Nedan följer några övningsuppgifter. Många är kallade, färre kommer svara.
Övningsuppgift 1 (12p)
Vem av nedanstående är rikast?
A. Svenne och Lotta Banan bor i en villa med marknadsvärde 1 MSEK och 700 kSEK i skulder.
B. Bosse och Lena Torskson bor i en villa med marknadsvärde 2 MSEK och 1.7 MSEK i skulder.
C. Erik och Erika af Segerfäldt bor i en bostadsrättslägenhet med marknadsvärde 2 MSEK, 1 MSEK i skulder och motsvarande 700 kSEK i skulder via andelen i bostadsrättsföreningen.
Ordna i rikedomsordning och motivera ditt svar.
Övningsuppgift 2A (1p)
Svenne och Lotta Banan bor i en liten villa med marknadsvärde 1 MSEK och 700 kSEK i skulder. De har nu fått fler barn och känner att de måste flytta till en större och dyrare villa i samma område med ett marknadsvärde på 2 MSEK. I vilket av nedanstående fall är Svenne och Lotta Banan rikast?
A. Villapriserna står stilla och Svenne och Lotta säljer för 1 MSEK och köper den större villan för 2 MSEK och ökar sina skulder till 1.7 MSEK.
B. Villapriserna stiger med 50% och Svenne och Lotta säljer för 1.5 MSEK och köper den större villan för 3 MSEK och ökar sina skulder till 2.2 MSEK.
C. Villapriserna faller med 30% och Svenne och Lotta säljer för 700 kSEK och köper den större villan för 1.6 MSEK och ökar sina skulder till 1.6 MSEK.
Övningsuppgift 2B (10p)
Villapriserna faller nu 50%. I vilket av fallen A, B och C enligt uppgift 2A är Svenne och Lotta Banan nu rikast?
Övningsuppgift 2C (20p)
Gör om 2A och 2B fast tag även med stämpelskatt och räkna obetalda reavinstsskatter som skulder och avdragsgilla förluster som tillgångar.
Övningsuppgift 3 (20p)
Vem tjänar på stigande bostadspriser? Motivera.
45 kommentarer
De som tjänar på ökande priser: Staten, banker, mäklare och dödsbon.
/Johanneberg
Blubb blubb blubbeliblubb….
Köper jag idag en villa för 1MSEK. Lånar 850´och resten i blanco. Stiger priserna 50% så säljer jag sedan min villa för 1,5MSEK och får då 500´SEK på kontot då köper jag en villa för 3MSEK (tidigare 2MSEK) och lägger in 500´ i den nya villan och lånar 2,5MSEK. Då klarar jag mig endast med bottenlån = lägre ränta.
Hade inte priserna stigit så hade jag fått lov att låna hela beloppet. 1,7MSEK i bolån och resten i blanco.
Dett gör att jag som ska sälja inom en framtid och flytta till större (=dyrare) känar på stigande priser.
/Johan P
Johan P,
Tycker ditt sätt att se på saker och ting är… intressanta.
Om man har 1,7 MSEK i lån till 5% ränta så är det en räntekostnad på 85.000 SEK.
Tar man ett lån på 2,5 MSEK till 4% ränta innebär det en räntekostnad på 100.000 SEK.
Hur kan du se alternativ nr 2 som bättre? Dessutom stavas tjänar inte känar (intressant stavfel från en som har åsikter inom ekonomi)
/Eric
Nej, med stigande priser lönar det sig självklart inte att köpa dyrare. Dessutom glömde du vinstskatten, 22% på 500k, dvs 110k.
/Peter
Hahaha… men varför blir jag på så gott humör av att läsa detta? Sjukt roligt. Blir nästan lite rädd för mig själv.
1) Frågan är ställd så att det givna svaret blir att alla är lika fattiga och skuldsatta men jag vill ändå hävda att lägenhetsinnehavaren är rikast. 2MSEK värderad lägenhet och de har 1MSEK lån. Om nu lägenheten är värderad till 2MSEK så är det således försäljningspriset paret kommer att få, och då bör de kunna lösa ut lån och ha 1MSEK kvar.
2a) Med lånen som en form av hävstång på sitt lilla insatta kapital så är de rikast om det sker en 50% prisökning. Detta går självklart även detta att diskutera, då de på pappret är fattigare då de har större lån. Här kommer Robert Kiyosaki fanatiker hävda anorlunda.
Det kommer även tillkomma skatt osv men då en specifik fråga handhar det ämnet så bortser jag från det.
2b) A och B
3) Den med störst lån har mest att vinna på att priserna går upp. Det är största hävstång som vinner i det fall att priserna ökar kraftigt. Lånet består ju onekligen och bor du kvar i samma villa för evigt så är det ju skitsamma. Den vackra dagen du däremot säljer så, även om det så må vara dödsboet, så bör du gynnas av prisuppgång med stor hävstång (läs:lån). "Orkar inte diskutera KPI och inflation o att lån "äts upp" osv osv. Ge mig en dräglig timpenning (dvs. från 10kr/tim och uppåt..haha) så sätter jag mig in i fallet lite bättre 😉
"C. Erik och Erika af Segerfäldt bor i en bostadsrättslägenhet med marknadsvärde 2 MSEK, 1 MSEK i skulder och motsvarande 700 kSEK i skulder via andelen i bostadsrättsföreningen."
Skulden i bostadsrättföreningen är väl inte relevant eftersom marknadsvärdet alltid inkluderar skulden? Köper man en lägenhet för 2M som har 0,7M i lån är ju lägenheten värd 2M inte 2-0,7M… Eller så kan man säga att lägenheten är värd 2,7M – 0,7M = 2M. Vilket du tänker på framgår inte i exemplet.
Ursäkta mina stavfel.
Det du glömde att går inte priserna upp så måste jag även ta ett blanco på de resterande 300´ som krävs om jag ska köpa ett hus på 2MSEK. Läggar man till det så blir det inte billigare då räntan på ett blanco är betydligt högre.
Saken är det att jag måste köpa nytt och större, annars funkar inte exemplet.
Har du inte snurrat lite långt bort nu?
En bostad som man bor i är för de flesta ett grundläggande behov på samma sätt som mat, vänner etc.
Jag skulle säga att den som är rikast är den som har en bostad h*n trivs i, nära till vänner samt en bostad som ger en tid över till att göra det man vill göra.
Dvs en som gör att man inte spenderar halva dagen på resande fot samt inte heller att man måste ha trippla arbeten för att ha råd att bo där.
Sen om man har pengar över kan man ju investera i bostäder på samma sätt som i det mesta. Men då handlar det ju inte om att bo i den så då kan man agera annorlunda och personligen skulle jag aldrig köpa i Sverige som investering.
En motfråga
Vem tjänar på att börsen stiger?
Exemplen är tänkvärda, men vad som saknas för en diskussion av desamma är en definition av 'rik', 'rikast', 'rikedom' osv. Vad jag kan se blir annars diskussionen av den nonsenskaraktär som 'är A överklass', 'är B underklass', dvs baserad på helt ovetenskapliga begrepp, som bara används av 'journalister', och andra demagoger.
Lol! =)
På 1, 2A-C svarar jag – Ingen, de är BLT-fattiglappar hela bunten.
På 3 svarar jag – Ingen, varken banker mäklare eller staten kommer tjäna på detta eftersom det kommer tillbaka och biter dem i röven, först till rakning blir nu mäklarna som efter att ha lovat bostadsköpet som en bombsäker "investering" nu kommer få krypa till korset genom att övertyga säljarna att "investeringen" (konsumtionen) inte var så bombsäker som utlovat. Bankerna följer på tur med staten i ledband, först några ajaja baja, sen loss med miljarderna i räddningsinstatser.
Lose-Lose Situation.
@Johan P.
Antag 4% boränta och 10% blanco(för att vara riktigt aggressiv)
a) Antag priserna ligger still så att den villa du vill köpa kostar 2 milj.
Ränta: 1'700'000*4% + 300'000*10% = 98'000 kr
b) antag istället att priserna går upp med 50%, så att du får med dig 500'000 i vinst från ditt första boende(som du köpte för 1 milj). Den nya villan kostar nu 3 milj(från början 2 milj).
Ränta:2'500'000*4% = 100'000 kr
Du betalar alltså mer i ränta. Och vad viktigare är, du tar du på en halv miljon kr mer i lån
Jag hoppas verkligen inte att du är representativ för BLT köparna :/
/Mecklarn
Varför stirrar alla sig blinda på värdet på bostaden och lånen? Kan ju finnas massor av tillgångar som inte handlar om bostad och lån. Tycker det saknas väldigt mycket information för att avgöra vem som är rikast.
det är ju det han är Mecklarn.. 😛
Cornu, tyvärr. Dagens priser på bostäder och fastigheter är i 95 % av fallen anpassade till människors nuvarande inkomstnivåer. Inga chockräntor väntar runt hörnet – bubblan är därmed ett fantasispöke, vilket inte minst fråga 2B vittnar om. Punkt.
20:37
Hej LEO S. Snälla, kan du inte understödja ditt avväpnande snömos med lite empiri.
Väntar med spänning…
20:37 – menar du att det inte är några problem om räntan normaliseras (fördubblas)? Jag har redan börjat höra kvidanden, skrik och gnäll från överbelånade vänner och bekanta…
"Dagens priser på bostäder och fastigheter är i 95 % av fallen anpassade till människors nuvarande inkomstnivåer." – Ja. Nyckelordet är NUVARANDE. Folk har supersnabbt anpassat sig till rekordlåga räntor och högkonjunktur. Ändras konjunktur eller räntor kommer även bostadspriserna ändras.
Kan lägga till ett exempel.
Jag har en (obelånad) övernattningslägenhet kvar i Stockholm som jag i dagsläget skulle få drygt 4 miljoner för. Var nyligen och tittade på två lägenheter i ett annat EU-land som tillsammans skulle gått på den summan. De var uthyrda för närmare 5000€ i månaden. Ekonomiskt så skulle det vara en stor vinst för mig att sälja i Sverige och köpa de andra. Skulle då slippa min avgift på dryga tusenlappen och istället få in en summa som med råge täcker hotellkostnaden de nätter jag spenderar i Sverige. Dock så har jag valt att ha kvar min bostad i Stockholm för jag trivs med den och det är skönt att ha ett "hem".
Tror många resonerar på liknande sätt att bostaden i första hand är ens hem.
21:09
Oj, vad duktig du är. Men nu handlar det inte riktigt om obelånade bostäder där människor är fria att agera som de vill utan vad det handlar om är hur högt folk kan belåna sig och hur länge det håller att blunda och köra. Det är då skitsamma hur många procent du resonerar att det är ditt hem om du är överskuldsatt. Eftersom du inte ens begriper premissen för diskussionen kanske det blir lite svårt att ta dig på allvar.
Svar:
1: A, B, C är ordningen. Oavsett marknadsvärdet så är en vinst inte en vinst så länge den inte är realiserad. Dessutom blir ett likvärdigt procentuellt fall i priset lägre ju lägre beloppet är från början. D.v.s. 50 % prisfall på 1 Mkr är mindre än 50 % prisfall på 2 Mkr, i rena pengar alltså. A är rikast eftersom de har lägst skuld samt inga oförutsedda utgifter i form av stigande BRF-avgifter om någon granne inte betalar sin avgift vilket gör att BRF-torsken kan "ärva" den andres skuld i föreningen tillsammans med de andra. Lägenheter är även billigare att bygga, således bör B ha fått mer valuta för pengarna i rena byggnadskostnader (säger dock inte så mycket om skicket huset eller lägenheten i, för framtida kostnader) jämfört med C. Alltså är C:s marknadsvärde mer "fiktivt" och även mer sårbart för förändringar överlag. Dessutom kan C vräkas ur sin lägenhet och tvingas sälja sin lägenhet till lågt pris om BRF beslutar detta av någon anledning.
2A: C. Minst skuld = rikast.
2B: C, med samma motivation som ovan.
2C: C, eftersom vinsten blir mindre med skatten. Förlustavdraget gör den allmänna prisnedgången ännu mer gynnsam, även fast förlustavdraget "lustigt" nog är lägre än vinstskatten (nåja, den bör ju kallas vid sitt rätta namn – inflationsskatten).
3:
1. Bankerna som får in mer ränta, nästan helt utan risk eftersom de räddas av staten vid behov.
2. Staten som kan beskatta inflation som staten själv har skapat genom SBAB, samtidigt som medborgarna lurats att de faktiskt tjänar på det. T.o.m. sådana som inte ämnade att sälja kom man ju åt ett genom att beskatta dessa fiktiva värden, trots att dessa inte tjänat något eftersom de inte sålt sina bostäder. Man bestämde helt enkelt att deras bostäder hade ett fantastiskt värde och att ägandet i sig skulle beskattas. Inte nog med det, genom att höja priserna på bostäder och lura folk att en ständig uppgång ligger framför dem har man genom detta hetsat folk till att belåna sina bostäder mer för att öka konsumtionen, för att i sin tur öka skatteintäkterna (moms) och därmed även politikernas löner. För att ha råd med räntorna måste man arbeta mer och kan därmed ägna mindre tid åt att ifrågasätta politiker och myndigheter, dessutom har man mindre ork. När man till slut inser att man är skuldsatt över öronen så har de en "by the balls" och då är det försent.
3. Mäklarna som får ut högre arvoden trots låg arbetsinsats. Under "bostadsfesttider" behöver de inte ens anstränga sig för att folk ska göra bort sig, det sköter folket själva genom att hetsa varandra.
4. Den som är medveten om allt detta, har sålt sin bostad dyrt precis innan prisfall och sedan väntar på att köpa liknande bostad till halva priset några år senare och hyr under tiden. Dock åker den personen ändå på att betala skatt och det är en del arbete involverat i processen, men visst kan man tjäna en slant extra på det sättet. Kanske inget man pysslar med om man har familj med små barn, men som ensamstående funkar det bra om man har enkelt att anpassa sig. Dock är det inget man blir "rik" på.
Av en slump tillhör jag den senaste kategorin och är skuldfri, även fast jag antagligen kunde ha sålt bostaden ett år senare. Men, jag fick ett väldigt bra pris för den så jag är nöjd med mitt beslut och det gav mig möjligheten att vara ledig ett tag efter massor år av slit och olaglig övertid indirekt påtvingad av min dåvarande arbetsgivare samt att investera pengar i mitt eget företag.
Ja du Lars, jag vet inte riktigt vad du är ute efter. Men det är ju faktiskt så att ingen, definitivt ingen av dom är rika, så länge dom inte sålt och realiserat vinsten/förlusten.
Mvh Svenne
Eftersom andra parametrar såsom lön etc. är okända förutsätter jag att dom är identiska.
1)
C är rikast, räntekostnaden för lånet i föreningen är redan inprisat (högre avgift och lägre marknadsvärde) så för dom 700' som föreningen är skyldiga drabbas dom endast av ny ränta-gammal ränta i värdeförlust på bostaden.
Näst rikast är givetvis A eftersom dom har minst procentuell belåning samt lägre kostnader och därmed större möjligheter att parrera ökade kostnader. Högre uthållighet helt enkelt.
2)
C Fallande priser är alltid bra om man skall köpa dyrare under förutsättning att det går att lösa med lånen, dels blir lånen lägre och dels utlöser det reaförlust på den gamla bostaden. I exemplet skulle dom fått tillbaka 70'000kr.
B skulle behöva ett extra lån eftersom stämpelskatten är 2% på 1,5M = 30'000kr, reavinsten vill jag inte riktigt räkna på eftersom jag är osäker på om nettoeffekten är possetiv eller negativ.
OM trenden med stigande priser håller i sig skulle givetvis B varit vinnaren men förutsätter man inte det…
3) Personer som flyttar till mindre/billigare som kan få bostaden betald av vinsten i det gamla boendet, bankerna som får in mer ränteinkomster. Staten bör ses som förlorare eftersom reavinsterna för det mesta flyttas fram och eroderar bort medans dom negativa effekterna vid korrektionen tas av staten
De som är rikast är ju de med med minst lån, alltså lägst negativt saldo. Vad huset eventuellt är värt är ju inte intressant förrän vid en försäljning och eftersom man troligtvis vill bo någonstans och inte vara hemlösa så måste man då köpa något nytt. Köper man något billigare så att man minskar sina lån så blir man rikare. Ju dyrare huset är, dessto mer tjänar staten på pantbrev, lagfart och fastighetsavgift/skatt (som dock har ett tak nu). Mäklaren tjänar antagligen mer också. Bankerna tjänar mer ju mer lån de har.
Skulle värdet gå upp så att det blir vinst efter mäklararvode, lagfart och övriga kostnader så blir det reavinst har de möjlighet att bli rikare. Om de inte realiserar vinsten utan köper dyrare hus och tar mer lån så blir de fattigare.
21:24
Du har rätt. Var dumt och intetsägande av mig att ta med det exemplet och ångrade mig efter jag tryckt skicka. Min poäng var dock att för de flesta handlar nog boendet om just boende och inte investering (visst det finns med i bakgrunden men inte i första hand).
Sen visst kanske det har ändrats med medias rapportering om "så mycket är din grannes lägenhet värd" och hela svenska bli bedömd efter yrke, antal facebook-vänner och inredningsprogramhetsen på svensk tv mentaliteten.
Livskvalitet får du (IMHO) som jag skrev 19:00 genom att bo där du trivs, ha nära till vänner och inte behöver spendera halva dagen på resande fot eller behöva jobba trippla jobb (om man nu inte gillar det) för att ha råd med amorteringar.
Jag kanske har fel även här eftersom jag bara har min situation och folk i min umgängeskrets att utgå från dock.
Hyresregleringen gör det dock svårt att sätta ett värde på svenska bostäder tycker jag.
Kunde alla få tag på ett förstahandskontrakt på en 2:a för 5000kr i Stockholm innerstad skulle det nog vara andra priser.
I fall 2A:C, där priserna faller med 30%, bör väl det nya priset på den större villan, liksom Svennes och Lottas nya skuld, vara 1.4 MSEK och inte 1.6?
I så fall får man på fråga 2B det intressanta resultatet att nettoförmögenheten blir densamma i alla tre fallen: -700 papp. (Bortsett från några fjösiga räntebetalningar, vill säga.)
/Tor Sandqvist
Trams,tramsigare,tramsigast
Okej, okej, jag har inte läst några av de tidigare svaren eftersom det vore att likna vid att tjuvkika på grannen vid ett prov. Jag brukar inte vara bra på prov och att skriva långa och utförliga svar, så det är kanske inte ens lönt att försöka, men ändå.
På fråga ett svarar jag att C är rikast. Säljer de sin lägenhet har de råd att bo i lyxsvit på hotell i mer än ett år och ha lördag hela veckan. Både A och B har bara råd att bo på lyxhotell i några få månader om de säljer sina hus, och det är inte så mycket om man ska hitta en bostad att hyra. När pengarna är slut blir det kanske ett härbärge de får vända sig till. A och B placerar jag lika i rikedom, men A har ett mycket bättre utgångsläge med lägre skuld.
I 2A blir familjen rikast i scenario B, eftersom de då gör en rejäl vinst på försäljningen av sitt gamla hus.
I 2B är de skuldsatta upp över nock i samtliga fall. I alternativ A återstår ett lån på 700 000 kronor om man säljer efter ett fall på 50%, i alternativ B likaså och i alternativ C ytterligare 100 000 kronor, alltså 800 000. I alternativ C är de fattigast men har samtidigt det minsta lånet, vilket kanske inte betyder så mycket eftersom kostnaden för lån (ränta) brukar vara hög om huspriserna är låga och vice versa. I alternativ A och B är de lika rika, men alternativ B är till deras fördel eftersom lånet där är mindre i förhållande till husets värde.
2C. Kringutgifterna blir mycket högre med högre huspriser. Man vet inte vad familjen köpte sitt "första" hus för och om de gjorde någon vinst när de sålde för 1 MSEK, 1,5 MSEK eller 0,7 MSEK. Om de köpte huset för 0,7 MSEK så är det fördelaktigt att också sälja för den summan, men eftersom de flyttar till ett dyrare hus så spelar det mindre roll. En vinst på 0,8 MSEK (ifall de sålde för 1,5 MSEK) hade ju beskattats om det inte vore för att de tog vinsten med sig till ett dyrare hus. Stämpelskatten är väl kopplad till köpeskillingen, så i det avseendet förlorar man på högre huspriser, speciellt om man väljer (eller "måste") byta upp sig. Nu gör jag inga exakta uträkningar här så det blir väl IG eller 0 poäng på uppgiften, men så får det vara.
Trean, enda tillfällena man har någon "nytta" av att bo i ett dyrt hus är om man ska låna pengar eller om man ska sälja och inte köpa någon annan bostad eller köpa en mycket billig bostad. Det kan vara en fördel att kunna låna pengar billigt, men det enda som egentligen händer är att ens skulder ökar. Ska man inte låna till konsumtion utan till att investera så borde banken låna ut pengar alldeles oberoende av bostadens värde, men eftersom det inte fungerar riktigt så så är det en fördel att ha en högt värderad bostad. Ska man sälja bostad utan att köpa så är det också bra med höga priser, men för att någon ska kunna sälja med stor vinst så måste någon annan ta stort lån. Dessutom går en betydande del av vinsten bort i skatter och avgifter. Även om man säljer för samma pris som man köpte för så kan man ju få en fet skatt, om man har gjort en stor vinst tidigare.
Fastighetsmäklarna kan väl ses som vinnare på stigande huspriser, men man ska också väga in att med ökad lönsamhet följer ökad konkurrens, som bland annat tar sig uttryck i att mäklarna blir allt fler och att arvodet i procent av huspriset pressas nedåt. Det är egentligen mer intressant att titta på långivarna och vilka som står bakom dem. Väldigt höga belåningar, som ju oundvikligen följer med stigande bostadspriser, innebär ju att långivarna äger en stor del av eller till och med hela huset. När de väl äger ett hus som någon annan bor i så behövs det i princip ingen arbetsinsats från deras sida för att regelbundet inkassera pengar. Det är svårt att se hur det skulle kunna finnas någon större vinnare än långivarna. Staten tar förstås en stor del i skatt, men de pengarna får man ju ändå åtminstone något tillbaka på i form av t.ex. infrastruktur. Av långivarna får man absolut (eller i bästa fall näst intill) ingenting. Och långivarna kan ju låna ut pengar även till staten.
/Guldkalle
Kul idé! Jag har alltid svårt för övningsuppgifter där man inte kan kika i facit, men gör ändå ett försök:
Svenne och Lotta Banan har fastnat i avbetalningsträsket och köper bilar, elektronik, semesterresor och en massa annat de inte har råd med. Sen sitter de i sin villa ute i skogen med alla sina inkassokrav. Fattigast.
Bosse och Lena Torsksson lever sitt medelklassliv i sin medelstora hemstad och hamnar liksom mitt emellan i denna tävling. Det bästa med Lena och Bosse är att de är helt nöjda med detta.
Rikast är Erik och Erika af Segerfäldt eftersom Erik ärver sin fars herrgård. Hörs på namnet ju.
Ska man få fram något relevant från dessa "övningsuppgifter" så måste vi ha mer siffror. Något som kommer ha stor påverkan på ekonomin för de olika hushållen är vilken disponibel inkomst de, hur höga bostädernas driftskostnader är och vilka andra utgifter personerna har.
Om man ser boendekostnaderna som andel av hushållens disponibla inkomst så ligger vi lite högt i Sverige jämfört med övriga Europa men boendekostnaderna i Sverige är på inget vis extrema. Att vi lägger mer på boende skulle också kunna förklaras av att vi har fler kvadratmeter per person, högre standard och färre personer per hushåll än medeleuropén.
Det är inte helt lätt att avgöra om det råder en bubbla eller ej, men när boendeutgifter som andel av totala utgifter eller disponibel inkomst sjunker kan man säga att det råder en minskad bubbelpotential och tvärtom. Boendeutgifter som andel av totala utgifter sjönk i Sverige mellan 1996 och 2007 för att därefter stiga något. Så risken för en bostadsbubbla borde vara relativt låg, men det utesluter ju inte att bostadspriserna sjunker av andra anledningar. I sådana fall så kan det vara lätt att i efterhand skylla detta på en bubbla, men eftersom det verkar finnas rationella anledningar till de höga bostadspriserna så skulle jag säga att detta är fel.
Rolig post. Om man nu skall gora graderingar i helvetet kan man nog roa sig med att rangordna i ovningsuppgifterna, men annars skulle jag nog kalla dem alla ganska fattiga.
Pa Ovningsuppgift 3 skulle jag nog saga att de som tjanar mest pa minst investerat kapital och arbete ar maklarna. Banker och Staten tjanar ocksa, men det kommer att sla bakut nar bubblan brister eller pyser. I ovrigt ar alla deltagare i pyramidspelet "Bostadssverige" vinnare utom de som blir kvar med svartepetter!
Det jag tycker är bra med Cornus inlägg är att han sätter ljus på att en vanlig "bostadskarriär" inte är lönsam. Det finns självklart situationer då personer kan dra nytta av stigande priser, tex sälja av och flytta till hyresrätt MEN att göra just bostadskarriär som följer Cornus exempel är ju idag normen, en olönsam norm.
/Johanneberg
1. Erik och Erika är rikast eftersom de får ut 1 miljon om de säljer lägenheten idag, vilket ger dem en god marginal mot de andra även om man gör avdrag för ansvarsförbindelsen som risken i föreningsmedlemskapet utgör på lägenhetens marknadsvärde. Svenne och Lotta banan är näst rikast eftersom de är exponerade mot mindre risk.
2A. De är rikast i fall C då deras skulder är lägst.
2B. De är fortfarande rikast i fall C då deras skulder är lägst.
2C. Kan inte räkna på vinst och förlust då vi inte fått veta inköpsvärdet på deras villa.
3. De som ser köp av bostäder som är billigare än de har idag i sin framtid, alternativt har möjlighet att flytta till hyresrätt eller utomlands. Mäklare.
1. Oklart vad som menas med ”rik”, men om det enda vi kan enas om är förmögenhet så är ju bostadsrättsinnehavarna de med störst förmögenhet. Värdet av tillgången 2 msek minus skulder på 1 msek ger 1 msek. Svårare än så är det inte. Föreningens skulder är helt irrelevanta i sammanhanget, eftersom de redan (som någon nämnt) reflekteras i marknadsvärdet av bostadsrätten.
Eventuella risker är inte relevanta eftersom förmögenhetsdefinitionen generellt är hushållens finansiella och fysiska tillgångar minus skulder.
Svar på kuggfrågan:
Bloggägaren är genom sitt närmast gudomliga Allvetande rikast?
kan vi få rätt svar någon gång?
Ingen är rikast utan alla är fattiga. De har inga pengar på kontot utan de har ett lån och ett hus. Och huset kommer de inte sälja eftersom de behöver bo någonstans och så länge som de inte betalar av lånen så är det banken som äger huset.
Sammanfattningsvis:
http://www.youtube.com/watch?v=19WulQUmBBg
Övningsuppgift 78b (32p)
Vem av nedanstående är rikast?
A. Svenne och Lotta Banan har 1 MSEK på banken och tre bananer i skafferiet.
B. Bosse och Lena Torskson har 2 MSEK på banken och två bananer i skafferiet.
C. Erik och Erika af Segerfäldt har 3MSEK på banken och en banan i skafferiet.
Ordna i rikedomsordning och motivera ditt svar.
Vilken bra frågeställning!
Som jag påpekat tidigare är de oklart i denna diskussion, vad rik etc betyder. Således har de mest intelligenta inläggen försökt att inte som de tror ge svar på frågan vem är rikast, utan stipulera vad rik betyder. Stackare: har ni fått studiemedel för att tillskansa er denna examen, självbild, inkomsts ?
redovisa svaren nu
Svenne och Lotta är rikast. Anledningen till detta är husvagnen i dalarna där de spenderar alla sina lediga stunder. Naturupplevelsen är så total att den "ekonomiska" rikedomen blir betydelselös. Svenne tar även hand om ensamkommande flyktingbarn och bidrar genom detta till en bättre värld. Lotta är barnmorska och får uppleva glädjen att hjälpa barn till världen varje dag. Kan man bli rikare?
/MSF
@OsåLogisk 10.48
Vem av nedanstående är rikast?
A. Svenne och Lotta Banan har 1 MSEK på banken och tre bananer i skafferiet.
B. Bosse och Lena Torskson har 2 MSEK på banken och två torskar i kylskåpet.
C. Erik och Erika af Segerfäldt har 3MSEK på banken och en seger i bagaget.
Ordna i rikedomsordning och motivera ditt svar.
Nej, Cornucopia är rikast, för han har copyrigt på en bok. Dessutom är han allvetare.
Riktigt långsamma lärare kunde ibland ta upp till ett par månader på sig för att rätta ett prov. Ännu inte ett knyst från Cornucopia här. Han kanske inte ens har för avsikt att "rätta" något.
/Guldkalle
Copyright, inte copyrigt.
Men alla andra gör ju också skrivfel, Cornucopia massor.
/Guldkalle
Surt sa Guldkalle om den som blir publicerad av ett externt förlag.
Du förutsätter att det finns rätta svar. Naivt för en gammal gubbe.