De flesta av de paradigmer och det mesta av den erfarenhet och de hypoteser som vår moderna ekonomi bygger baserar sig på evig ekonomisk tillväxt, låt oss kalla den för den eviga tillväxthypotesen. Detta trots att vi bor i en ändlig värld, där t ex tillväxten av underliggande naturtillgångar är noll, eller rent av negativ.
Även aktieinvesteringar baserar sig alltså på den eviga tillväxthypotesen. T ex förutsätter en lönsam investering i Ericsson att bolaget skall kunna expandera sin vinst och omsättning snabbare än inflationen för all framtid, eller för den delen att någon annan skall tro att de kan göra detta och därför köpa aktierna av dig, rent av genom bud på bolaget.
Men värderingar av en del aktier baserar sig faktiskt på att deras verksamhet är ändlig. Detta gäller främst råvarubolag inom icke förnyelsebara råvarutillgångar, t ex olje- och gruvbolag. Dessa värderas lämpligen baserat på ett nuvärde på deras bevisade tillgångar i backen. Så trots att den eviga tillväxthypotesen är fel, så kan alltså råvarubolag vara värda att investera i, så länge dessa är värderade lägre än önskat nuvärde på reserverna.
Man kan fundera på hur man skall ha evig inflationsjusterad tillväxt inom t ex skogsindustrin. Uttaget av skog måste över tiden vara i princip konstant. Tar man ut mer än vad skogen växer, t ex genom skogsskövling i oreglerade U-länder, så tar råvaran slut en dag. För en enskild skogsägare är det rent av så att skogen växer i princip omvänt exponentiellt. I princip växer skogen linjärt, alltså inte med ränta-på-ränta som i övriga ekonomin, utan i praktiken med fallande förräntning. Det är rent av så att när skogen passerat slutavverkningsåldern så går tillväxten mot noll, även om den aldrig riktig når fram dit.
På samma sätt blir det inom de flesta förnyelsebara naturtillångar. Tittar man på vattenkraft så avtar tillväxten i takt med att de lågt hängande frukterna blivit utbyggda, och det enda sättet att över tiden få fortsatt branschtillväxt är att få prisökningar på produkten, elen, som överstiger inflationen, samtidigt som kostnadsökningarna skall vara lägre. Detta gäller förstås även underleverantörerna. När alla vattendrag i världen är utbyggda, så kan inte underleverantörerna längre växa utan får nöja sig med att leverera reservdelar i en jämn ström utan någon inflationsjusterad tillväxt.
Baserat på att vi faktiskt står inför tillväxtens gränser de närmsta decennierna, så bör man ha detta i åtanke om man vill koncentrera sina inkomster mot aktier och finans.
Det är en anledning till min policy för att ta en vinst. Du har inte tagit en vinst och blivit rik på riktigt förrän du faktiskt gjort något i verkligheten med pengarna, gärna investerat i varaktigt realkapital.
Vän av ordning påtalar nu att det alltid kommer finnas branscher och regioner som visar tillväxt, och visst är det så, även om det då kompenseras av negativ tillväxt i andra regioner och branscher. Men över tiden blir tillväxtsektorerna allt färre, och utrymmet för att kunna “leva på aktieinvesteringar” minskar därmed över tiden. Med allt färre tillväxtsektorer så riskerar också bubblorna bli både större och snabbare i framtiden när investerare flockas till allt mindre volym av tillväxt att investera i.
Så frågan är om en paradigm som fungerar idag kommer vara så lyckad om t ex 20 år? Det som varit sant de senaste decennierna är inte nödvändigtvis sant om några decennier.
Vi kan inte heller förvänta oss att den majoritet av jordklotet som idag inte har vår levnadsstandard någonsin kommer kunna upprepa den tillväxt vi i väst fått uppleva, eftersom denna bygger på nyttjande av U-ländernas naturtillgångar. Vem skall nuvarnande U-länder suga ut? Tyvärr stoppade musiken och det fanns inte stolar kvar att sätta sig på. I väst byggde vi början av vår ekonomiska framväxt på våra egna naturtillgångar, för att över tiden allt mer börja tömma u-ländernas tillgångar så dessa inte längre har en möjlighet att själva upprepa det västerländska undret, speciellt inte som de har fått alldeles för stor befolkning i förhållande till resurserna. Jämför med Sveriges befolkning i förhållande till naturresurserna för 200 år sedan…
Frågan är om vi som samhälle är redo? Frågan är om vi som investerare är redo? Att döma av de önskningar om fortsatt evig tillväxt som verkar komma från Köpenhamnsmötet så är vi uppenbarligen inte redo. Ovanpå detta har vi även fläskberget som skall gå i pension med de stora kullarna av 40- och 50-talister, vilket kommer sätta ett tryck på världens aktiemarknader när pensionerna skall lyftas ut. 40- och 50-talisterna hoppar av pyramidspelet, och 60-, 70- och 80-talisterna får stå kvar och tacka för kaffet.
Aktiemarknaden är i princip ett nollsummespel, eller rent av ett pyramidspel. Så länge allt fler hoppar på med allt mer pengar fungerar det. Men det gäller att hoppa av i tid.
Genom att göra det successivt via reala investeringar så kommer man åtminstone inte sitta där som ett fån och undra vad det var som hände när den underliggande eviga tillväxthypotesen visade sig vara fel.
Glöm inte att justera allt för inflationen. Siffervinster är ett underlag för reavinstskatt, även om de inte överstiger inflationen. Men det lär man tala tyst om så länge det går.
23 kommentarer
Men skulle man inte kunna tala om både extensiv och intensiv tillväxt?
Om vi använder jordbruket som modell skulle då extensiv tillväxt vara att lägga allt mer jord under plogen, vilket förstås inte går att göra för evigt, medan intensiv tillväxt dels är att höja produktiviteten per hektar med bättre grödor, konstbevattning, gödsling, bekämpningsmedel och så vidare, och å andra sidan genom att odla mer högavkastande produkter?
Det vill säga, naturen må ha begränsade resurser, men människan kan fortfarande komma på bättre sätt att utnyttja dem, och effektivare sätt att organsiera sitt samhälle.
/Starvid
Starvid, du har fortfarande en högsta möjliga skörd per hektar på en given åker, givet alla tänkbara åtgärder, där många dessutom förutsätter insatser av andra ändliga eller begränsade naturtillgångar – energi, vatten, bekämpningsmedel och konstgödsel etc.
Dessutom visar sig en del åtgärder inte höja lönsamheten, annat än för Monsanto, så undantaget marknadsföring så gynnas inte brukaren av dessa åtgärder.
Man kanske kan pressa upp siffrorna, men det blir allt mindre avkastning hela tiden.
Dessutom är just jordbruket en väldigt liten del av vår ekonomi idag, så det är oavsett inget bra exempel.
Nå, gott och väl då. Låt oss istället prata om gruvindustrin, en sektor som ligger mig varmt om hjärtat.
Där ser man en ständig kamp mellan fallande malmhalter som driver upp kostnaderna och förbättrade brytningsmetoder som driver ner kostnaderna. Varför det är självklart att säga att den ena ska vinna, är svårt att se. Särskilt när man talar om järnmalm (eller uran), som finns i mer eller mindre obegränsade mängder när man går ner lite i malmhalt eller ser sig om efter mer oländiga områden. Exempelvis: http://en.wikipedia.org/wiki/El_Mut%C3%BAn
Sen kan dock priserna ändå gå upp i långa loppet, exempelvis på grund av ökande efterfrågan (Kina, Indien etc).
En annan intressant fråga är ju dock vad som händer i praktiken om vi når tillväxtens gränser. Steady state economy, ja hur skulle en sådan se ut?
Ovanstående var också Starvid.
Framtidens råvarugruvor kommer inte att ligga på otillgängliga platser. Det kommer att vara alla soptippar vi i västerlandet har byggt upp de senaste 50-60 åren.
Återstår då energin. Det var ju just det. Energin.
Sant att jordbrukssektorn bara är en liten del men argumentationen för att tillväxten inte är begränsad blir ju bara än starkare om man ser på branscher som blir allt viktigare. Tillväxten idag ligger ju ofta i helt immateriella produkter som bättre och bättre mjukvara. Skillnaden i boendekvalitet idag jämfört med för femtio år sedan är inte primärt en fråga om materialtillgång utan att kunskapen om hur man bäst utnyttjar material till att skapa optimala boenden. Osv. Tillväxt, eller ännu mer korrekt, ekonomisk utveckling handlar om hur vi organiserar resurserna snarare än ökat resursuttag. Visst finns också i teorin en ohållbar tillväxt baserad på ständigt ökat resursuttag men eftersom den är ohållbar kommer den minska i betydelse i praktiken. /cfjae
Anonym: Det är lätt att tro att alla de tjänster vi producerar i det moderna samhllet är frikopplade från fysiskt resursutnyttjande. Du säger t ex "Tillväxten idag ligger ju ofta i helt immateriella produkter som bättre och bättre mjukvara." Jag bara frågar mig hur mjukvaran skulle ha kunna utvecklas och blivit mer och mer avancerad om inte hårdvaran parallellt hade utvecklats i en rasande fart. Hela datorutvecklingen de senaste tjugo åren bygger ju på ett otroligt slit och släng. För att kunna utnyttja ny mjukvara så har vi tvingats byta ut datorer som, ifall inte mjukvaran hade utvecklats så snabbt, förmodligen skulle ha hållit i fem-tio år till.
Nästan vilka tjänster man än analyserar drar i förlängningen energi eller resurser på ett eller annat sätt. Någonstans finns en gräns för tillväxten, om vi inte tänker oss ut till andra delar av universum.
Ett av de bättre inlägg du skrivit på länge, Cornucopia!
Krävs bara att jag är lagom avstressad för att jag skall kunna klämma ur mig något sådant, Flute.
Oerhört välskrivet och bra sammanfattat. Du är helt på pengarna! Tack!
Jag tror att du har fel. Låt mig förklara varför.
I någon mening kan man säga att den som äger aktier lånar ut pengar till det företag i vilket han köper aktier.
Alla företag måste med tiden byta ut all utrustning och liknande. Volvo använder inte samma maskiner idag som på den tiden då man tillverkade Amazoner.
Aktieägarna bidrar till finansieringen och kommer så länge bolaget går med vinst att förränta sina pengar.
Eftersom för all framtid alla maskiner och liknande inom en viss tid kommer att behöva bytas ut finns det ett evigt bestående finansieringsbehov och så länge detta finansieringsbehov består kan man tjäna pengar genom delta i finansieringen och ha andel i vinsterna.
Antag att det inte behövs fler containerfartyg. Betyder detta att det inte behöver byggas fler containerfartyg? Nej, givetvis kommer de redan existerande fartygen att behöva bytas ut i takt med att dessa slits ut. Alltså kommer man för all framtid kunna tjäna pengar på att finansiera nya containerfartyg.
Dessutom är det ju utan tvekan så att endast ett litet fåtal länder har en verkligt hög levnadsstandard. Tänk vidare på att Mexikos befolkningsmängd har trefaldigats sedan 1960-talet och att Mexikos levnadsstandard är mycket lägre än den i USA.
Om Mexiko och USA får likvärdig levnadsstandard betyder detta att man kommer att ha enorm tillväxt i Mexiko.
Dessutom måste exempelvis alla i USA förefintliga jordrbuksmaskiner med stor sannolikhet ersättas av helt nya maskiner inom de närmsta 40 åren. Givetvis kommer de som finansierar dessa maskiner att vilja ha avkastning på det kapital de satsat.
Så även om USA:s BNP per capita kommer att stagnera eller redan har stagnerat för all framtid betyder detta inte att det kommer att finnas ett enormt finansieringsbehov i USA.
Om vi redan i dag förbrukar resurserna hos 1,4 jordklot så är det klart att vi redan har frågan om begränsad tillväxt här. Men det är inte detsamma som ingen tillväxt.
Frågan är inom vilka områden det gäller. Det är då det blir en tidsfråga och fråga om hur fort det går.
Som Flavian skriver så kommer en del befintliga saker att ersättas, kanske delvis genom återanvändning men också delvis genom ny teknik.
Ett exempel. Att bygga telenät med kopparkablar till alla sätter stor press på tillgången på koppar vilken är begränsad. Kan man i stället bygga med fiberoptiska kablar som är gjorda av sand, som det ju finns mer av, så kan man bygga mer och till fler under lång tid. Och i tider av ökande miljömedvetenhet så borde rimligen övergången från "smutsig" teknoligi till mer "grön" ge mycket ny tillväxt.
Så länge det gäller ny teknik och innovationer så kan nog tillväxt fungera länge. Samma sak genom att fler får det bättre. Vissa resurser kan frigöras genom att ren icke livsnödvändig överkonsumtion begränsas.
Det som verkligen blir kritiskt är de rent livsnödvändiga begränsningarna som vatten och föda. När de tryter kan den sociala oron bli för stor.
Över tid ersätts ju till och med människorna i systemet men så länge de blir fler och ökar sin konsumtion av begränsade råvaror eller konsumtion av förnyelsebara resurser i en takt som överstiger förnyelsetakten så stämmer ditt resonemang rent teoretiskt och det blir en fråga om tidsfaktorn.
Mycket att hålla koll på som investerare och att oroa sig för som medborgare. Som slutsats tror i alla fall jag att de sociala konsekvenserna är värre än de investeringsmässiga inom överskådlig tid även om de sociala konsekvenserna kan leda till att själva de finansiella systemen blir instabila och darriga vilket vi ser exempel på nu.
Att ersätta befintiliga anläggningar leder i teorin inte till någon ekonomisk tillväxt, om inte priset på de nya anläggningarna har stigit mer än inflationen. Dyrare anläggningar, maskiner och infrastruktur leder förstås till just inflation som tar ut eventuell tillväxt.
Tillväxt får vi om vi ökar antalet anläggningar, eller ersätter dem i allt högre takt, dvs kortar ner livslängden för varje generation.
Hur det skall vara möjligt i en värld med ändliga resurser låter jag vara osagt.
Sedan finns det i specifika fall möjligheter, t ex att byta alla kopparledningar mot optofiber, vilket även frigör koppar till annan tillväxt (fler elprylar per capita). Men det skulle som sagt innebära dyrare infrastruktur, och med det inflation.
I en steady-stateekonomi, hur nu den skulle se ut, så skulle anläggningar, infrastruktur, maskiner och byggnader bytas ut i en jämn takt. Det skulle finnas utrymme för vinst, men inte för tillväxt. Och då får man fråga sig om man är intresserad av att "låna ut" pengar till ett företag via aktieköp när utdelningen bara är 2-3% efter skatt, eller om vi först skall sänka aktiekurserna med 60-80% så utdelningen blir uppåt 10%?
Innan kurserna sänkts till den nivån, hur intressant blir det att investera i aktier i nolltillväxtsamhället?
Flavian, du skrev:
"Om Mexiko och USA får likvärdig levnadsstandard betyder detta att man kommer att ha enorm tillväxt i Mexiko."
Alternativet är ju en enorm krympning av USA:s ekonomi, ner till Mexikonivå. Med krympande energiresurser är det troligen det vi kommer att se istället.
Flavian, det är förstås antagligen som Flute säger.
Eftersom naturtillgångarna inte räcker så kan vi bara få tillväxt i U-länderna om vi får motsvarande negativ tillväxt i I-länderna.
Dessutom är inte befolkningsmängden lika, skulle U.-länderna nå våran levnadsstandard skulle det inte längre gå 1.4 jordklot, utan 7 jordklot eller något sådant.
Jag tycker också det är helt fel att direkt koppla tillväxt till mer utnyttjande av naturresurser !
Jag tror att vi i framtiden (läs om 50,100,150 år) kommer ha ett stort problem: Hållbar Energikonvertering!
En 100% ig eller närapå 100%ig återvinning är inte på något sätt omöjlig så länge det finns energi att konvertera en produkt till en annan.
I teorin kan du hälla lite grundämnen i en låda, och få ut en cool sammansättning av dessa – och tvärtom.
Det är till och med så att redan idag finns det anläggningar, iof på försökstadiet, som man matar med sopor och får ut energi + grundämnen ur !
I dags läget får man dock mata in energi, eller i bästa fall gå +-0 och återvinningsgraden ligger inte på 100% – men det är på gång…
När det gäller investeringar så tycker jag inte heller att man nädvändigtvis måste investera i bolag som ger mycket tillväxt i evighet- man kan ju också satsa på avkastning: Dvs lägger jag in 100 kr i en guldgruva, och den under sin livstid ger aktieutdelningar på motsvarande eller högre belopp (inflationsjusterat) så har jag ju gjort en bra affär !?
Och när det gäller just tjänstesektorn, och mjukvara osv – så är förhållandet mellan tillväxten inte linjärt mot naturresursutnyttjandet – lite beroende på kraftkällan förstås eftersom datorer kräver elenergi – men smaratare tjänster behöver inte nödvändigtvis kräva mer energi heller, man kan komma på smaratare och energieffektivare algoritmer…
/K
K, om guldbolag så tangerade jag det i texten, köper ändliga råvarubolag för lägre pris än önskat nuvärde så är det en bra affär trots ändliga resurser.
Vad gäller tjänster. Du har fortfarande tillväxtproblemet. Skall alla (IT)-tjänsteleverantörer visa tillväxt behövs det fler och fler kunder, dvs fler och fler datorer som använder massvis med ändliga naturtillgångar, och ökar energiförbrukningen.
Minns inte siffran, men Internet och IT-infrastruktur drar idag (flera) hela procent av världens totala energikonsumtion, och de är oaktat energiåtgången från gruva till infrastruktur, utan handlar bara om driften…
Klas,
Jag tror att vårt största problem alla kategorier är befolkningstillväxten.
Ett fattigt Europa började utvecklas en gång i tiden genom att börja exploatera nya områden och nya naturresurser med hjälp av ny teknologi.
Du talar om 50, 100 och 150 år fram i tiden. Med perspektivet 150 år tror jag det blir teknologiskt möjligt att exploatera nya världar igen.
Europeerna började utforska i slutet på 1400-talet. Det nådde sin peak på 1800-talet. Tog alltså drygt 300 år att "erövra" det nya.
Numera går det minst dubbelt så fort även om det är krångligare att färdas till planeterna än att segla till Asien/Afrika/Amerika.
/Morfar
Vi kan här ha en intellektuell och akademisk övning i hurivida det är logiskt att livnära sig på aktiehandel i en ekonomi utan tillväxt och utgå från det faktum att aktier ju är andelar i ett företag och deras värde kan omöjligt växa såvida ekonomin inte växer.
Väldigt intressant.
Men det förefaller för mig inte som att en sådan diskurs på något sätt berör de underliggande mekanismer som gör att en del folk kan tjäna pengar på andra genom aktiehandel, eller hurivida de kommer att kunna fortsätta att göra det i en ekonomi utan tillväxt.
hewood, det fanns säkert en poäng där, men du har antagligen högre IQ än mig så jag missade den.
Du håller med om tesen att aktier inte (generellt) borde vara en lönsam investering i en tillväxtfri ekonomi, men tycker att hela den diskussionen är oväsentlig?
För de få kommer ändå kunna tjäna pengar på de många?
Om jag låter intellektuell är det för att jag dricker vin och lyssnar på electro. Sorry!
Jag tror att aktier är en lönsam investering även i en ekonomi utan tillväxt. För jag tror att möjligheten att tjäna pengar på aktiemarknaden inte bygger på oändlig tillväxt, utan på att kurser går upp och ner över en överskådlig tid framåt.
Däremot tror jag att (köpa aktier för att) investera i företag är mindre lönsamt i en ekonomi utan tillväxt—om alls. Det kan nog bli knapert med återbäring.
Jag tycker att diskussionen är väsentlig! Sorry. Jag menade bara att möjilgheten att tjäna pengar på aktier inte förutsätter att företag går bra hela tiden, eller att ekonomin växer. Det enda som behövs är att folk beter sig som folk. Därmed tycker jag att diskussionen borde handla mer om hur folk beter sig, och varför, än om ekonomin.
Konstigt sidospår: Jag tror att vi skulle kunna skapa en virtuell aktiemarknad med virtuella aktier såsom "kärlek", "delfiner" och "MacBook" och så länge media talar seriöst om den och analytiker i slips ritar diagram skulle den fungera precis lika bra som en riktig aktiemarknad och folk skulle kunna tjäna pengar där—trots att den inte bygger på någon ekonomisk tillväxt eller någon ekonomi alls, för den delen.
Jag tror finanser och ekonomi är två saker som idag är tätt sammanknutna, Men jag tror inte att de behöver vara det.
Mer rödvin… : )
(PS. Jag gillar din blog Cornu! Menar inte att vara dryg eller nåt.. DS.)
Hej Cornucopia
Mycket intressant
Jag vet inte om du sett denna ganska nya artikel om kopplingen mellan ekonomisk tillväxt och energi http://www.unews.utah.edu/p/?r=112009-1
Jag har inte kommit åt orginalartikeln ännu men den lär väl dyka upp på nätet.
Den ligger väl i linje med dina tankar, men den är även kritiserad av framför allt ekonomer. Tim Garrett, författaren, är fysiker.
Intressant diskussion.
Naturligtvis kommer vissa sektorer att visa tillväxt, inte helt sällan kommer denna att vara på bekostnad av andra sektorer.
Jag tror absolut att IT kommer att vara en sådan sektor. Många tillväxtraketer de senaste åren har varit företag som verkat inom IT-sektorn, t ex Spotify. Den främsta anledningen till att jag tror att vi kommer att få se en ökad tillväxt inom IT är att förutsättningarna har ändrats radikalt de senaste 20 åren. Idag kan man med enkla medel få vilka apparater som helst varsomhelst i världen att utbyta information med varandra. Möjligheterna som detta för med sig är inte på långa vägar uttömda.
Tack för intressant blogg!