I dag har SCB offentliggjort utvecklingen av den konstruerade mätaren konsumentprisindex, KPI, som populärt misstas för inflation. KPI är KPI, inget annat, men kan vara intressant ändå.
Verklig inflation är ökningen av mängden pengar och krediter, samt omsättningshastigheten på dessa i förhållande till produktionen av varor, tjänster och tillgångar, och tar sig uttryck i form av prisökningar på tillgångar, varor och tjänster.
Kort sagt om mängden pengar och skulder ökar snabbare än tillväxten i ekonomin så har man inflation, och detta kan ta sig uttryck på många olika sätt. Förutom att KPI är ett genommanipulerat index som mäter en fiktiv icke-existerande KPI-Svenssons levnadskostnader, så tar inte KPI över huvud taget hänsyn till prisökningar på tillgångar såsom aktier, bostäder, fastigheter etc. KPI-Svensson besitter en del unika egenskaper, t ex så kan han äta en platt-TV om priset på mat stiger för mycket.
I Sverige har vi begåvats med rätt låg KPI-ökning det senaste decenniet, men istället har inflationen via billiga krediter sökt sig till tillgångar som bostadsbubblan eller aktiemarknaden.
Ökningstakten på svenska folkets skulder nedan.
Denna ständiga ökning av skulder och krediter driver bostadsbubblans priser och är i allra högsta grad inflation.
Men man kan se prisökningar på varor och tjänster även utan att vi har inflation. Priser kan nämligen öka pga brist. Nej, vi har ingen brist på bostäder i Sverige, alla har en bostad och tjafset om brist på bostäder har vi hört i femtio år nu. Att hyra i andra hand betyder inte bostadsbrist, bara att massa folk håller hårt i sina hyreskontrakt. Uteliggare är inte ett symptom på bostadsbrist, utan symptom på något helt annat, bl a att socialdemokraterna lade ner psykvården på 90-talet.
Brist har vi specifikt sett på el och olja. El har det varit brist på i december pga dåligt fungerande kärnkraft och den kallaste december sedan man började mäta. Elpriset steg med 15% mot året innan och drog upp KPI med 0.3%.
Olja har man brist på globalt pga peak oil, vilket innebär att oavsett investeringar så kan man globalt inte öka oljeproduktionen, som tvärt om strävar nedåt även om man för att snygga till siffrorna utökar definitionen av vad som är olja. Med tillfällig ekonomisk återhämtning globalt blir det därmed omedelbart brist på olja. Vi ser nu under vintern, när priserna på bensin- och dieselbränsle normalt är som lägst, priser vi såg när oljepriset slog rekord sommaren 2008. Drivmedelspriserna höjde KPI med 0.1%.
Dessa KPI-höjningar på 0.4% handlar alltså inte om inflation, utan om en bristsituation. Det samma gäller matpriserna, där vi ser brist pga sommarens problem i bland annat Ryssland , vilket ger ringar på vattnet även inom t ex kött- och äggproduktion etc. Nu ser det också ut som att bristen på mat fortsätter om man skall tro det amerikanska jordbruksdepartementet.
Nu är jag visserligen för högre räntor, eftersom högre räntor gynnar sparande och investeringar istället för skuldsättning och konsumtion, och alltså ger en stabilare och långsiktigt hållbarare ekonomi. Samtidigt skall man då inte höja räntan för att pressa KPI när KPI-ökningen beror på brist.
För Sveriges elproduktion stimuleras inte av högre räntor. Tvärt om blir det dyrare att investera i utbyggd elproduktion när räntorna stiger. Och inga som helst räntehöjningar i Sverige påverkar produktionen av olja och ökar den så att bristsituationen förbättras.
Däremot väger förvisso kredit- och bostadsbubblan tyngre och är skäl nog för fortsatt höjda räntor.
Inflationsspöket är ute ur garderoben har DN som rubrik på sin förstasida, men i övrigt har man TT:s standardartikel. Nej, inflationsspöket har varit ute ur garderoben i åtminstone 10 år, men det syns inte på KPI utan på priserna på bostäder.
Nåväl tillbaka till KPI. Graf med KPI per månad och 12-månaders glidande medelvärde nedan.
Man kan se när KPI sticker iväg och prisökningarna är kraftiga på när de blå staplarna sticker upp över det röda glidande medelvrädet. Vi såg det innan finanskrisen slog till, vi såg det också under de lite tuffare åren i början av årtusendet liksom under hela 1980-talet och en bit in på 1990-talet.
Vad man helt ovetenskapligt kan säga är att prisökningarna så här tidigt i konjunkturcykeln är högre än vad vi sett på ett tag, och det är just bristsituationen som spelar in här. Så kommer också bristen på oljan klubba ner den globala ekonomin snabbare än en norsk sälklubbare höjer sin pik.
Men brist är inte inflation. Brist medför prisökningar, men inflation är en monetär händelse driven av tryckandet av nya pengar och utökandet av krediter och skulder.
25 kommentarer
Var kan man hitta pålitilig historisk data om inflation?
I USA trycker man pengar som galna, och ändå är inflationen och tillväxten låg. Borde inte USA egentligen ha en mycket högre inflation än vad man har? Är inte det ett tecken på att USAs ekonomi är körd, när man efter alla stimulanser fortfarande pratar om deflation?
Deflationen i USA beror väl i princip på att folk går i konkurs på sina bostadslån snabbare än Federal Reserve hinner trycka nya pengar… Typ.
Korr: Deflationstrycket skall det väl vara. Oavsett är KPI i så genommanipulerat att det inte är väsentligt att titta på KPI. Titta istället på t ex Shadowstats nedan
http://www.shadowstats.com/alternate_data/inflation-charts
Då ser man att USA i allra högsta grad har "inflation".
Hej Cornucopia, fint inlägg! En grej jag funderar över är om det är smart att ta ut ett rejält lån just nu (eller direkt efter bobubblan snarare, givet att det inte blir pyspunka) och köpa en gård med odlingsmöjlighet samt lite skog för ved etc.
Under minioljekrisen på 70-talet blev det ju tokmycket inflation och det vore fint om det stora lånet på gård+skog inflationerade bort sig samtidigt som man har satt sig i en tryggare position vad avser självförsörjande?
I allmänhet, tror du vi kommer se mest inflation eller deflation i genomsnitt under de kommande 30 åren? Är det smart eller inte att ha lite lån när "peak oil"-krisen tilltar?
Det andra argumentet är kanske "betala tillbaka så mycket lån du kan och hyr en bostad (gärna också den med odlingsmöjlighet)" eftersom detta ger en större flexibilitet.
Nej, det tror jag verkligen inte är en bra idé. Säg att du tar 3 miljoner i lån (iaf vad en gård lätt kan kosta). Inflationen stiger till 15%. Men räntan stiger till 10%. Även om du får 15% i löneökning, har du råd med 10% i ränta på 3 miljoner?
Tror inte det? Speciellt som en ränta på 10% kommer sänka priset på gården till kanske 800 000:-.
Bättre att vänta på skyghög inflation och skyhög ränta innan du köper.
Så lägg i ladorna, bildligt talat, och invänta när räntan är riktigt hög. Då köper du. Heller 800 000 i skuld med 10% ränta än 3 miljoner i skuld med 10% ränta, eller?
Just KPI är anledningen till varför jag anser att "reala" priser är meningslösa att titta på.
Har du någon bra idé om hur man kan konstruera ett enklare KPI-mått? Ska man göra det tillgångs och råvarubaserat kanske? (dvs att man bygger ett tillgångsprisindex som viktas efter marknadsvärdets glidande medelvärde senaste året, det skulle kunna normalisera prisrusningar pga brist.). Tillgångar som sticker iväg prismässigt från normalen kan då ganska fort identifieras och man får även ett ganska bra mått över hur mycket pengarna är värda i fasta, verkliga tillgångar. Man kan även ta medelpriser på vissa varor som säljs utan hedoniska omräkningar. Vore det ett bättre index över inflation?
Gällande skulder i USA så avskrivs väl dem när man gått i personlig KK/när banken tagit tillbaka säkerheten för lånet?
Nu blev det rörigt, men det här är ett typisk sådant inlägg som gör att jag gillar bloggen. Cynism, sarkasmer och bra innehåll i ett fint hopknutet paket.
Mvh Victor
Men om inflation beror på penningmängd i "…förhållande till produktionen av varor, tjänster och tillgångar,", och denna produktion på grund av brist sjunker – då är väl detta också inflation?
För att i ett bristläge inte ha inflation måste penningmängden minska i takt med produktionen.
Det är ett korrekt påpekande ser det ut som.
@ C 13:37 Jag tror som du, även om jag inte förväntar mig fullt så stor nedgång.
Frågan är då timingen. Har nu besparingarna på ett riksgäldskonto med rörlig ränta, men real fast ränta lockar.
Vad som avskräcker är bindningstiden på 5 år.
tror du att priset på skogs och lantbruksfastigheter har hunnit vända inom 5 år?
Har börjat att investera i en gammal jordbrukstraktor och gamla redskap som jag nu rustar. Det är det enda jag ser som köpvärt idag, har du några tips om utrustning som är köpvärda idag?
Förlåt, jag hängde inte med..
Alla har en bostad, därför har vi inte bostadsbrist.
Alla får el, men vi har elbrist?
Ska jag tolka det som att man kan använda utbud- och efterfråge-diagrammet i fallet med el, men inte i fallet med bostäder?
Nej, alla fick inte inhemsk billig el. Ett antal industrier stängde ner och i övrigt importerade vi dyr el från annat hål.
Skilj på brist och hög efterfrågan. Det kan finnas hög efterfrågan på bostäder, men samtidigt har alla en bostad, det är bara det att de vill byta.
Alla har inte egen olja. Alla har inte egen elproduktion. Ser du skillnaden?
Anonym 14:43, nej jag har inga förslag på utrustning som är billig just nu, men det där var en fantastiskt bra idé. Oftast köper man traktorn etc när man väl sitter med gården och behöver den och inte har tid. Bättre att ha den fixad och rustad i god tid och medan man i lugn och ro kan fynda (på Blocket?).
Har man några år på sig kommer det alltid ngt fynd.
Ett tips är att hålla utkik efter gårdsauktioner. Det kan bli fantastiskt billigt, grämer mig fortfarande att jag missade en grannes auktion. Gick att köpa saker till 1/4 av "Blocketpriset", man kunde gjort sig en hacka där.
Ett antal ungdomar bodde hemma lite längre istället för att flytta till egen lägenhet. Kan man säga att det är ekvivalent? I övrigt fick en del hyra dyrt i andra hand.
Sen håller jag med om att el och bostäder inte är exakt samma sak, frågan är hur relevant det är för diskussionen om prisökningar.
Inflation _kan_ drivas av montär expansion, men det är knappast alltid fallet (orimligt: då skulle vi aldrig ha något problem med att hålla exakt "0% inflation"). För en mer balanserad förklaring av inflation, se t.ex. Riksbankens hemsida http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=8852 eller ECB http://www.ecb.int/ecb/educational/hicp/html/index.sv.html)
Prof Woland, jodå. Det är väldigt svårt att gasa och bromsa perfekt, och dessutom står ju bankerna för mycket av kreditexpansionen och de styr på vinst och personalbonusar, inte på "0% inflation".
Oskar.
I Sverige har vi bland de minsta hushållen (2,2 boende per hushåll, EU27-median 2,5) i EU samtidigt som vi har bland de största boendeytorna per person (45 kvm per person, EU-medel 32kvm), boendeutgifter som andel av totala utgifter är i Sverige 26,9%, endast slagna av Danmark. I EU ser det ut enl. följande: Sverige 26,9% medel 21%.
Är det tecken på att det saknas bostäder när vi har de minsta hushållen (nåja, 5.e plats av 27), har bland de största lägenheterna (3.e plats av 27 ) och lägger ut mest på boendet i förh till EU (Danmark slår oss iofs med 0,1%). Sammantaget, i vilken riktning kan dessa parametrar utvecklas? Kan vi bli numero uno i alla kategorier utan att det kallas bubbla? Hur långt kan bostads"bristen" driva våra priser?
Sen har vi ju skuldsättningsnivåerna som satt nytt rekord vilket med höjd ränta inte kan fortsätta, och räntan kommer höjas.
Mer läsning har du här (bl.a.) http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2010/Boendekostnader%20och%20boendeutgifter%20-%20Sverige%20och%20Europa.pdf
//Victor
Bostadspriserna kan vara en bubbla.
Jag vänder mig mot Cornus väldigt ensidiga resonemang, där han säger att det inte råder brist på bostäder därför att alla har en bostad, och i samtidigt kan säga att vi har brist på el, trots att alla som vill får el.
Det finns (alltför) många argument och statistiska poänger att lägga fram i diskussionen om bostadsbubblan, men Cornu vägrar ta i mun att efterfrågan skulle kunna vara drivande i bostadsprisstegringen.
Och med bostadsbrist menar jag förstås typ "jättemånga vill ha bostad".
I min värld kan man förklara en del av bopriserna på samma sätt som man förklarar varför elpriserna är höga.
Bostadspriserna beror på tillgång på billig pengar, inte bostadsbrist eller att "alla" vill bo på ett speciellt ställe.
Om fler har "råd" med en central lägenhet (tex räcker en a-kasse ersättning till en central lägenhet i Stockholm) så drivs självfallet priset uppåt. Det som håller detta igång är inget annat än låga räntor och i princip inget eget kapital.
Problemet är att när dessa billiga pengar tas bort ur ekvationen tar dom med sig konsumtion som idag utgör 50% av Svensk BNP. Vad händer om 10% av konsumtionen försvinner?
Oskar: Absolut, det är samma mekanism som på aktiemarknaden (eller vilken annan marknad som helst). Förväntningar och folkmassan (marknaden) skapar riktningen (efterfrågan/utbud-förhållandet). Så länge folket får billiga lån och bostadspriserna går upp så kommer folk vara villiga att investera i den marknaden då den ger avkastning och känns "trygg".
På en fundamental nivå däremot så är marknaden mättad och har passerat sitt "bäst före". Precis som när medelvärderingen på aktiemarknaden passerat ett genomsnittligt P/E på 20 (1998 t.ex) med negativa utsikter. Massan vill fortfarande in och blir i sig själv prisdrivande och tappar helt kopplingen till fundamenta.
Utbud och efterfrågan fungerar här med även om just bostadsmarknaden pga sin natur är lite segare än t.ex. aktiemarknaden, begagnatmarknaden för det mesta osv då det tar längre tid från säljbeslut till att affären går igenom och courtaget (mäklaravgiften) är högre. Detta i kombination med att man har högre belåning för bostäder samt bor i dem gör att priserna svänger mindre och långsammare än för andra tillgångar, men går proppen ur i någon riktning så går det undan. Mellan tokrusningarna och krascherna går det neråt.
Sen har du ju även rätt i att "folk vill ha en bostad". Det finns många skäl till varför folk vill, dessvärre är inte den allmänna viljan baserad på fundamenta.
//Victor
Cornucopia, jag har lite svårt att se någon verklig brist på olja i den bemärkelsen att vore det brist skulle ju oljedeåerna minska och på sikt leda till köer vid bensinpumparna. När den dagen kommer så skulle oljepriset verkligen skjuta iväg. Däremot har vi ett högt kapacitetsutnyttjande = liten reservkapacitet kvar att sätta in om efterfrågan stiger. Det är nog snarare den faktorn som höjer oljepriset.
Bullion
C: Om du tror på Shadowstats, hur ser du då på t ex den reala avkastningen på aktier i USA under perioden?
Sign. Nyfiken
Apropå bostadsbrist eller inte: Kunde man inte se en parallell snarare mellan sysselsättningsituationen och bostadssituationen?
Inte alla kan få exakt den bostad eller det jobb de vill helst skulle vilja ha. Inte alla har ett en tillsvidaretjänst på heltid (motsvarande eget boende) utan en del bor i andra hand (motsv. vikariat) eller delar boende med andra (motsv. ofrivilliga deltidssysselsättning). Ett antal personer har inte någon reguljär anställning (tänker här inte på studenter och liknande, utan regelrätt arbetslösa) och detta kunde (även om siffrorna naturligtvis är helt olika) motsvara de som inte har någon egen bostad överhuvudtaget utan klarar sin boendesituation genom olika sociala skyddsnät.
Analogin haltar naturligtvis i detaljerna, men poängen är att liksom det inte är egentlig brist på bostäder är det inte heller egentlig brist på arbetstillfällen. Istället är det olika snedvridningar och regleringar av såväl bostadsmarknad som arbetsmarknad som orsakar det som uppfattas som bostadsbrist resp. långvarig arbetslöshet.
re anonym 0113 13,59
Korrekt definition av inflation (monetär) är ökning av penningmängden .
Ökad penningmängd om produktionen ökar är alltså inflation.
Det normala tillståndet för en ekonomi med fast penningmängd,(ingen inflation) är sjunkande priser på i stort alla varor och tjänster.
Detta på grund av att produktion hela tiden effektiviseras pga nya innovationer.
Inflation fungerar således som en skatt på varor och tjänster,vilken betalas av alla men delas av några.
Kalle Finans
KPI givetvis en mängd brister, de flesta har tagits upp i inlägget. Men jag kan inflika med en till: När KPI stiger och driver upp räntorna så bidrar det till en spiral där KPI stiger ytterligare (då räntor indirekt är inräknade i KPI) och vips kan man få ytterligare räntehöjningar enbart för att man höjt räntan. På samma sätt fungerar det vid sjunkande KPI. Och det här bidrar till volatilitet.
Sen att man definierar inflation som man gör idag är väldigt problematiskt, det är också därför som oljebrist kan skapa en enorm "inflation" (Cost-push inflation).