Bonnier bekräftar i en artikel vad jag och andra påstått sedan länge. Snacket om bostadsbrist är kraftigt överdrivet. 70% av de som står i bostadskö i Stockholm bor redan i en egen bostad i Stockholm och är alltså inte direkt i skriande behov av bostad.
Det samma gäller de flesta som går på visningar eller lägger bud på bostadsbubblans bostadsrätter eller villor. De har redan en bostad, och de allra flesta bor redan på orten, men vill av någon anledning byta. Liksom den vanligaste orsaken till att sälja sin bostad är separation eller skiljsmässa så är det också antagligen den vanligaste orsaken till att vilja köpa en annan bostad.
Vad som vore intressant är att se hur många som faktiskt vill flytta till Stockholm, egentligen. Så sent som 2004, innan konjunkturen tog fart ordentligt så såg man rent av en nettoutflyttning från Stockholms kommun på 533 personer. 2009 var nettoinflyttandet istället +13 054 personer och hela 61 476 personer flyttade in i kommunen medan alltså 48 422 personer flyttade från denna ort som av de som bor kvar påstås vara den attraktivaste orten i Sverige och antagligen världen. Med en befolkning på 829 417 så betyder det att 5.8%, mer än var artonde “stockholmare” valde att flytta från denna attraktiva ort 2009. Samtidigt hade alltså 7.4% av “stockholmarna” bott mindre än ett år i kommunen 2009 och inte lärt sig än.
Man kan nog dra slutsatsen att många såväl flyttar till som flyttar från Stockholm. Denna höga omsättning gör att det ser ut att vara en större bostadsbrist än det faktiskt är. För de som valt att bo kvar så är ju var fjortonde person de möter nyinflyttad. Men man ser kanske inte de som flytt?
Faktum är alltså att 61 476 nyinflyttade hittade en bostad i Stockholm 2009. Till det kommer de tiotusentals som flyttar inom kommunen. Det låter inte som att det är brist på bostäder direkt.
Men en sak verkar tämligen säker. Man stannar inte i Stockholm. Det finns tydligen andra platser som är attraktivare för 5.8% av “stockholmarna”. Varje år. De som flyttar in vet ju inte bättre, men de som redan bodde där visste.
Och vem vet, nästa recession, som inte är så långt bort, kanske till skillnad mot finanskrisen slår mot de arbetstillfällen inom media, reklam, IT och finans som är tunga i Stockholm. En del kommer kanske fortfarande ihåg hur det såg ut efter IT-kraschen, men med tanke på hur många som är nyinflyttade i Stockholm så är nog minnet kort och tron på att det aldrig kan bli skenande arbetslöshet bland högavlönade bolånetorskar på orten beror på att de helt enkelt inte bodde där 2001-2004. Pratar man med högavlönade som bodde där under de åren så var det svettigt och bitvis panik. Men då var bostadsskulderna bara en bråkdel mot vad de är idag, speciellt för de som just flyttat till orten och får köpa nu på toppen.
Med en så hög andel nyinflyttade så har man också många personer på orten som inte har samma känslomässiga och sociala band, och alltså med lätthet kan fly(tta) när arbetslösheten sticker iväg och bostadsmarknaden dyker. Det kan gå fort utför, medan man på orter med mycket lägre omsättningstakt i större utsträckning har personer som inte är lättflyende nykomlingar.
Nästa år är det 2012, och då händer en intressant sak. Nej, inte armageddon, utan en finansiell grej. Återkommer till det i ett senare inlägg.
Tillägg: Bring on the flame-war. Skriv något om att jag är en ***** som bor i en jordkällare jag hyr i skogen. Skriv att jag inte har en aning om vad jag pratar om och att jag är en avundsjuk ***** lantis. Får det er att må bättre så bjuder jag på det.
35 kommentarer
Stämmer nog att folk i mer jordnära boenden är mindre flyttbenägna. I en del fall kan det rentav krävas hot om våld för att de skall flytta ut. Ett exempel är ju Saddam.
Du koncentrerar dig på Stockholms kommun, titta på storstockholm istället, eftersom kommmunikationerna är så bra tar det max 30-40 min att åka in till centrala sthlm från ytterförort.
Många flyttar till en grannkommun.
Fråga vem som helst om det är lätt att få tag på ett 1:a handskontrakt.
sthlm växer med ett göteborg var 10:e år var det någon som sa. Antar att de inte menar kommunen utan storstockholm då.
Pratar vi små lägenheter(1:or och 2:or) så tar det 2-3 år att få en lägenhet i rinkeby. +4 år att få en i skärholmen. Klassiska problemförorter. Närförort är en dröm
Alternativet är korttidskontrakt(<= 3 mån) på andrahandsmarknaden.
Din "analys" är verklighetsfrämmande
/Leo
Skyynet, någon kommenterade här att h*n vägrade ta ett förstahandskontrakt på en hyresrätt i XYZ för det tog 20 minuter med tunnelbanan till Centralen. Antagligen en lat 80-talist som hellre tog mångmiljonlån än 20 min med tunnelbanan.
Bara en anekdot.
Andrahandskontrakt är också en bostad. Det är er godtyckliga definition att 2:a hand inte skall räknas. Min godtyckliga definition är att en kartong under en bro inte är en bostad.
2-3 år att få en lägenhet i Rinkeby, hur lång är tidsramen innan du flyttar därifrån?
Jordkällare måste väl vara det mest jordnära boende som går att finna?
Nog tror jag att du är lite fel ute här Cornu, det finns helt säkert en bostadsbrist i Stockholm. För mig är motsatsen, dvs att det finns tillräckligt med bostäder, att jag kan kliva in på bostadsförmedlingen och per omgående bli tilldelad en lägenhet någonstans inom rimligt avstånd för pendling. Läste häromdagen att storstäderna inte kan erbjuda bostäder till studenterna, och många som kommit in på utbildningar kommer att stå bostadslösa i höst. Några få orter som t ex Karlstad kan erbjuda bostäder till sina studenter, men t ex Göteborg och Stockholm kan det inte. Då råder i alla fall bostadsbrist bland studenter vad jag kan se. Jag bor inte i någon storstad och jag kommer aldrig flytta till någon, men jag tror att inflyttningen dit kommer att fortsätta ett tag till, innan det vänder pga peak oil. Vilka är det som flyttar från Stockholm? Nyblivna pensionärer som köpt sig en gård på landet för pengarna de fick när de sålde sin överprisade villa? Studenter som är klara med studierna? Någon som vet?
Visst Cornu , om KORTttidskontrakt på andrahandsmarknaden är din definition av frånvaro av bostadsbrist…(kom ihåg att i sverige kan man inte inte hyra ut längre än 1 år p.g.a. hur hyreslagen är konstruerad och dessutom kan man bara hyra ut om skäl finnes. I praktiken är de flesta kontrakt 3-6 mån)
Med din definition så har vi ALDRIG haft bostadsbrist någonsin i Stockholm.
T.om. du kan inte räkna in korttidskontrakt där familjen får packa om väskorna var 3e/6e månad, som tecken på god tillgång på bostäder.
/Leo
Jag fick 1:a handskontrakt på en månad och ca 50 erbjudanden om 2:a handslägenheter på annons på blocket när jag flyttade till Stockholm. Så jag upplevde ingen bostadsbrist. Dock finns det ju inga fungerande kanaler för att hitta bostäderna. Det har blivit nån slags nedåtgående spiral iom att folk sätter upp sina ungar i kö 20 år innan de ska ha bostad samt att folk inte ger upp 1:a handskontrakt trots att de flyttar vilket gör att man får leta på måfå och förlita sig på tur.
Dessutom står 1000-tals bostadsrättslägenheter tomma eftersom föreningarnas stadgar hindrar folk att hyra ut dem i 2:a hand.
Det är förvånade att detta argument aldrig försvinner. Bostadsbrist är en faktor men det är inte den som sätter priset och inte heller läget sätter det slutgiltiga priset. För att ett köp skall gå igenom så måste köparen kunna betala, det räcker inte med att jätte gärna vilja ha. Hade världen fungerat på det sättet så skulle det varken finnas uteliggare eller fattiga.
Låt oss bygga en tidsmaskin och åka tillbaka 10 år i tiden. Vi övertygar riksbanken att inte dumpa räntorna samt övertygar bankerna att endast låna ut om det finns en rimlig kontantinsats och en rimlig amorteringstid (30-40 år) samt att låntagaren klarar en räntechock.
Tror ni verkligen då att bostadsrättspriserna i Stockholm skulle ha ökat lika mycket?
Vilja kan försätta berg men det kan inte trolla fram pengar.
Q
Intressant sak 2012,
Kan det vara de billiga lånen som togs 2006-2007 och som ska omförhandlas 2012…
(Bl.a hos internationella banker som inte finns på svenska marknaden längre, vilket innebär att nya lånen förmodligen kommer att få mycket högre ränta, om det nu går att få förnyat lån…)
Leo, om dom inte ändrat lagen sedan jag bodde i andra hand så är tidsgränsen två år innan den som bor i lägenheten får besittningsrätt. Personligen har jag inte bott mer än två år på samma plats innan jag fick familj eftersom livet ändrat sig fortare än jag hunnit rota mig så det har aldrig varit något problem.
Det är absolut ingen bostadsbrist i Stockholm, snarare är det så att människor bor på fler m2, jag och min fru står båda i bostadskön och har gjort det i 13 resp 19 år, vi bor i varsin br i sthlms innerstad, dessutom har vi 2 små hus i en grannkommun(ärvda och obelånade) som vi hyr ut, vi har 70m2 var. Detta ska jämföras med mina föräldrar som var 5 personer i en 1a på 35m2.Så länge p
Människor har råd med att breda ut sig på 70m2 så kommer vi göra det, men det kommer självklart inte att hålla i all oändlighet, blod kommer att flyta!
Jag flyttade som nybakad it-student till sthlm 2000. Han jobba i knappt ett år innan bubblan sprack på riktigt och i flera år var det helt omöjligt att få ett jobb. Dom som anställde fick över tusen ansökningar till varje tjänst. Det var så många att arbetsgivare var tvungna att slänga 80% direkt i papperskorgen för att få ner ansökningarna till en hanterbar mängd. Bekanta gick arbetslösa i fyra-fem år innan dom fick ett jobb som inte innebar att hacka kött på ica. Jag hade tur och lyckades få kontakt med en firma som precis knoppat av och inte hunnit skicka ut annonser.
Kommer vi att hamna där igen? Självklart. Frågan är bara när och vad som kommer utlösa det nästa gång. Att i det perspektivet skuldsätta sig utan att ha som mål att bli skuldfri så fort som möjligt är så vansinnigt att jag inte vet var jag ska börja.
Att skriva Bonnier är larvigt, som om inställningen till bostadsbristen skulle bestämmas på en högre nivå än DNs redaktion.
O.g
Tur att man slipper bo i Stockholm jag lyckades flytta därifrån 1976.Har aldrig ångrat mig,tvärttom lyckönskar jag mig till flytten varje gång jag varit på besök.
DEt ligger ju lite i det han skriver. Alla jag känner står i bostadskön. Några för att komma närmare stan om 13 år när kötiden börjar närma sig det som krävs och andra för att de ska casha ut bostadsrätten när ungarna flyttat ut om 20 år.
Cornus analys är uppenbarligen gjord just ev en person som inte bor i Tokholm 🙂
N u vet jag inte exakta kriterier – men man kan Inte bara ta Stockholms kommun, snarare länet – eller iaf inkludera kranskommunerna. Om inte annat så är det en sjujäkla omsättning på folk som bor i "trendiag innerstan" som unga, men sen flyttar utåt till ett hus/radhus när barnen kommer tex…
Stockholm är förstås inte paradiset på jorden, även om staden i sig själv är väldigt trevlig, iaf på sommaren – liksom tex Göteborg är…
Men det är också en myt att det bara är IT och reklam som bär upp stan.
Under .com kraschen så blev Stockholm rätt ordentligt drabbad – trots det så rasade inte priserna, mer än en mkt tillfällig dipp – ungefär som 2008. Jo jag bodde här då också – inte i Stockholms kommun dock…
Inget av ovanstående säger iof så mkt om framtida bostadspriser – men tar man prisnivåerna rent generellt så kanske man kan jämföra tex med Köln i Tyskland, en 1 miljonsstad där huspriserna ligger på ca 2.5 – 5 mkr för 120-140 kvm – men det kan som sagt gå ned där också – så gör priser och har gjort i alla tider 🙂
När det gäller kötider så är det mkt svårt att få tag i en liten lägenhet i hyfsat läge (inte i innerstan där är det i princip omöjligt). Men tittar man 20-30 min utåt med pendeln eller delar ett par pers på en 3-4a så är det inte lika svårt…
/K
Nä, Cornu. Ingen flamewar. Men det är ett av problemen med att bo ute i landet och analysera Stockholm. Du har bara media och statistik att gå på (och så lite hälsosamt hobbyhat mot huvudstaden då, men det låter vi glida, nån ska ju trots allt betala för all korvkioskverksamhet på landet då – det bjuder vi på!). Så. Det är inga vidare källor och din analys därav blir följdaktligen ganska lam. Det är inte för inlägg som den här jag läser din blogg. Men kör på du, det här är lite som diskutera mac och pc bland nördar. Keep on 🙂
Cornu du som kan, kan du hjälpa mig förstå detta..
Såg att Nordea hade uttalat sig i di om att höjda räntor var enda sättet att stävja bostadsbubblan.. Inte konstig att en bank säger så tänkte jag då. De tjänar ju inte pengar på amorteringskrav och hårdare utlåningsregler..
Men borde det inte vara tvärt om mot vad Nordea säger. Jag tkr att enda sättet för ett samhälle att undvika bostadsbubblor är att ha HÖGA amorteringskrav från början men låga räntor. Då hinner ju också invånarna i samhället betala av sina lån istället för att de är lika höga när nästa bostadsbubbla slår till om 15 år igen?
Enda förloraren är bankerna men de riskerar ju å andra sidan inte att gå i konkurs lika lätt.
Vid en första anblick kan det verka dumt att människor står i kön utan att aktivt söka bostad. Men sett till hur svårt det är att ta sig in på bostadsmarknaden är det inte särskilt märkligt. Att köandet behövs som försäkring visar på den oro människor känner inför möjligheten att vid behov hitta ett nytt boende. Och så länge de inte aktivt söker bostad konkurrerar de ju inte heller med bättre behövande.
Att det finns en bostadsbrist, det visar till exempel den här undersökningen på: http://www.hyresgastforeningen.se/Om_Oss/ladda_hem/rapporter/Documents/0038_storstadsforaldrar_om_bostader_20091130.pdf
När det är svårt att hitta en bostad spiller problemen över på studentbostadsmarknaden. Människor bor hemma allt längre trots att varken de själva eller föräldrarna vill det. Inflyttningsgraden matchas inte av nyproduktionen. Det är det som gör det allt svårare att få en bostad. Stockholm förväntas enligt regionplanekontoret 2030 ha brist på 73 000 högutbildade. Den siffran blir tyvärr högre om människor tvingas tacka nej till jobb eller studieplatser på grund av att de inte hittar någon vettig bostad.
Mvh
Christian Valtersson, politisk sekreterare Stockholms Studentkårers Centralorganisation
Cornucopia-bra att du lär dig lite från DN.
Men Stockholm är inte samma sak som regionen stor Stockholm-som omfattar ca 3 ggr fler människor.
Många sitter i köer i timmar för att komma hit och dit.
Kanske inte alla men många skulle tänka sig byta köerna mot en lgh inom tullarna-om de fick möjlighet. Men en del vill byta villan mot en herrgård på landet-så ser prisbilden ut!/Oppti
Cornu, nu är du ute och cyklar riktigt ordentligt. Skulle det inte vara brist så skulle prisläget se ut som det gör. Vi flyttade från Stm 2000 till Västerås. Billigt att bo, bättre för barnen osv. Men att få jobb här är nästan omöjligt. Den atetyd man möter hos arbetsgivarna här är helt makalös. Så ni som ens funderar på att flytta från Stm. Se till att försörjningen är avklarad på ett eller annat sätt. Annars låt bli!
Hade jag möjlighet skulle jag flytta från Stockholm imorgon. Som äkta 08 är jag trött på allt inflyttat slödder som tror att det ingår att vara dryg för att man bor här.
Stockholm fram till 1990-talet var ok, nu bor här bara en massa wannabes och bolånetorskar. Sammanhållningen är bortblåst och egofixeringen vidrig.
Siktar på en ort i storlek av Jönköping, lagom liten lagom stor, bor man på landet tar det max 10 minuter in till stan 🙂
Det är bara det där med jobb…får be till högre makter att man blir ekonomiskt oberoende, någon okänd släkting som heter dollarmiljardär testamenterar rubbet..
Om jag hade friheten skulle jag flytta, tro mig.
De som drömmer om att flytta hit, tro inte på allt som sägs i media, du blir anonym och har ett helvete att skaffa nya vänner om du inte är väldigt rik och känd. Är tyvärr född här så man bedöms direkt som 08 när man öppnar munnen.
@ Leo.
Jag fick förra året en trea i närförort efter fem år i bostadskön.
30 minuters promenad till Slussen.
Så svårt var det inte.
Ett helsikes tålamod (anmälde mig aktivt på lägenheter i snålt utvalda områden under fyra år), lite tur (lägenheten dök upp under julledigheterna, då folk inte är så aktiva) och ok papper att visa för hyresvärden (inkomst, tidigare hyresvärdar osv).
@2011-02-10 11:12
Dina siffror stämmer inte med bostadsköns statistik. Som du själv säger så hade du tur. Snittiden i den typen av närförort(midsommarkransen, aspudden, hammarbyhöjden) ligger på dubbla den tiden. D.v.s. ~10 år.
/Leo
Stockholm – min hembyggd.
Bostadsbrist? Alltid, för det är en tillväxtregion. Samtidigt har bostadsytan per person ökat betydligt över tiden. Och alla vill ha typ hyrestvåa i City.
Svårt få bostad? Nä, köp eller pendla så löser det sig ganska fort för de flesta.
/Grönvita
@Leo.
Enligt bostadsköns statistik borde jag ha fått vänta i över 13 år.
Visst, tur har en del med det att göra.
Men att lägga ner tid dagligen på att anmäla sig på lediga lägenheter gör också sitt och har onekligen lönat sig.
Skrev jag att jag sålde en större bostadsrätt och gjorde en hel del vinst?
/ Anonym 11:12
Vilken konstig diskussion..
Det är jävla brist på guld för 13kr/kilo med..
Sätter man artificiella prisnivåer på nånting blir det "brist" på varan.
Kan fixa bristen på 20 min:
-avskaffa besittningsrätten
-inför fri budgivning på alla hyreskontrakt
13:15 En annan variant är att förbjuda andrahandsuthyrningen helt och hållet. Då skulle ofoget med halva trappuppgångar uthyrda i andra hand, fastighetsägare som myglar och hyr ut i "andra hand" för att kunna ta högre hyror osv försvinna.
Vilka åtgärder man än tar så kommer inte antalet bostäder dela på sig och bli fler. Dessutom, med dagens bostadsrättspriser så skulle jag uppskatta att nybyggda tvåor måste hyras ut för minst 15 tusen i månaden för att dom som bygger inte ska sälja ut lägenheterna istället. Inte ens jag med över 40k i månadslön skulle hyra en sån lägenhet.
Hyresrätten är nog snart avlivad. Det enda som återstår är att svenskarna köper sverige för lånade pengar.
Marknadshyror är den enda lösningen. Står mängder av lägenheter tomma idag då folk väntar på att tjäna en hacka på ombildning till bostadsrätt.
Det kanske är jag som är dum i huvudet, men om nettoinflyttningen är större än nyproduktionen måste väl detta leda till att ett större antal personer slåss om de tillgängliga lägenheterna? Titta på statistiken:
http://www.uskab.se/images/stories/excel/b085.htm
Antalet personer per rumsenhet har stigit sedan slutet av 90-talet med en liten dipp under IT-kraschen. Men det är klart, med din definition på bostadsbrist lär den ju aldrig uppkomma.
Jag tror man måste vara lite noggrann med hur man definierar sina termer. I ekonomiska sammanhang avser begreppet "brist" (jfr. engelskans "shortage") i princip bara att det, vid en given prisnivå, finns ett underskott av säljare relativt till antalet köpare och inte nödvändigtvis att folk tvingas bo på gatan eller nåt sådant.
Härigenom finns det väl ingen motsättning mellan brist och bubbla? Tvärtom, givet galet låga räntor är bostadsbrist och stigande priser precis vad man kan förvänta sig. Däremot kan man säga att "bristen" är artificiell, eftersom den inte hade existerat om staten/riksbanken låtit bli att subventionera skuldsättning och bestraffa sparande.
Bostadsbrist?
http://www.gp.se/bostad/1.580033-svenskar-tidigast-med-att-lamna-boet