När tekniknaivisterna diskuterar att marknadskrafterna och mänsklig uppfinningsrikedom och entreprenörsskap minsann med lätthet kan ersätta de fossila bränslena, så är det bra att titta på hur energimixen ser ut globalt.
Nedanstående graf illustrerar fördelningen hos först världen, sedan OECD följt av OECD-länderna, och längst till höger Kina, Brasilien, Dubai, Saudi-Arabien och Indien.
Tyvärr publicerar OECD-ländernas energivakthund IEA endast data för år 2007 på sin hemsida, men det får duga. Klicka på grafen för en lite tydligare bild.
Jag har här inte kompenserat oljeförbrukningen för export av raffinerade oljeprodukter, undantaget för Förenade Arabemiraten (“UAE/Dubai”) och Saudi-Arabien. Jag har även lagt till importen av dessa för Island och Luxemburg som annars inte förbrukar någon olja. Anledningen till att jag i övrigt inte strukit export av raffinerad olja beror på att det generellt enligt IEA rör sig om drivmedel till internationellt flyg och fartygstrafik, som man alltså normalt skall låtsas inte har något med landets konsumtion av olja att göra.
Sedan är ovanstående förstås en ögonblicksbild. Det framkommer bland annat för Sverige med betydligt mer kärnkraft än vattenkraft, då det tydligen var dåligt med vattnet just 2007.
Tittar man på den minimala andelen alternativa energikällor, så framträder Island och Nya Zealand här, och där beror tillförseln av alternativ energi främst på geotermisk energi, och går alltså inte att tillämpa i alla länder. Då är Danmark ett mer realistiskt exempel.
Sverige är nästan bäst i klassen, med ca 60% förnyelsebar energi och kärnkraft, klådda marginellt av Schweiz, och rejält av Island. Samtidigt får man krasst konstatera att vi alltså redan plockat de lågt hängande frukterna, och i princip bara har den mycket tuffa transportsektorn kvar. Å andra sidan är fossilgas den snabbast expanderande energikällan i Sverige om jag inte är felunderrättad. Man kan också konstatera att det så hypade Brasilien är mer oljeberoende än Sverige, trots allt tjat om etanol.
Sverige, Frankrike och Schweiz är de länder som har störst andel kärnkraft, eller om man så vill uttrycka det är de mest kärnkraftsberoende länderna.
Vill man hälla salt i såren på någon, så kan man t ex titta på krislandet Grekland som är ett av de mest fossilberoende länderna i OECD och med det EU. För övrigt är räntan på den grekiska 10-åringen i skrivande stund 7.88%.
I andra ändan av spektrumet så hittar vi alltså det tillika krisande Island, som är det land som är minst fossilberoende i världen. Med en så stor del av landets ekonomi och befolkning koncentrerad kring Reykavik, så lämpar sig landet väl för elfordon, även om el inte kan driva transporter till och från det isolerade landet som därmed har en helt fossil flaskhals för kontakten med omvärlden.
Det är också övertydligt att oljeländerna i Persiska Viken, i det här fallet representerade av UEA och Saudi-Arabien inte använt ett öre till att bygga ut någon förnyelsebar energi, utan är i princip helt beroende av fossila bränslen, undantaget lite återvinning av sopor eller eldning av buskar. När produktionen av fossila bränslen faller på allvar kommer ländernas kraftigt ökande befolkningar få problem och illustrerar tydligt varför exporten av olja riskerar att helt upphöra inom 20 år. Några alternativ för de länderna finns inte, och eftersom de fossila bränslena dessutom används för att desalinera saltvatten så är alternativet att exportera olja medan befolkningen dör av törst i öknen.
Ovanstående visar iaf vad som behöver byggas bort eller sparas in de närmaste decennierna, med tanke på peak oil i intervallet 2008-2015, följt av peak coal och peak gas i intervallet 2020-2035.
22 kommentarer
Anlednigen till att kärnkraft visas som större andel än vattenkraft är förmodligen inte vattenbrist utan den redovisningstekniska detaljen att kärnkraft alltid redovisas som termisk effekt istället för elektrisk dito. Detta gör att siffrorna för det mesta blir 3 ggr för stora.
Ett normalår för svensk kärnkraft ger ca 195 TWh termisk energi, och av detta blir ca 65 TWh elektricitet, vilket är lika mycket som vattenkraften.
Tack för förtydligandet, Mikael.
Här kommer ett exempel på detta… energimyndighetens statistik för 2009. Kolla sid nr 10 och 11.
Som du påpekar ligger Sveriges energiproblem främst inom transportsektorn. Så här transporterar vi oss i Sverige: Bil 82%, buss 9% järnväg 7% och flyg 2%. Som synes är vårt beroende av biltransporter totalt dominerande. Om vi skulle fördubbla resandet med kollektivtrafik (buss och järnväg) skulle biltransporter ändå stå för 50% av vårt resande. En fördubbling av tågtrafiken kräver gigantiska infrastrukturinvesteringar och en fördubbling av busstrafiken kräver astronomiska subventioner -utöver redan existerande. Bara att konstatera att vi för överskådlig tid är helt beroende av bilen. Bensin och diesel är en kommande bristvara och blir bara dyrare och dyrare. Lyckligtvis är Sverige ett av de få länder i Europa som kan bli självförsörjande på drivmedel för transportsektorn. Den biomassa som idag eldas upp i kraftvärmeverk kan i stället, via syntesgas, omvandlas till metanol, som är en utmärkt ersättning för bensin. För drift av tyngre fordon kan metanolen omvandlas till DME, som är en beprövad dieselersättning.
/Cyklar Rex
… och vad skall vi elda i kraftvärmeverken (elproduktion + fjärrvärme) istället?
Jag undrar hur mycket av skogsavfallet som verkligen går till fjärrvärme. Jag fick närmast en chock när jag läste energimyndighetens siffror och såg att Sverige tillförs ca 100 TWh ifrån skogsavfallet. Men jag ser inte att det går till hushållen. Var går energin egentligen? Används det lokalt på massa-fabrikerna? Spolas det bort som spillvärme?
Alla processer för att tillverka syntetiska flytande bränslen (Fischer-Tropsch m m) alstrar väl en hel del spillvärme? Den borde ju gå att använda i fjärrvärmenät om den inte är alltför lågtempererad.
Michael, nej det är fjärrvärme och kraftvärmeverk som tar skogsavfallet, plus processenergi massabruken. En liten del går till pellets eller ved till privatpersoner.
Sverige är så beroende av sitt skogsavfall att priset för flis och brännved gick om massavedspriset när skogsindustrin gjorde halt när finanskrisen var som värst. Utan avverkningar inget avfall…
… och vad skall vi elda i kraftvärmeverken (elproduktion + fjärrvärme) istället?
Törs man säga kärnkraft?
/Cyklar Rex
Båtar kan drivas av exempelvis drakar och kärnenergi, så Island kommer inte alls att bli isolerat bara för att oljan tar slut. Island kommer att klara sig bra. Dubai är kört.
Båtar drivas av drakar? Drakar finns väl inte på riktigt! Är det något från den isländska sagalitteraturen – vikingarna hade ju något som kallades drakskepp?
Men varför inte stora fraktfartyg drivs med atomkraft förstår jag inte. Hangarfartyg och ubåtar har ju gjort det länge.
Angående biomassor; 12 TWh per år går till uppvärmning i form av ved- och pelletseldning. Totalt förbrukas 42 TWh fjärrvärme per år, varav 70 % produceras av biobränslen, dvs knappt 30 TWh. Industrin förbrukar ca 55 TWh biobränslen per år, mestadels inom massa- och pappersindustrin.
Carl-Johan Hall,
Atomdriva fartyg ger fullt med juridiska och politiska problem, för att inte tala om säkerhetsproblem. Så lagom kul när någon sänker en atomdriven oljetanker i Singapores hamn.
Som tur var står handelsfartyg för en enormt liten andel av vår totala oljekonsumtion, och oljan har ett enormt marginalvärde inom shipping (och även inom jordbruket).
Vidare finns det mycket stor potential för energieffektivisering hos handelsfartyg. Se: http://www.stenabulk.com/Global/download/product_folders/brochure_E-MAXair.pdf
/Starvid
Intressant graf. Grekland är verkligen… kokt i bajs som det så vackert heter.
Lite lustigt är dock att Storbritanniens nya hangarfartyg drivs med bunkerolja… Med tanke på SB:s snabbt fallande oljeproduktion så hade en kärnreaktor varit ett lite mer genomtänkt val.
Ja, det är kul. Frankrike skulle ju bygga ett hangarfartyg av samma klass som britternas två nya, men har nu hoppat av på grund av att de vill ha reaktordrift. Det är ju fullkomligt vansinne att inte ha reaktordrift på ett örlogsfartyg som ska hänga med under de närmaste 50 åren, det skulle till och med CERA(!) hålla med om.
/Starvid
Man kan förstå att civila fartyg kan vara olämpliga för reaktordrift, bland annat ställs det ju extremt höga krav på personal och rutiner. För halvcivila ändamål som isbrytare kan jag dock köpa det.
Men för örlogsfartyg, speciellt större, så finns det väl väldigt liten anledning att inte ha reaktordrift. Verkar väldigt dåligt investerade pengar av SB iaf.
Som bonus kan man även utforma reaktordrivna örlogsfartyg så att de kan agera reservkraft till nätet och kopplas in på ett lands elnät via en "fet" kabel. Kan t ex komma extremt väl till bruk vid t ex katastrofer som i Haiti.
Rutinmässigt kan man annars se det som en möjlig inkomstkälla för marinen när man ligger i hamn, att dumpa ut elen på nätet när man ankrat upp:-)
Tillägg: Moderna fartyg är väl oftast dieselhybrider idag, dvs en dieselgenerator som kör mot enorma ackumulatorer och själva drivmotorerna är elmotorer. Har för mig att de nyaste Stenafärjorna är sådana iaf.
Att istället för en dieselgenerator ha en kärnreaktor förändrar inte själva drivlinan, bara en annan slags generator.
@Carl johan hall:
Nej det är itne en saga faktiskt:
http://www.treehugger.com/files/2008/03/beluga-skysails-cargo-ship-kites.php
Det reducerar energiåtgången med en hel del.
Lägg därtill tex STENAs försök med kavition för att minska friktionenj, och sen en fossilsnål energikälla.
Men som cornu alltid påpekar, så är det lite skillnad med försök och massimplementering…
/K
Jag vill påstå att örlogsfartyg är mindre lämpade för kärnreaktordrift än civila fartyg, på grund av deras betydligt större risk för att råka ut för en inneslutningsbrytande händelse. Örlogsfartyg löper på grund av verksamhetens natur betydligt större risk för att råka ut för kraftigt yttre våld än civila fartyg, och konsekvenserna kan minst sagt bli besvärliga. Rent säkerhetsmässigt praktiskt (men inte politiskt och marknadsmässigt) vore det bättre att låta större fraktfartyg bli atomdrivna än örlogsfartyg.
Dieselelektriska fartyg är sällsynta bland dagens fraktfartyg, och dieselhybrider finns i princip inte alls. Det är fortfarande den energieffektiva mekaniska kraftöverföringen som gäller på en stor majoritet av dagens nybyggen. Stenas AirMAX-fartyg är en intressant lösning (även om det är luftkudde snarare än kavitation), men man ska ta deras besparingssiffor med en rejäl nypa salt. Det är oseriöst att räkna besparing i ton bränsle när man går från ett bränsle till ett med högre energitäthet. Det är den förbrukade energimängden som är relevant, inte bränslets vikt.
Men det är onekligen så att det finns utrymme för både energibesparing och alternativa energikällor inom sjöfarten.
Anonym 22:31,
Reaktordrivna fartyg tenderar att bara finnas i blåvattenflottor, hangarfartyg, ubåtar och de största kryssarna, vilket betyder att om de sänks kommer det oftast att ske på djupt vatten, och då är det egentligen inget att oroa sig för. Dussintals havererade atomubåtar finns utspridda på våra djuphavsslätter, utan att göra någon skada. De ligger där de ligger.
/Starvid
PS. Skulle man bygga atomdrivna handelsfartyg skulle man nog i första hand bygga de största fartygen med atomdrift. VLCC t.ex, ironiskt nog. Kanske malmfartyg eller enorma containerfartyg med.
Ballast vore dock förstås enorma kryssningsfartyg som korsar Atlanten i 35 knop när ingen längre har råd att flyga… 😉
Det är naivt att tro att atomdrivna krigsskepp i framtiden bara kommer att sjunka och haverera på samma sätt som de tidigare gjort. De byggs med betydligt sämre säkerhetssystem än landbaserade atomenergianläggningar, och de utsätts för betydligt större yttre risker.
Sänks de på ett stillsamt sätt, med opåverkad reaktorinneslutning eller på stora djup långt från land, så blir konsekvenserna små. Tyvärr kan man nog inte förutsätta att det kommer att bli så vid nästa stora konflikt.
Jag är positiv till atomenergi, och har erfarenhet av att arbeta med drift av både fartyg och kärnkraftverk (även om jag är långt ifrån erfaren, expert eller insatt i alla delar av verksamheterna), men jag tycker inte att krigsskepp är det mest lämpliga användningsområdet för marin atomenergi.
/A2231