Svenska räntefonder är inte säkra likvider

I spåren av finanskrisen och börsnedgången kanske en del har gått ur aktiemarknaden och satt pengarna i en svensk räntefond för bästa ränta, t ex en kort penningmarknadsfond.

Men här finns en skatteteknisk fälla som gör att man tillfälligt kan bli av med några procent av innehavet tills det är dags för skatteåterbäring.

De svenska räntefonderna, t ex Swedbank/Roburs Penningmarknadsfond eller Realräntefond delar ut vinsten en gång om året, skatt på 30% dras, och pengarna återinvesteras. Men skatten dras utifrån den vinst som finns i fonden sedan årsskiftet. Inte vad din vinst är.

Så satte du 500 000 i Roburs penningmarknadsfond efter att ha gått ur börsen i början av oktober, så hade de utdelning och återinvestering den 14:e november. Det betyder att man skall skatta på en vinst på ca 5%, en vinst man inte hade eftersom man köpte i oktober. Så 5% av dessa 500 000 delas ut, 1.5 procentenheter dras i skatt, och resterande 3.5 procentenheter återinvesteras. Fondsaldot blir alltså ca 492 500:- SEK, och inte 500 000:-.

Säljer man nu fonden med förlust, så får man förstås en kapitalförlust, som i deklarationen kvittas mot den vinst man påstås ha gjort, och de förlorade 7500:- SEK återbetalas när skatteåterbäringen kommer. Som egen företagare blir det december 2009.

Swedbank upplyser snällt om man frågar att man bör sälja sin svenska räntefond dagen innan utdelningen, och köpa tillbaka den efter utdelning för att få korrekt beskattning och korrekt saldo i fonden.

Egentligen har man alltså inte förlorat några pengar, man har bara blivit av med dem de närmsta 12 månaderna som innehavare av enskild firma, eller de närmsta 6-7 månaderna för övriga privatpersoner.

Så trodde man att man gått likvid, och missade att sälja fonden inför utdelningen, så försvann lite av de där likviderna i upp till ett år.

Visste ni om detta? Det står nog i det finstilta på avtalet för fondkontot hos Swedbank. Om du har förstoringsglas och kan läsa advokatspråk.

Dessa skatteregler gäller inte för Luxemburgbaserade fondalternativ, som t ex Swedbank/Roburs Likviditetsfond.

Nej, återigen skall man gå likvid så är det bankkonto som gäller, eller Riksgälden. Inte några räntefonder. Det finns ju fler anledningar till detta som jag redovisat tidigare, nämligen att större delen av pengarna sätts i företags- och bolånepapper, och inte i trygga statspapper.

Just Roburs Penningmarknadsfond förvaltade vid halvårsskiftet ca 14 miljarder SEK. Med en årlig förvaltningsavgift på 0.5% så kostar alltså förvaltningen av fonden 70 miljoner SEK. Förvaltare, i singularis, heter Rickard Kull. Han förvaltar bla också Svenska Likviditetsfonden, Penningmarknadsfond MEGA och Svenska Lividitetsfonden Plus.

Säg att av Penningmarknadsfondens 70 miljoner SEK i förvaltningskostnad, så är hälften Rickards lön (grattis Rickard), så finns det fortfarande kvar 35 miljoner SEK. Det räcker till att ha 30 heltidsanställda förvaltarassistenter med en årslön runt 500 000 SEK var, plus därtill hörande kostnader, totalt 1 MSEK per anställd, och likväl ge 5 MSEK i vinst för banken. 30 anställda, det är nästan en heltidsanställd för varje räntepapper som fonden har köpt. De kan ha en person som heltid bevakar varje enskilt räntepapper i fonden året runt.

Där har ni ännu ett skäl att inte köpa fondandelar. Förvaltningsavgiften står inte i proportion till kostnaderna för förvaltningen, utan är i princip ren vinst för banken, som inte tar någon risk i sammanhanget.

Nu skall säkert någon ta upp att IT-systemen för förvaltningen kostar pengar. Jovisst, det går som sagt att köpa fondbolag-in-a-box för en billig penning, som dessutom kan användas för Roburs samtliga fonder.