bra. Exempelvis framhåller man att får/lamm bör avlivas tillsammans med flocken för att slippa stress. Tyvärr handlar instruktionerna bara om själva avlivningen och inte vad man gör sedan, dvs slakt för att förvandla muskler till kött.
Från inledningen, som också hanterar hur samhällets förändrats och i praktiken ställer krav på att alla djurhållare själva kan avliva sina egna djur, t ex vid olyckshändelser.
“Förr fanns det alltid byslaktare tillhands om du av olika anledningar inte ville eller kunde slakta eller avliva själv. Under senare decennier har allt färre människor kommit i nära kontakt med slakt och avlivning av husdjur. Byslaktarna har i stort sett försvunnit och många slakterier har lagts ner. Jourverksamheten för nödslakt och avlivning av skadade djur har upphört. Djurägaren måste alltså själv ta ett ökat ansvar för avlivning av sjuka djur och behöver därför kunskaper för hur detta ska gå till.”
Avlivning sker i två steg, först bedövning och därefter avblodning. Bedövning låter kanske lite konstigt. Det handlar om att antingen med bultpistol eller gevär skjuta djuret i hjärnan. Det dödar naturligtvis i sig djuret, men hjärtat fortsätter att slå ett tag till så att man kan avbloda djuret. Därefter är själva slakten tämligen oblodig då blodet inte är kvar i djuret. Blodfria inälvor ser inte värre ut än en välsorterad charkdisk.
Jordbruksverket rekommenderar att man skall ha två bultpistoler. Om det första skottet går fel måste man snabbt bedöva om. En variant om man är jägare är att ha en bultpistol och en studsare redo i reserv. Alternativt kan man vara två personer där en snabbt laddar om bultpistolen medan bedövaren kontrollerar att bedövningen tog via djurets ögon (inga blinkreflexer). Väljer man studsare som backup bör man hålla sig till klenaste tillåtna klass på vapnet (klass 3 eller 4). Att använda en älgstudare (klass 1) på centimeters avstånd från ett djurkranium kräver antagligen skyddsutrustning för bedövaren, inklusive skyddsmask och splitterskydd i kevlar. Gör alltså inte det. Om inte annat så blir det viss splattereffekt. Rekommendationen är dock vettig med dubbla bultpistoler, speciellt om man skall bedöva inomhus där det vore direkt olämpligt med studsare.
Vad som sker därefter är samma sak som man gör med fällda vilda djur, dvs man tar ur djurets inälvor, tar bort ej ätliga delar som klövar och huvud och flår slaktkroppen. Hur det skall gå till får man idag främst vända sig till jaktlitteraturen eller kurser för jägare för att reda ut, men med den skillnaden om att det rör sig om får bör man flå djuret utan kniv (=med handkraft) för att kunna tillvarata det värdefulla skinnet. Kan vara lite tungt. Ett tips (vad jag vet ursprungligen från alternativ.nu) där är att tryckluft kan användas för att separera trilskande skinn från fett och muskler.
Därefter skall slaktkroppen hängmöras för slutlig förvandling från muskler till kött. Ett bra tips från jaktvärlden är att köpa sk viltsäckar och hänga köttet i, så att inte insekter, gnagare eller fåglar kan komma åt. En annan variant är att införskaffa något gammalt kylskåp och hänga köttet i för en jämn och förutsägbar mörningstid. Annars kan man förstås införskaffa en mörningstermometer för 200:-, som mäter temperatur och luftfuktighet och på så sätt avgör när köttet är färdighängt. Lamm skall t ex hänga i 40 graddygn. Vid 10 graders temperatur skall lammköttet hänga i fyra dagar.
Slutligen skall djuret styckas. Styckschemat för en ko är ungefär som för en älg och för ett lamm ungefär som för ett rådjur. Och för gris som för ett vildsvin, så även här fungerar jaktlitteraturen. Äldre mer omfattande kokböcker från 80-talet eller ännu äldre brukar dock ha styckningsscheman, då man på den tiden fortfarande relativt idag ofta som privatperson köpte hel- eller halvfall (hel eller halv slaktkropp) och styckade själv.
Även vid hemslakt måste slaktavfallet hämtas av Svensk Lantbrukstjänst och köras till destruktion. Slaktavfall klassas nämligen som farligt avfall och kan inte återföras till den mark varifrån djuret fått sitt foder. Tydligen är djurets kvarlevor farligare än det den åt. Galna ko-sjukehysterin har är satt stopp för tidigare möjlighet att gräva ner slaktavfallet på gården.
Om man inte slaktar allting på 1-2 dagar (Svensk Lantbrukstjänst brukar bara köra i ett givet område varannan dag i slakttider) så kan det orsaka lite problem för den som hemslaktar. Ett möjligt tips är att ha en (stooor) frys, där man kan frysa ner slaktavfallet i väntan på hämtning så man kan ordna en enda körning, då det främst är själva hämtningen som kostar, inte vikten. Att ha avfall liggande i någon vecka i en slaktkontainer blir lite … ofräscht och kan dra till sig rovdjur. Annars kan man med fördel hinna med hela hemslakten på en helg. I lugnt tempo bör man t ex klara ett lamm på en timme från bedövning till insaltning av skinnet. Då man knappast kan äta upp mer än 16 lamm på ett år så hinner man alltså med årsbehovet en lördag + söndag, och sedan hämtar Svensk Lantbrukstjänst avfallet på måndagen. Och skall man bara slakta 1-2 kalvar så går det ännu fortare. Ko och kalv ställer dock lite större krav på utrustning och lokaler än får, främst pga vikt och storlek. Högt i tak och hjälpmedel för att flytta och hänga upp djuren blir nödvändigt. Detta i kontrast mot ett lamm på 10 – 30 kg som man kan hänga upp själv.
Driver man sin djurhållning som företag måste man förstås bokföra hemslaktat kött som eget uttag till marknadsmässigt pris, så att man betalar skatt och moms på den intäkt köttet innebär. Exempel på säg 140 kg kött för 80:- per kilo inklusive moms.
Eget uttag debet 11200 kredit 0
Utgående moms 12% debet 0 kredit 1200
Försäljning debet 0 kredit 10000
I praktiken betalar man alltså själv för det hemslaktade köttet, vilket är rätt och riktigt då man också dragit av kostnader för djurhållningen, utrustning och slakten, inklusive Svensk Lantbrukstjänst hämtning. I ovanstående exempel kanske det tillkom kostnader för bl a hämtning på 1000:- + 250:- SEK i moms. Kvar att betala till Skatteverket blir alltså 950:- SEK i moms och skatt på 9000:- i intäkt, vilket blir ca 4500 inklusive egenavgifter och kommunalskatt. Kostnaden för 140 kg kött blir alltså 1250 + 950 + 4500 = 6700 eller 48:- SEK per kilo. Inte gratis alltså.
Här är nu frysarna snart fulla och Svensk Lantbrukstjänst var förbi med sin containerbil igår. Bokfört och klart.
Avslutningsvis är det intressant att LRF driver på för försäljning av hemjästa drycker, vilket skulle omfatta en handfull bönder. Men att tusentals småbrukare, biologisk mångfald och lokalt företagande skulle gynnas av möjligheten att sälja hemslaktat driver inte LRF. Kanske beror det på LRF:s engagemang i jätten Glufs-Glufs, dvs Swedish Meats / Scan?
Tillägg: Jag skrev det inte, då jag ser det som självklart. Hemslakt på gården där djuren vuxit upp är så stressfri som möjligt. Inga stressande och fossilkrävande transporter, inga okända djur omkring, utan samma hemmamiljö som alltid, rent av med mulen ner i en hink med godis eller lugnt betande eller idisslande där djuret alltid rört sig bland sin flock. Och så är allt helt plötsligt över utan förvarning. Att kunna sälja hemslaktat kött är eller borde vara en djurskyddsfråga. Bättre än så kan inte ett djur sluta sina dagar.
52 kommentarer
Nu måste jag ryta till lite grann!
Jag följer din blogg som är suverän, men nu går det till överdrift när du skriver h*n igen! Du behöver inte vara rädd för att använda ett könsneutralt pronomen. Hen är mycket enklare, snyggare och mer praktiskt än han/hon eller "han eller hon".
Sedan 1994 har hen föreslagits som ett könsneutralt pronomen. I Finland har de haft det flera hundra år!!! Cornucopia, du som alltid ligger i tankens framkant kanske kan bli en av de bloggare som införde hen i svenska språket.
Se här
http://sv.wiktionary.org/wiki/hen
eller här (2,8 miljoner träffar på svenska sidor för hen)
http://www.google.se/search?aq=f&gcx=w&ix=c1&sourceid=chrome&ie=UTF-8&q=h*n#q=hen&hl=sv&prmd=imvnsr&source=lnt&tbs=ctr:countrySE&cr=countrySE&sa=X&ei=WlZ4TrfjIqKN4gSS4o3rCw&ved=0CAgQpwUoAg&bav=on.2,or.r_gc.r_pw.&fp=9ede8b73cc6d6a44&biw=1274&bih=622
Lycka till!
h*n är nördigare. * betyder åtminstone för UNIX-människor vilket tecken som helst.
Det är du som drar slutsatsen att det rör sig om "hon" eller "han".
Det kan lika gärna stå hen, hin eller rent av hån när man skriver h*n.
Lika nördigt men mer korrekt vore väl att skriva h[ao]n, så man kan utesluta exempelvis "h!n" och andra konstigheter.
För övrigt är finnars uppfattning om genus lite unikt. Rent av världsunikt.
Regeringen är märklig, visst är den… Istället för att sänka pensionärernas skatt sänker man resturangmomsen. Är det vad Sverige behöver? Förmodligen ytterligare en EU-anpassning….
Själv håller jag mig till fiske, slakt blir lite opraktiskt i en lägenhet på 56 kvm:) Fint fiske i Lagan, 5 kg Lax i söndags :-)( Min första på kast)
"Länsförsäkringar Liv paniksäljer alla aktier"
Såg du denna blänkare hos svd?
The shit has hit the fan! Sverige är inte tryggare än Grekland när stormen rasar in över oss!
Tyvärr ingår inte småskalighet som ett alternativ på den globala matproduktionsscenen. USA dikterar villkoren och lille landsbygdsministern Eskil har tyvärr inte mycket att sätta emot. Inte ens om han verkligen skulle vilja, vilket han i.of.s. aldrig har gett sken av…
/Jonas
Jonas, det centrala här, vilket jag infogat i inlägget, glömde det först, är att man endast skall få sälja hemslaktat till slutkund, dvs andra privatpersoner. Då riskerar inte köttet att hamna i "industrin" och kontaminera deras förtroende hos allmänheten. Köttet får alltså inte säljas vidare, men istälelt för enbart det egna hushållet skall det få konsumeras även i andra hushåll.
Möjligen även restauranger, som antagligen skulle kasta sig över lokalt kött om det fanns.
Har svart att se att myndigheterna kommer att hurra för hemförsäljning av mat över huvud taget… För livsmedelsverket och skatteverket framstar det nog mest som, rätt eller fel, förlorad kontroll. Om man säljer kött hemifran är steget kort till bytesekonomi, en ko mot renoverat badrum, och sa gick det med den skatten. I ditt undergangsscenario är det ju däremot intressant, jag antar att du vill ha det som säker inkomstkälla ifall samhället gar under, men tänk da att i det scenariot kommer ju staten att vara ännu mindre intresserad av att du och andra enskilda ska ha makt över livsmedelsförsörjningen.
11:30, nja, kraven på dokumentation, både på papper och i IT-system gör ju att myndigheterna har koll på varje enskilt djur. Man måste ju därmed kunna visa att varenda djur man inte har kvar har bokförts (och därmed beskattats) som sålt i någon form, så möjligheten till svartförsäljning är obefintlig.
Undantaget är ju de som äger djuren privat, men de skall förstås inte heller få sälja kött.
11:38 hur gör de som säljer "svart" idag da?
Har en del av familjen pa västkusten, och de samt övriga i bekantskapskretsen köper det som kallas svartgris, ofta hel eller halv gris, men helt utan skatt.
Bara för att de inte betalar någon synlig skatt betyder det ju inte att bonden inte bokför det hela som "eget uttag", eller? Pga förbudet mot "svartgris" kan ju inte bonden ge något kvitto, men det betyder ju inte att han inte har rent samvete mot Skatteverket.
Men visst, han kan ju redovisat grisarna som självdöda. Är det en stor besättning försvinner det i bruset. Och bonden kan ju också säga att suggan bara fick fyra kultingar istället för åtta osv osv. Djur behöver inte stalljournalföras före de öronmärks har jag för mig.
Så ja, det finns vägar runt. Men då behöver man ju (uppenbarligen) inte tillstånd ändå, dvs det sker tydligen redan idag. För de som gör så kvittar det alltså om det är lagligt eller ej.
Troligtvis har detta förslag samma positiva effekt som ROT och RUT hade på svartmarknaden. Kunden vill ha det vitt om det går.
I detta fallet är det ju helt omöjligt att ta det vitt idag så effekten blir nog ännu större.
/ Lowrisk
Lowrisk, sant. Här skulle massa jobb tvättas vita. Men det gäller väl tydligen bara när det gäller att torka toalettstolen åt sociteten.
Det är ju knappast ovanligt att slaktare och styckare jobbar svart på sin fritid, speciellt i jakttider. Alla jaktlag har ju inte en slaktare, styckare eller kirurg i laget. Å andra sidan finns det jaktlag som delar upp älgen sinsemellan med motorsåg också så alla varianter finns.
Antagligen skulle jobb tvättas vita iaf.
För några dagar sedan kritiserade du mjölk monopolet arla osh nu ger du dig indirekt på vårat älskade slaktmonopol: scan, genom att argumentera för utökad hemslakt. jag tycker mig ana en synnerligen suspekt rebellisk sida hoss dig.
jag blir bekymrad, eftersom det är vetenskapligt bevisat att monopol är det bästa för samhället i det långa loppet. Speciellt nu när konkuransen från utlandet ökar. Det är nu vi som bäst behöver snabbföränderliga, effektiva, kreativa, uppfinningsrika monopol som scan och arla.
"…tar bort ej ätliga delar som klövar och huvud och flår slaktkroppen."
Det är bara nuförtiden som huvudet inte är ätbart. Jag har en kokbok från 1930 och i den finns det åtminstone 15 recept på kohjärna. I många kulturer äter man dessutom fårskalle, dvs man tillagar hela huvudet innan man äter det. Men du kanske avsåg själva kraniet när du skrev huvudet.
Naturligtvis. En del gillar ju även oxtunga eller oxkind. Pss kan man ju även ta tillvara lever och hjärta till mat. Det är dock förbjudet att ge hemslaktat kött eller rester till egna husdjur som hund. För att få skapa foder av djur krävs en lång rad ytterligare regler, om möjligt ännu hårdare än att som människa få äta. Människor får äta hemslaktat, det får däremot inte din hund…
Bor i Tyskland, köper från bonden som låter slakta (svin) i byslakteri, har även köpt hemslaktade lamm av utbildad slaktare. Har p g a flytt haft flera olika köttbönder. Så det går. Troligen är svenska myndigheter petigare än EU föreskriver.
Tack för en bra blogg f ö.
Däremot verkar det inte längre tillåtet att ta tillvara på ben och tarmar, min bloggranne Älgflugornas Herre har skrivit en del om det på http://lipoptena.blogspot.com/. För att få ta hand om slaktrester som ben och tarm måste man ha något extra specialtillstånd från länsstyrelsen a 10 000+ kronor, plus speciell lokal. Så man får eventuellt inte använda tarmarna för att göra korv hemma längre.
Klovar ar ocksa underskattat. Bra som smaksattare i langkok 😉
12:30, svenska myndigheter övertolkar alltid EU-regler hårdare än resten av Europa, till kostnad och bestörtning för alla svenska företagare.
Håller med om principen, men tycker att argument som: jag ser inga problem, jag har aldrig blivit sjuk av hemslaktat kött är lite tunna. Man hade önskat sig lite mer statistik än 1 persons upplevelser för att det ska verka som ett starkt argument.
Fakta är ju att bondelobbyn LRF stod bakom Scan/Swedish Meats, och under årtionden avvecklat byslakterierna genom hårt fotarbete och lobbying. Sedan kan man misstänka att LRF infiltrerat relevanta myndigheter, eller har väldigt mycket att säga till om när svenska "översättningar" av EU-direktiv skall göras. Något för den grävande journalisten att rota i, för iaf så är reglerna systematiskt hårdare tillämpade i Sverige än resten av EU.
12:40, nej det är förstås anekdotisk bevisföring. Har även kontakt med andra hemslaktare. Betänk att det rör sig om 100-tals slaktade djur och ingen som blivit sjuk. En person är inte en person som ätit en gång.
Däremot finns det dokumenterat att folk blivit sjuka, svårt sjuka, rent av dött av EHEC, från kött slaktade i godkända slakterier…
Ett ämne som är relaterat till hemslakt är ju patöriseringens vara eller inte vara av mejerivaror. Har du någon uppfattning där Cornu?
Själv förstår jag inte varför vi har ett förbud annat än att det hindrar mindre gårdar att kunna sälja sina produkter utan att behöva gå via ett mejeri. Hälsofördelarna med att dricka opastöriserad mjölk uppväger riskerna enligt mig.
Bönderna som tar emot bidrag från staten och EUSSR sitter i en rävsax och är ej fria medan de som varken tar emot bidrag i form av statliga subventioner eller beviljas monopolställning (eller än värre, får order om vad de ska producera även fast det inte ger dem bäst inkomster); bestraffas med förbud och höga avgifter/skatter.
Nej, undan med åbäket EUSSR och den svenska statens pengaregn över bönderna, och legalisera gårdsförsäljning, alkoholproduktion, köttproduktion, slakt, gårdsnäring… mer eller mindre allt som bönder har kunnat göra tidigare då Sverige inte var som det forna östblocket i socialistisk ekonomi. Var finns de bönder som förespråkar frihet och avsäger sig bidrag?
"Man hade önskat sig lite mer statistik än 1 persons upplevelser för att det ska verka som ett starkt argument."
Människor har ätit kött under åtminstone 100000 år längre än vad till exempel livsmedelsverket funnits.
När allt är rationalisert genom extrem storskalighet är det troligtvis dags för pendeln att slå över åt andra hållet. Det är även bra för lobbyisterna för de lever egentligen på förändring.
MArtin E, opastöriserad mjölk – nej. Det går att gårdspastörisera. Poängen är väl att du vill ha icke-homogeniserad mjölk.
Som hemslaktare har jag oerhörd respekt för det faktum att djur är smutsiga på utsidan, men rena inuti. På utsidan kryllar det av bakterier. Arbeta alltid inifrån och ut, gör alltid rent efter kontakt med utsidan etc.
Kor bajsar bak. Det faller ner på marken och skvätter. Precis där ljuvren sitter. Sedan lägger de sig ner i sin egen skit och idisslar, och gosar ljuvren mot sagda skit (bete, de skiter på sin egen mat som de även lägger sig på). Kött är en annan sak, det är aldrig i kontakt med utsidan om man slaktar korrekt.
Spenarna är utsidan och placerade som sämst.
Nej, pastörisering FTW. Inte konstigt att pastörisering tidigt höjde folks överlevnad när det infördes på 1800-talet.
En enkel pastöriseringsapparat är lämplig investering för den som vill kunna sälja ohomogeniserad mjölk direkt till kund. Pastörisering är inte direkt rocket-science och är ett mindre problem att ordna.
12:53, ja, som det är nu måste man slåss mot regler och göra stora investeringar för att få göra något man fick på 80-talet.
Absurt i sammanhanget är väl att "hemslaktad" älg och rådjur får säljas, men inte hemslaktad ko och får.
Bra inlägg! Känns som om matindustrins lobbyister har gjort ett bra jobb i Bryssel.
Lästips: Döden i grytan : om vår rädsla för riktig mat av Henrik Ennart, Mats-Eric Nilsson
Ej att undervärdera, oxkinden. Väldigt gott kött, i synnerhet i typ kalpos och andra typer av gryta med mustig smak.
13:13 om nagon undrar är det alltsa inte en grekisk gryta, självklart ska det vara kalops.
Absolut ohomogeniserad mjölk, men gärna även opastöriserad. Det har pågått en ordväxling i Borås tidning angående detta pastöriseringens vara eller inte vara. Enligt Fredrik Colting finns ingen statistik som visar på att opastöriserad mjölk är den smittkälla som myndigheterna vill göra gällande, varken från Sverige eller t.ex. USA.
http://www.bt.se/debatt/mjolk—den-vita-lognen(2917992).gm
Livesmedelsverkets svar saknas, men hur det ser ut kan man kanske lista ut av följande replik från Colting:
http://www.bt.se/debatt/ge-oss-ratten-att-valja-livsmedel(2947261).gm
Bra inlägg. Hemslakt borde absolut tillåtas.
Utan att vara expert på änmnet så uppfattar jag djurskyddsregleringarna så hårda idag att det blir svårt att ha en mindre djurbesättning. I många länder släpper man ut får under längre tid utan direkt tillsyn – det borde väl inte vara något problem?
I övrigt så borde livsmedelslagarna göras dispositiva för mindre gårdsbutiker – dvs de kan få sälja livsmedel som är hanterat hur som helst bara de har en stor varningsskylt som varnar för detta och har en skriftlig beskrivning om vilka lagar man inte följer. Man borde få köpa opastöriserad mjölk och dioxinhaltig fisk om man vill.
Kan inte de slaktare som tar hand om älgarna efter jakten även sköta gårdsslakten?
För visst är det så att vi inte har amatörer som sköter älgslakten!/Oppti
Lars! Kan jag få en kommentar på vad du tycker om att Fastighetsb*rån ringer upp mig, en student, boende i studentkorridor, för en fri värdering av mitt boende?
Fastighetsb*rån har väl väldigt lite att göra pga havererad omsättning på bostadsmarknaden. Jag tycker att du skall tacka ja till en fri värdering nästa gång de ringer. Spela dum.
Tack, Cornu! Jag och frugan har diskuterat det här en del. Kan inte se det som att det här handlar om annat än att matindustrin använder politiker för att stifta lagar för att behålla sina monopol, precis som man vill trycka i oss margarin och mysiga nyuppfunna och tveksamt testade livsmedelstillsatser (som någon forskare gärna ska ha patent på, samtidigt som man förbjuder import av liknande saker som folk ätit i andra länder lång tid).
Efterfrågan på krav-kyckling har ökat vad jag förstått, men är i princip omöjligt att få tag på. De stora tillverkarna säger att de inte kan producera kravkyckling eftersom det inte finns något bra foder för detta och "intresset är för litet". Nåt i den stilen. Att göra det lättare för att producera sånt lokalt skulle kanske göra att det kunde bli lite förändring. Visst styr efterfrågan tillgång, men finns inga alternativ för konsumenten är det lätt att hänvisa till att "intresset är för lågt".
För övrigt h*n FTW!!!
Det är bara att odla KRAV-foder. Vete, majs eller vad man nu vill ge kycklingarna. Jösses… Finns väl bara en KRAV-kycklingleverantör i hela Sverige och vill man köpa får man vända sig till exklusiva EKO-butiker.
Bra skrivet! När det gäller hängning för mörning brukar man tala om dygnsgrader, inte "graddygn".
Slaktavfall, i måttliga mängder, passar bra på rävåteln eller vildsvinsåteln. Det tar inte lång tid tills det är borta.
Skogsägare
Det må passa bra, men det är förbjudet.
Förr gick bönder ihop för att fixa andelsmejerier, andelsslakterier, andelskvarnar etc – varför är det så svårt nuförtiden? Varför verkar det bara finnas alternativen Scan/Arla eller individuella lösningar – som oftast inte är stora nog att investera i vettig utrustning. Monopol är dåligt, men det finns absolut skalfördelar även i det lilla formatet. Varför slåss för det minimalaste formatet?
Kanske därför att antalet bönder har minskat med säg 80-90%. Antalet djurhållande bönder i mitt närområde (ej häst) är 5x kor och 4x får, varav 2x kor och 2x får är storskaliga och antagligen nöjda med rådande omständigheter.
Förr hade varenda gård kor, får och gris. I samma område hade det rört sig om 50x kor, 50x får och 50x gris, samtliga med idag små besättningar.
Utan tvekan en försvårande faktor – men å andra sidan är kommunikationerna lättare och snabbare idag. Och nog må det kännas bättre att skicka Rosa till slakt 2 mil bort, där du tom kan följa med henne, än att hon försvinner i en anonym slaktbil som rullar i flera timmar och där hon sen släpps ut ensam bland en massa okända kor i blod- och inälvslukt. Eller till ett mobilt slakteri – såna finns också.
För mjölken känns det ännu bättre – att som Vapnö kunna erbjuda kvalitetskontrollerad, färsk mjölk. Det krävs en viss storlek för ett mejeri – så få klarar det själva, men nog torde det finnas alternativ till Arla om man går ihop. Arla kan ju aldrig erbjuda mjölk som är färskare än 3-4 dagar, och det kan man ju klå även med ett ganska stort upptagningsområde.
Jag tror länken till "för gris" borde vara http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_jo/jo09_14.pdf och inte den med … i som är satt just nu
Och, ja det är helt ok att du tar bort denna kommentaren om du håller med och ändrar i posten 😉
sorry för "off topic" men slaktar du själv eller får du hjälp?
Nej, jag slaktar själv. Har "nödig kännedom" och dessutom utbildning (jägarexamen) plus att jag kan läsa (jordbruksverkets länkade föreskrifter).
En lite detalj. På får kan det vara bekvämare att bedöva, avbloda, hänga upp,flå och SEN ta ur inälvor. Fick tipset av en som jobbade i slakteri. Och ja det är inte så dumt för blir urtagningen att man börjar mellan bakbenen och jobbar sig neråt/framåt samtidigt som innehållet i buken håller sig “undan”. Även på gris är den metoden inte så dum. iaf om man slaktar Linderödare som måste flås. Är ju en metod som bara fungerar när du kan flå på en gång ett vilt som ska ur skogen måste ju inälvorna ur annars blir det ju förstört.