Den grekiska regimen har som bekant genomfört diverse åtstramningar i ett försök som påstås sänka underskottet till 8.7% av BNP under 2010. Det hjälper förstås inte, eftersom statsskulden fortsätter öka.
Vill man illustrera detta grafiskt så kan vi titta på grafen nedan. Visserligen faller Grekland lite grann ner mot det enligt EMU acceptabla underskottet på 3%, men skulden fortsätter förstås att växa.
Nu uppfyller förstås inte ett enda euro-land de konvergenskrav som är ställda på medlemmarna av EMU, men att alls påstå att Greklands eventuella åtgärder räcker är alltså att säga att stabilitetspakten för EMU inte längre gäller.
Euroländerna framstår allt mer som ett skämt, ett svagt och urvattnat skämt. Det är inte en någon som längre skrattar åt skämtet.
Vår väldelige Anders Borg påstår att Grekland tagit ett steg i rätt riktning. Men det krävs betydligt fler steg för att fortsätta i rätt riktning. Minst två sådana steg till för att gå ner till överskott i statsfinanserna, och sedan en lång pina i att trycka ner statsskulden under 60% av BNP igen.
13 kommentarer
Kan det vara lönsamt att ha en Mini Future Eur/Sek(Short) ?
Dvs kommer Euron att sjunka i förhållande till kronan och i så fall hur snabbt ? Hmmmm…
Spanien är med i piigs pga av deras höga arbetslöshet som är nästan 50% bland unga människor. Plotta skuld/arbetslöshetskvoten så får vi nog en lite annan bild.
Cornu,
Du har visserligen rätt i sak när du säger att vare sig Grekland eller Euro-länderna uppfyller sina egna krav. Men, du missar en viktig sak. Politik är det möjligas konst och då är fakta och rätt i sak underordnat. Om verkligheten inte stämmer med kartan så gäller kartan.
/Morfar
Återigen – efter några dagars snyggt statistikplottande av C, undrar vi hur länge dessa obalanser kan pågå. Kan det pågå så länge att obalanserna hinner rätta till sig? Det är nog den stora frågan.
Det talas inte så högt om Sveriges siffror märker jag, är det månne valår?
Skulle vara intressant med en plot över hur Sveriges budgetunderskott varierar med olika regeringar.
Fast de har väl bara otur.
@Henrik – Sverige finns ju med i statistikgrafiken, men vi ligger ganska bra till, så det finns väl inte så mycket att säga?
Faktum är ju att de senaste regeringarna har varit överens om vikten av en stram budgetdisciplin. Göran Persson hade ju faktiskt mycket bra ordning på finanserna de sista åren, och Anders Borg håller ju också rätt hårt i plånkan. Sverige är ju ett av de få länder som har som finanspolitiskt mål att vi över en konjunkturcykel ska ha överskott i statsfinanserna. Medan exempelvis euroländerna har som mål att underskottet ska vara max tre procent, så har Sverige som mål att vi ska ha överskott. En himmelsvid skillnad, som alla partierna utom Vänsterpartiet är överens om!
Dessutom är väl Sverige ganska ensamt om systemet med utgiftstak, som ju har varit ett mycket effektivt verktyg för att hålla ordning på statsfinanserna. Och alla partierna utom Vänsterpartiet är ju också överens om att utgiftstaket ska finnas kvar. Återstår bara att se hur de rödgröna ska kunna få ihop en gemensam finanspolitik, med tanke på att Lars Ohly vill riva upp utgiftstaket. Dessutom är det ju lite oroväckande att om de skulle vinna valet så är väl Ohly en av kandidaterna till finansministerposten. Då är det nog ajöss med våra sunda statsfinanser som Persson, Borg, m.fl. fixat.
"Pina ner skulden till under 60% av BNP."
Så går det inte till i de bästa av alla världar!
Det är BNP som skall växa snabbare än skulden så BNP pressas upp över 60%.
Grekland lockar flera sommarturister redan i Mars-så det kan nog gå.
Men största BNP förändringen kan nog åstadkommas med vitfärg!/Oppti
Enligt grafen ligger ju Sveriges budgetunderskott på 7%, kan väl knappast anses vara bra. Särskilt inte när inga större stödåtgärder/investeringar satts in. Masspraktiken på skatteverket har väl inte trätt i kraft än?
Och det är väl Borg som har fixat det, inte Ohly eller Wetterstrand eller Sahlin.
Hur ser det ut historiskt? Kan man hitta motsvarande data för 1980, 1990, 2000?
@Henrik, du läser grafen fel. Det står "Debt change", inte hur mycket budgetunderskottet är.
"Debt change" är bättre, eftersom man kan maskera faktiska underskott bokföringsmässigt.
Vad ska man annars kalla underskott i statens budget för? Men eftersom det delvis är orsakat av ofinansierade skattesänkningar så är det väl ok antar jag.
Henrik. Varför talar du om ofinansierade skattesänkningar? Tala istället om ofinansierade utgifter. Skatt är något staten tar av arbetarna för att göra något för det gemensamma. En sorts upphandling.
Mao finns det egentligen aldrig ofinansierade skattesänkningar utan det är ofinansierade utgifter som är problemet. Oavsett vilken nivå skatten ligger på.