Bloggaren Efter Oljan har skrivit en bra analys av läget för Mexico.
Själv skrev jag följande på VCW för ca två år sedan:
“Nu skall jag studera Mexico. Frågan är vad som händer om något år när man vid nuvarande konsumtion inte längre är en oljeexportör? Mexico är idag största exportören till USA, och drabbas nu av extremt hastig “peak oil”, med upp till 40% minskad oljeproduktion om året enligt *officiella* uppgifter. Mexico är ett väldigt fattigt land, och man kommer nog vara tvungen att fortsätta exportera då landet behöver inkomsterna. Därmed kommer befolkningen fråntas mycket av sin nuvarande oljekonsumtion. Man har redan tagit till upplopp på gatorna när det blev brist på tortillas eftersom USA behövde majsen till etanol.
År 2000 var 7.5% av Mexicos export olja. Sedan dess har oljepriset femfaldigats, vilket allt annat lika skulle innebära att oljan står för ca 40% av Mexicos export. En export som kan ryckas bort på bara något år.
Mexicos demokrati är ung och bräcklig. Landet är mycket fattigt. Effekterna av deras alldeles egen peak oil kan slå hårt. Utfallet kan bli en kombination av statskupp från höger, revolution från vänster, fragmentering av landet och inbördeskrig (finns definitivt iaf regioner som skulle ta tillfället i akt, ex Subommandante Marcos zapatister), svält, en kraftigt ökad massflykt mot USA, som blir tvungen att göra något drastiskt.
Höjer iaf ett varningens finger för Mexico, gäller framför allt de som har råvaruinvesteringar i landet inom bla basmetaller, silver och guld. Oljan är som bekant redan nationaliserad. Många råvaruinvesterare gör bedömningen att Mexico är att anse som politiskt tryggt, men jag tror man får gå längre norrut för att få den tryggheten framöver. När två av de största partierna har “revolutionär” eller “revolution” i sitt namn så kanske man skall fundera lite på vad som kommer hända när landet kollapsar framöver.”
Ovanstående förutsätter en del förkunskaper. En stor del av Mexikos statsbudget har finansierats via den statliga kontrollen av oljan via bolaget Pemex, vars främsta oljeutvinning är från världens näst största oljefält Cantrell. Problemet är nu att oljeproduktionen de senaste åren rasar i extremt snabb takt. Sedan 2005 har produktionen fallit från 2.2 miljoner fat per dag till 0.8 miljoner nu i januari påtalar Efter Oljan.
Mexico är sannolikt inom något år inte längre en nettoexportör av olja, och måste inte bara ersätta exporten med import, utan även ersätta de inkomster som oljan gett till den statliga budgeten. I intervallet 2015-2020 riskerar landet inte längre producera olja alls. När produktionen väl faller i offshorefyndigheter, så går det fort.
I en rapport från amerikanska militären 2008 (sidan 36) diskuteras Mexico tillsammans med Pakistan, som två länder som riskerar att falla samman de närmsta åren. Mexico och Pakistan nämns alltså som möjliga situationer likanande ex-Jugoslavien. Och i fallet Mexico baserar detta sig enbart på de drogkrig som sker i landet. Situationen med kollapsad tillgång på olja finns inte med som riskfaktor.
Mexico är till en början inte direkt ett stabilt land, så det här riskerar att inte sluta så väl.
Landet kan bli ett första offer för peak oil, och kanske ett betydligt mer dramatiskt exempel än vad som kommer visa sig vara normalt. Som granne till USA kommer Obama-regimen vara tvungen att agera, sannolikt inom innevarande mandatperiod.
When in doubt, stay out.
3 kommentarer
Intressant/skrämmande inlägg, ska bli “spännande” att följa fortsättningen på det här.
Å andra sidan är väl inte amerikanska militären de skarpaste knivarna i lådan. Många trodde att Irak hade WMD, och Hamas’ valseger kom som en blixt från ovan.
Nja fredrik, de skrek också att saddamn inte hade några vapen.. men bush o rumsfelt o cheney vill ha krig så därför lyssnade de inte.. 😛
Det är verkligen en hisklig utveckling Mexiko kommer möta.
Men när vi frågar oss om de är det första landet att kollapsa efter oljekrönet vill jag påpeka att Förenade arabemiraten och Dubai kan ha ett känsligare läge. Läs gärna en närmare inblick