Det kan vara intressant att titta på hur svenska folkets tillgångar ser ut. Eller har sett ut. SCB släpar efter ett år, så den senaste datan är för 2007, dvs per 2007-12-31, och om ungefär en månad publicerar man datat för 2008. Visserligen ger SCB löpande ut svenska folkets sparbarometer, men den tar bara hänsyn till finansiella tillgångar och medlemskap i bostadsrättsklubbar, och inte reala tillgångar.
De reala tillgångarna nedan avser beräknat marknadsvärde, och det gäller även de finansiella tillgångarna. Som alla vet så är det mesta av svenska folkets tillgångar nedplöjda i den oftast belånade bostaden, så till en början så tittar vi på hur det ser ut utan bostäder och fritidshus. Allt fler taxerade fritidshus, speciellt i stortstadsområdena, används som just bostad.
Onoterade aktier, inklusive egna aktiebolag, är värderade till noll och finns alltså inte med. Här finns alltså ett mörkertal, speciellt bland egna företagare som kan ha betydande tillgångar i aktiebolag.
Vi ignorerar även skulderna nu.
Den största tillgången utanför bostaden är alltså bankkontot med i medel 91 000:- SEK, följt av ett medel på 68 000:- SEK den reala tillgången jordbruksfastigheter. Först på tredje plats bland tillgångarna exklusive bostäder hittar man aktier med ett medel på 57 000:-.
Den som hellre vill se det hela i procent kan titta nedan.
Tittar vi på samma data fast med bostäder så ser det ut som följer.
Allt detta är förstås just medel, och är kanske en rätt ointressant statistisk beräkning utan gäller mer svenska folkets tillgångar som helhet. Trots allt äger inte alla svenskar andel i en skogs- eller jordbruksfastighet eller ett hyreshus.
Vill man istället titta på hur tillgångarna är koncentrerade till individer så kan de se ut enligt nedan.
Nu tittar vi på medlet för de individer som faktiskt äger tillgångskategorin.
Nu blir det intressant.
Medlet för aktier är nu 284 000:- SEK och inte 57 000:-. Man kan säga att ju mer pengar man har desto sannolikare är det att man äger aktier.
Men det är inte bland aktieägare man hittar de med riktigt mycket pengar. Hoppar vi därnäst över bostäder så ser vi att om man har ännu mer pengar investerat än i aktier, så ligger det i jordbruksfastigheter, skog och mark. Men med riktigt mycket pengar så dyker det upp hyreshus.
Man skall kanske se det som att benägenheten att investera i skog, jordbruk och hyreshus ökar i takt med att tillgängliga tillgångar eller tillgängliga krediter stiger. Aktier är småsummor, generellt, i sammanhanget. Den som äger en jordbruksfastighet har i snitt enbart där en tillgång som är mer än 5x så stor som den normale aktieägaren.
Samtidigt så är just direkt privat ägande av skog- och hyreshus skattemässigt gynnsamt. Man kan misstänka ett mörkertal där det också finns en benägenhet att placera sitt aktiesparande i ett privat aktiebolag ju mer pengar man har, som enligt SCB:s sätt att värdera sätts till noll kronor.
Vi ser också att svenska folket har ganska lite pengar i fonder i medel. Har man större summor är de inte fonder som gäller, antagligen till bankernas och fondbolagens stora irritation.
Vad som är vanligast att investera i ser vi nedan.
Listan toppas av bankkonto, följt av aktiefonder. Sedan har vi villor (småhus) och börsnoterade aktier. I andra ändan kan vi se att det inte är speciellt många svenskar som äger hyreshus, endast 37 544 individer medan lite drygt 400 000 svenskar äger skogs- eller jordbruksmark.
Undantaget bostaden så är det en minoritet som äger några reala tillgångar.
7 kommentarer
I Sverige är vi fattiga medborgare under en rik stat. I syd/östeuropa är det ofta tvärt om, rika medborgare (skuldfria), och fattig stat.
På vilket sätt är det en fördel att placera aktier via sitt aktiebolag?
/H
Det tål att diskuteras. Om man redan driver ett AB, så kan man ju återinvestera vinster i bolaget genom att köpa aktier, och på så sätt slippa dubbelbeskattning innan man investerar pengarna.
Jag kör redan AB och funderar på vilket som är bäst av att ta ut pengar och placera privat eller placera via bolag. I fall 1 placerar jag privat så blir det arb.giv.avg, inkomstskatt, kapitalskatt. I fall två blir det kapitalskatt, arb.giv.avg, inkomstskatt. Räknar jag på detta ser jag ingen skillnad förutom om lönen jag måste ta ut efter ev vinst har tickat över en skattegräns, då blir det dyrare att handla via bolag. Jag missar säkert något. Finns det någon som är insatt på området och kan reda ut detta lite grann?
/H
Du betalar bolagskatt på vinsten innan du kan investera pengarna. Sen betalar man kapitalskatt, arb.giv.avg och inkomstskatt när man sen ska ta ut pengarna.
Nej, fördel att investera privat.
Jag skulle inte säga fattiga medborgare under en rik stat, utan välavlönade medborgare (sammanpressad lönebild) som konsumerar upp alla sina pengar. Just för att sparande varit missgynnat (utom för de allra rikaste, det är därför den rikaste procenten äger 40 % av allt kapital, lika snedfördelat som i USA, trots de jämlika lönerna här hemma) och det egentligen inte behövts stora mängder privat sparande eftersom vi haft en stor välfärdsstat. Den har också gjort det svårt att spara mycket, eftersom inkomstskatterna är så höga.
Väldigt intressant, tack så mycket!
Mvh, Sebastian.