Med anledning av mina inlägg om inflation eller för den delen stigande räntor och bostadsbubblan så blir veckans undersökning vad ni har för toleransnivåer i er ekonomi.
Hur stora permanenta utgiftsökningar per månad klarar du eller ditt hushåll av om du inte får ökad lön som kompensation? Det här kan vara prishöjningar på bensin, el, mat eller sannolikast ökade räntekostnader. Eller egentligen också en inkomstminskning vid föräldraledighet, långtidssjukskrivning etc.
Som vanligt svarar du här ute till höger, och jag kan inte se vem du är eller var du sitter när du svarar på enkäten, så ditt svar är helt anonymt för mig.
På grund av efterfrågan har två alternativ återinförts här, men nu med valfri hårfärg.
Tillägg: Blogger ballade ur och ni får svara igen.
49 kommentarer
Mitt svar bör dubblas ifall det är hushållet som avses.
Valde 5-10k men det kommer ju att påverka. Mitt månadssparande ligger idag på 7k så det kommer ju att ryka.
10000 raderar mitt sparande, 15000 så har jag skurit bort onödiga utgifter (bil + lyxkonsumtion). Sedan beror det på vad man menar med "kan hantera/tolerera", jag tolkar det som långsiktigt hållbart (dvs helt oförändrad lön och inget tärande på sparkapitalet).
Lätt 10 000:- men vid långvarig arbetslöshet spricker det ju.
Vid 10000 i ökade utgifter försvinner all onödig konsumtion (framför allt renovering av huset i mitt fall), efter ytterligare 10000 är mitt sparande utraderat.
Hantera eller tolerera är ju olika, har nettointäkter på ca 1,5M största delen passivt. Spenderar ca 400k, resten återinvesteras eller behålls i investeringarna. Kan ju då så klart hantera rätt stora marginaler, men skulle inte "tolerera" så mycket, man är ju smålänning…
Sen är det ju så att stor del av intäkterna borde minska rätt ordentligt om det skulle bli global kris. Så vi företagare/investerare bör nog ha en rejäl marginal o inte spendera mer än max halva intäkterna.
I vilket fall, jag kryssade 50k+ som jag kan hantera, men inte tolerera…
15 000 i ökade utgifter skall man nog klara utan problem. Skär man ned alla utgifter i livet maximalt (uppsagd tidning, gå till jobbet, ingen utlandssemester) skall det nog gå att hantera en priökningschock på mat om 20 000 kr i månaden.
Och blir man med sambo så stiger väl det i alla fall till nästan det dubbla.
He, he. När man läser svaren här så inser man att det inte direkt är Svensson som sitter på en bostadsrätt i Stockholm det handlar om. De flesta jag känner är ganska så högt belånade och har inte allt för stora marginaler trots avsaknad av amortering.
0 SEK, redan på marginalen.
Krävs i princip hyperinflation för att jag ska komma på fötter igen.
/Guldkalle
Bor man i hyresrätt så klarar man "nästan" vilken prisökning på mat och bensin som helst.
Ponera att genomsnittshyran ligger på 4 000 kronor. Idag går det alldeles utmärkt att äta för 2 000 kr i månaden. Säg att du åker 100 mil i månaden till en kostnad om 1 500 kronor samt försäkringskostnader på bilen om ytterligare 500 kr i månaden. Detta är livsnödvändiga utgifter och lägger man till el (250 kr i månaden i hyresrätt) samt telefoni/bredband samt hygien om totalt 500 kronor så uppgår idag dräglig mininivå för de flesta till 8 750. Har man en sambo kan man dra av 3 000 kr för delad hyra/bil/el/bredband. Denna nivån, som innebär att klädkonsumtion och resor skärs ned till ett minimum, skulle de flesta i en riktig krissituation (läs krigssituation) klara i flera år. Inga problem!
Genomsnittslönen ligger idag på 27 000 kr, efter skatt blir det 20 500 kronor. Med andra ord klarar en singel en oväntad matprisökning om 11 750 kronor i månaden (dvs att matpriset ökar med 500 %) medan om man är sambo så har man en buffert om nästan 15 000 kronor VAR i månaden.
Med andra ord är den svenska beredskapen god, särksilt som man till och med idagsläget kan spara flera tusenlappar i månaden även om man så går på A-kassa.
Med andra ord: Skall det bli kris i den egna ekonomi så skall man först bli arbetslös i 1 år, sedan gå på socialbidrag i ett antal år innan det egna sparkapitalet ens naggas i kanten.
Som student klara man sig under flera år på en månadsinkomst om 7 500 kronor. De flesta har varit i den situationen.
Går det riktigt illa kan de flesta snabbt rätta mun efter storleken och gå ned till "studentkostnader".
I sådana fall klarar man i princip vilken kostnadsökning som helst på mat/bensin/el/hyra/skatt hur länge som helst. Även om man blir arbetslös.
Problemet är om man väljer att ställa sig utanför trygghetssystemet, som CornuCopia, och förlita sig på Google reklam. Vad händer om CornuCopia blir sjuk och frugan är mammaledig? Då blir det inte många kronor över till mat.
Vi som har ett jobb och är A-kassaförsäkrade klarar flera år i arbetslöshet.
Vi som är studenter har ju inte ens råd att leva på "en dräglig miniminivå" enligt dig.
Min budget ser ut ungefär som följer:
hyra 3000, mat 1500, festande 800, kurslitteratur 700, sparande och övrigt 1000.
Jag skulle alltså som max klara av en ökning av utgifterna med 1800 kr. Det är nog ändå att anse som ganska bra, dvs matpriserna kan öka 100%. Då skulle jag dock leva ett mycket fattigt liv.
Förstår för övrigt inte hur du räknar bilåkande som livsnödvändigt?? Det är mycket få studenter som har råd med sån lyx.
Hyresrätt för 4000? Med 2-3 barn springer en fyra-femma lätt iväg till 10-12000kr/mån. Ett liv utan/före barn brukar generera rätt stora "lätt insparade" utgifter. Skulle tro att barnfamiljerna har mindre marginaler.
För övrigt har jag svårt att tro att soc släpper på plånboken om du sitter på eget kapital
19:27, alla egenföretagare borde ha ett Wibble-konto för att hantera avbrott i intäktsflödet, eller för den delen säsongsmässiga inkomstskillnader.
I övrigt har vi marginaler i hushållet och trots våra små månadskostnader klarar vi att en av oss är sjukskriven/föräldraledig och den andra arbetslös. Det har vi klarat förr, och det klarar vi igen.
Jag kan för tillfället spara 11-12k i månaden. I värsta fall går det att dra ner på utgifter också, även om de är rätt låga redan. Men över 15k mer omkostnader i månaden så blir det svårt. Att inte kunna spara vore å andra sidan väldigt illa. Som jag ser det är jag i en rätt bra period i livet för att spara nu så får jag skaffa mig naturliga kostnadsökningar i form av barn senare.
Lite tråkigt att inte enkäten säger så mycket eftersom de flesta som läser här, på ett eller annat sätt är intresserade av ekonomi och investeringar. Hade medelsvensson fått svara, hade troligen utfallet blivit ett annat.
Är själv i läget att det känns nödvändigt att öka marginalerna, eftersom vi nyligen byggt hus.
Du milde vilka marginaler många har. Jag som trodde jag hade goda marginaler när jag kan klara 1-2000 utan att det blir kännbart. Och jag som alltid tyckt att jag har en rätt OK lön. Men jag kanske använder för mycket av den.
Bor man utanför större städer är bil ingen lyx, det är en förutsättning för att kunna ta sig till jobbet. 3 mil utan buss, när så hurtig är inte jag att jag cyklar. Ökar bensinen så minskas annan konsumtion, svårare än så är det inte. Att ta sig till jobbet går liksom inte att förhandla bort.
Fast jag är väl inte den ordinarie besökaren här, jag kom hit bara idag från en annan blogg.
/Inte glesbygdsbo egentligen, fast ändå lite
Koolt, en del kan lägga undan lika mycket som andra tjänar per månad. Alltså, vad gör ni av med alla de där tusenlapparna idag? Byter ni platteveapparater varje månad? Käkar ni löjrom varje frukost? (blir iochförsig bara 1500kr/månad. dåligt exempel)
Fast ni kanske bara staplar dem på hög eller eldar med i kaminen?
Jag råkar ha vetskap från konsumentverkets statistik att den genomsnittlige svensken får ut ca 1500 – 2000 kr utan att deras normala utgifter blir kännbara. Om vi ska utgå från kommentarerna så underskattas det nog hur pass hårt det kommer att kännas när nivån på 2000 kr blir nådd.
19:16: Med andra ord: Skall det bli kris i den egna ekonomi så skall man först bli arbetslös i 1 år, sedan gå på socialbidrag i ett antal år innan det egna sparkapitalet ens naggas i kanten.
Brrrr Fel! Du får tyvärr inte försörjningsstöd som det idag heter, om du har en sparbudget eller annan form "aktier"över ca 7000 kr. Bostadsrätt eller hus dylikt får du sälja direkt samt leva på din spargris.
De flesta verkar ta för givet som kommenterar här är att det som händer USA absolut inte kan hända i Sverige. Tro inte Kina kan rädda Sverige när de nu har nått inflation själva"old news". Ingen vet vad som egentligen kommer hända när kalaset brakar ihop.
Den som lär mentalt klara sig bäst inför detta är personer likt Guldkalle som inte har något att förlora. Bara att vinna.
Själv inväntar jag på att utomjordingarna ska anlända och smiska mänskligheten lite så vi kommer in på rätt köl igen:P Fast det lär inte hända på ett tag. Rätt trögfattade må vi vara med tanke på att vi inte lär oss av historien.
PS: Hoppas knäckebrödet kommer smaka Cornu dvs min kommentar.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Eftersom jag och frugan sparar 27K i månaden så klarar vi mellan 20-30K. Frågan är väl: – "Hur kul är det?" Detta med bibehållen levnadsstandard. Sen kan man ju alltid dra ner på bil, mat, nöjen etc.
Känns dock som om livet blir aningen tråkigt då.
Vad menar du skulle rendera en sådan extrem situation?
Anledning till kronor istället för procent är att procent inte säger någonting för oss andra. Kronor visar däremot på vad för chocker som går att hantera. De som ligger på 5000+ i marginaler kan leva med kraftigt höjda matpriser, medan de (bland läsarna) fåtal som ligger nere under 2000 kan få problem vid matprishöjningar eller elprishöjningar och de som ligger under 500 kan få problem vid bensinprishöjningar.
Med 5000+ så är det väl egentligen bara arbetslöshet, sjukdom eller höjd ränta som ställer till det.
Jmf med en barnfamilj med säg 6000 i matutgifter. 10% dyrare mat är 600 kronor, 20% är 1200 osv.
10 000 så försvinner onödig konsumtion, 10-15000 till så försvinner allt sparande, all amortering och säg upp allt som går att säga upp, dvs "bo kvar och ät dig mätt"-nivå typ…
Ja, bostadsrätt i Sthlm.
Det beror ju som sagt lite på situationen man har.
Men en villaägare med familj bör ju klara av iaf 5000 kr extra i månaden med rätt kort varsel, och utgifter på iaf 20000 direkt (om tex pannan måste repareras eller frysen går sönder) och mer än så på ngn månads sikt.
Har man bara 1000-2000 kr marginal så borde man kanske inte bo så dyrt då ?
Å andra sidan så kan man vara singel och bo i hyresrätt – då krävs det mindre marginaler, där en hantering av 2 kkr extra/mån kanske räcker – även om man bör ha ett sparkapital för oförutsedda händelser iaf…
@nordlandsdagar: Ja det är en mkt bra fråga ! När man var student klarade man sig på 7500 kr/mån netto. Jag klarade mig tom rätt bra – ingen lyx, men inte heller så att jag direkt saknade ngt. Men om man bor med familj i hus nära storstad så har man ju direkt en boendekostnad på uppåt 8000-15000 kr/mån. Lägg därtill sparande, en bil, och kanske ngn semester för familjen (även en inrikes sådan sticker iväg, bara ett besök på Liseberg med åkkort och mat osv drar iväg ett antal tusenlappar, åker man på en 1v charterresa (nu medans sånt går) så får man iaf räkna 20-40000 kr för en familj). För att inte tala om att en utemiddag på valfri snabbmatskedja sticker iväg på mer än 200 kr – skall man äta lite mer smakfullt så får man lägga på minst en hundring till. Sen barnkläder, dagis, mat osv osv – det blir en rejäl slant.
Och det är ju här man kan dra ner om det kniper:
Hoppa över semestern, dra in på sparandet, köpa billigare mat, köra mindre med bilen eller tom sälja den, planera bättre och inte äta ute, köpa begagnade barnkläder på tradera osv
/K
Vi sparar 15K i månaden, och kan väl ta bort 3-4 till på att sluta åka taxi annat än när det är svinkallt (ingen bil i Kiruna), lunchlåda och välgörenshets-stopp.
Med dagens priser kan vi leva snålt på halva min sambos lön, vidlyftigt på hela min eller som situationen faktiskt är, motsvarande hela min lön går till sparande och lyx, motsvarande hela min sambos till en god vardagsstandard.
Ett svar på två olika frågor?
Skulle utan problem kunna hantera 10k mer i utgifter i månaden men jag skulle aldrig tolerera det. Men har svårt att se hur det skulle ske, har 0kr lån och bor i HR skulle fastighetsvärden idiothöja hyran skulle jag bara flytta till en annan HR (bor inte i Sthlm). Även byta jobb är intressant, bra drag just nu i min inom mitt område.
Cornu, dina läsare har goda marginaler. Sambandet kanske är att de inte eller värderade sina bostäder högt. Och att de är goda ekonomer.
@Nordlandsdagar: 20k ungefär. Eftersom jag vill köpa en villa för barnens skull så går rubbet in på buffertkonto. Jag har samma åsikter om bostadsmarknaden som Cornucopia men tänker köpa nu ändå. Räknar med att ha förlorat minst 500.000 på den affären inom fem år.
@nordlandsdagar: När jag var student klarade jag mig lätt på 5000 kr/mån. Jag tog inga studielån och jobbade ihop på pengar jag behövde på "ledig" tid. Jag studerade 2000-2005 så jag antar att utgifterna gått upp sedan dess, men 7500 låter som mycket. Så det är garanterat möjligt att pressa sina utgifter ner sina utgifter även som student.
Idag känns det mycket bra att inte sitta på ett studielån i 300000 kr klassen som de flesta av min klasskamrater har.
Nu på endast en inkomst p.g.a. arbetslöshet.
Vi skulle kunna kapa ca 10.000->12.000 i onödig konsumption utan att amortering och räntebetalningar påverkas.(CSN, inga bostadslån, hyresrätt).
Med två jobb så skull vi kunna kapa dubbelt så mycket.
Vid dubbel arbetslöshet kan vi bo kvar i ca 4 år, men då lever vi på sparat kapital.
Det är mycket fabler online ska man veta. Tror inte på en anonym postare online, varför skulle de erkänna att de är blt?
Jag tror du Cornu får ta vad folk skriver med en nypa salt.
Lever redan snålt, och har stora marginaler, så det enda jag möjligtvis skulle kunna spara in på är prenumerationen på fantomen, men då säljer jag nog hellre bilen 🙂
Ja jag är verkligen förvånad över att så många (av den här bloggens läsare iofs, inte Svensson-representant) har så (i mina ögon) fantastiskt med pengar.
Jag är verkligen inte avis eller missundsam utan bara, förvånad. Ni måste ju ha fantastiskt välbetalda arbeten och jobba fantastiskt mycket för att lyckas spara/kapa/läggaundan 10-20 i månaden?
Jag som på riktigt tycker att vi har det riktigt bra och lever ett gott och rikt liv med låga utgifter och omkostnader på en inkomst som motsvarar vad en del av er kan spara/kapa/läggaundan per månad.
Hoppas att ni använder era generösa resurser vist och förståndigt. Ni har verkligen möjligheter.
Ja, var lägger man nivån för vad man klarar? Äter vi blodpudding, potatis, linser, vitkål och havregrynsgröt, hoppar över sparandet och semesterresan, lagar och lappar kläder, o.s.v. klarar vi en inkomstminskning/utgiftsökning på en bra bit över 10000. Inga lån har vi förstås…
Nu ska jag tillägga att varken jag eller frugan tjänar några jätteinkomster, men vi lyckas ändå spara över 10000 i månaden. Utan bil blir det lättare.
@norlandsdagar: Nu är kanske läsarna här inte medelsvenssons som sagt, men man kanske dessutom kan tro att många har två inkomster i hushållet.
Tjänar man då 55 kkr totalt (25+30 tex) så är det inte några fantastiska löner men helt ok. Det ger ca 35 kkr netto.
Har man då boendekostnader på ca 10 kkr, och mat + bil på ca 10 kkr så kan man lägga undan 15 kkr på sparande (!)
Nu tillkommer ju oftast lite andra saker som CSN, fackavgifter, dagis och kläder, minskad inkomst pga sjukdom och VAB osv – men säg 5-8kkr på sparande iaf…
Sen är det nog många som inte sparar dessa pengar, mer än möjligen till ngt särskilt inom ngt år då, men det är väl just det som är grejjen – då KAN man klara av en ökad månadsutgift, men sen vad man vill är en annan sak 🙂
/K
Som pensionär kommer jag (vi) aldrig att få ens så mycket påökt att det kompenserar inflationen – alltså får vi lägre och lägre marginaler vartefter tiden går. Nu tillhör jag inte fattigpensionärerna och vi kan unna oss utlandsresor 2 – 3ggr per år och vi kör bil 2000 – 2500 mil om året. Till stor del finansierar jag detta lilla extra genom uttag av tillväxten i min kapitalförsäkring. Svaret är alltså att vi inte kan behålla dagens standard ens vid ett inkomstfall av 3000 i månaden. Ändå lever och bor vi ganska gott.
Svarade 5-10.000 trots att det egentligen inte faller in i definitionen av permanent.
Marginalerna kan börja fall mot noll redan i höst när arbetslöshet kanske ska kombineras med deltid föräldraledighet. Ryyys men elpriset är låst även inför nästa vinter.
Ska jag vara ärlig så tror jag inte på att vi kan behålla några ekonomiska marginaler i längden då vi är akademiker som får vårt bröd om det finns marginaler och vilja i samhället. Tror vi kommer behöva:
1. Sänka värmen.
2. Äta kål och bönor.
2. Skrota bilen.
3. koppla ur telefonen.
…Ja vad ska man göra sedan, elda sopor?
/Tisgift
Frågan är ju vad man ska göra med alla pengar som blir över. Spara? Ja det gör jag men jag vet inte riktigt till vad, då jag redan nu har typ allt jag behöver. Gå ner i arbetstid kanske?
Lars, nu börjar det likna något!
Lars,
eftersom jag själv sitter med hjärtat i halsgropen och försöker reda ut hur vår familj ska kunna fixa boende med egen odling och alternativ uppvärmning etc – utan att ha några lån, så vet jag precis vilka hål du skulle kunna stoppa alla dina extra pengar i. 😉 Om de nu ändå värker i fickan alltså.
/LC
Stackars ostrogot som bara klarar 2-3 utlandsresor per år och 2500 mil med sin (förmodligen nya fina) bil varje år. Det är verkligen illa ställt med de som blir pensionärer nu som har betalda hus (tack vare inflation och förmånliga villkor på 70-80 -talet). Jag lider verkligen med dessa utarmade 40-talister med betalda båtar, bilar (ofta två så att frugan kan få ha sin egen lilla bil), husvagnar, husbilar, pensionsförsäkringar, aktier och sommarstugor inköpta till lågt pris och nu med femdubblat värde och villor som är kraftigt övervärderade och även de betalda. Hur ska de klara sig? Kanske skulle vi starta en insamling till förmån för dem?
Jocke-
jag sá att jag inte var fattigpensionär och jag tror de flesta inte uppfattade det som att jag sökte medömkan. Sens moralen som jag försökte få fram var att man bör se till att samla på sig en börsportfölj, en kapitalförsäkring eller en nätt guldhög medan man kan påverka sina inkomster.
I övrigt är min bil från 2004 och jag avser behålla den minst 3 år till, kanske beslutar om ytterligare tre år när den tiden kommer.
Två månaders vistelse på Costa del Sol kostar oss ca 15000 utöver två månader här hemma. En vårvecka på Sicilien kostade 5000 utöver vad den kostar hemma.
Anonym 24-09-40 med 10000 i "onödig" konsumtion, jämför klädkontot som enligt tidningsartiklar ofta lär kosta 5 – 8000/ mån för två vuxna.
Det verkar som om du behöver vidga dina horisonter, Jocke!
Jag undrar vad all denna bitterhet mot 40-talisterna kommer ifrån ?
Visst kan man tycka att många politiska beslut som drivits igenom som vi (60/70/80 talister) nu får ta konsekvenserna av inte var dom bästa och att samhället kanske kunde skötts lite annorlunda – men det var ju inte direkt så att 40-talisterna fick allt serverat på ett silverfat när dom fick bygga upp Sverige efter kriget.
Det är väl bara att vi jobbar vi också och bygger upp välfärden själva – vi kan väl inte förvänta oss att komma undan med 6h arbetsdag och ännu högre standard bara för att vi tycker "bör" ärva allt gott…
Förutsättningarna var väl trots allt inte så mkt bättre för 50 år sen !?
Ett avslutat världskrig med europa i ruiner, krig i Asien på 60-70 talet, Oljekris på 70-talet höga räntor och hög inflation på 80 talet, kalla kriget med höga försvarskostnader osv
Nu har vi andra problem, bla vad gäller energifrågan och miljön – men det klarar vi väl av !?
Många 40-talister kommer dessutom råka illa ut då pensionssystemet har gjorts som det gjorts nu och inte alls garanterar bra inkomster och som nybliven pensionär eller snart pensionär har man dessutom inte hunnit skaffa privata försäkringar kanske- om man litade på farbror staten dvs…
@ostrogot: Tycker det låter som du har en rätt behaglig pension utan överdrivna excesser – grattis – låter som ngt liknande jag skulle vilja uppnå 🙂
/K
För min del skulle jag kunna klara runt 5000 SEK utan att förändra min livsstil. Så jag svarade 2000-5000.
Dock finns det en hel del jag skulle kunna göra. * Ställa av bilen skulle kapa kostnader runt 3000 SEK i månaden.
* Laga mer mat själv, baka osv.
* Minska nöjesbudgeten som är relativt hög.
Sammantaget tror jag nog att om jag verkligen hade pressat mig skulle klara ökade utgifter på runt 8000 SEK. Fast vet de fan om jag hade tyckt det var särskilt kul 🙂
@norlandsdagar: Jag är den ovan som skrev att jag sparar 11-12k i månaden. Det kommer in 22k i månaden på kontot så jag spar 11-12k av dom. Den stora frågan är vad de som inte spar såna summor pengar gör för pengarna. Byta plattv en gång i månaden och äta löjrom till frukost varje dag möjligen? De som jobbar heltid och inte spar – och inte har barn – har oftast bara en enorm överkonsumtion av allt möjligt (och förespråkar ofta samtidigt vikten av miljövänlighet…:)
vi är ett pensionärspar med ca 25 000 kr netto/månad. Vi äger ett litet hus skuldfritt. Våra utgifter per månad i snitt ligger på ca 20 000 kr. Sedan tillkommer övrigt. Vi gör inga utlandsresor, men vi har ett litet sjöflygplan och två bilar.
Det blir inte mycket över till besparingar, men det behövs ej heller. Livet skall ju levas mens man lever eller…
Jag säger som Rolls Royce om sina hästkrafter: Tillräckligt!
Det är faktiskt inte så svårt att leva lyxliv på en, hyfsad men inte astronomisk inkomst. Det är bara att prioritera lite. Säga nej till ALLA välgörenhetstiggare, långivare och tidningsförsäljare, inte köpa nya kläder om de gamla håller, använda kondom (barn är fruktansvärt dyrt, och jag skulle inte älska mina barn om jag hade några), akta sig för kvinnor av mistelkaraktär (sådana som är klängiga och parasiterar), inte köpa lägenhet i flashigt område utan amortera på den man har, inte ha husdjur (tar dessutom tid), använda mammas och mormors gamla möbler…
…och vips har man råd att som jag ha två bilar (utan lån), lägenheten nästan betald, äta lunch ute varje dag och middag ute rätt ofta och ändå spara pengar. Vardagslyx!
Just nu tjänar jag bra, har fasta utgifter på drygt 10k i månaden. Jag har iofs aldrig levt särskilt "vidlyftigt" (ligger inte i min natur), men unnar mig vad jag nu vill ha.
I regel kan jag i slutet av månaden flytta åtminstone 10000 till sparkontot, ibland mycket mer, ibland mindre.
Så visst klarar man en hel del kostnadsökningar, och om man verkligen börjar snåla ännu mer.
Men samtidigt, eftersom jag är egen så kommer kostnadsökningarna slå på mina inkomster, då mina kunder i sin tur drar åt svångremmen.
Så i praktiken är jag egentligen osäker på hur mycket jag faktiskt kommer kunna klara utan att tvingas ta av mina besparingar.