Här är någon som förstått. Eller läst mig.

Visst, mishainv, men det inhemska konsumtionen räddar inte svensk ekonomi, vi lever på export inte på 0.25% lägre boräntor med motsvarande ökad konsumtion av produkter tillverkade i Kina eller Indien.

Allting ar inte svart eller vitt ,cornucopia.
Fingertoppkänsla och balans är nyckelord i kriser. Din kommentar tycker jag var lite naiv!

Jag uttryckte, citat. “Avgörande för hur besvärlig denna recession blir är gemene mans förmåga att betala för den vardagliga konsumtionen.”

Anders Borgs syfte med att sätta press på bankernas bolåneräntor är inte att vi skall konsumera oss själva ur krisen. Det är så pass allvarligt i det makroekonomiska läget, med varsel och arbetslöshet som ökar alldeles för fort. Hushållens betalningsförmåga är mkt ansträngd – man har inte råd att betala sina räkningar för det dagliga uppehället. Siffror talar om för oss att vi t.o.m köper billigare och sämre mat sedan några månader tillbaka.

Vi riskerar att likt andra länder gå in i en negativ spiral med tvångsförsäljningar av egendom som ytterligare ökar pressen på bankernas soliditet och således även statens finanser genom ökad belastning på försäkringssystemen.

Vad vi räds är en deflationsekonomi där reala värden minskar i sådan omfattning att det verkligen raserar den välfärd som vi idag tar för givet. Vi får helt enkelt inte ihop balansräkningen.

Ibland får jag uppfattningen att du på något sätt vill nå detta scenario, och det är i så fall beklagligt.

Marknadspsykologin är just nu extrem och varje ord som yttras av politiker är viktiga för att inte ytterligare påverka den negativa bilden.

Lite populism är just det som människor behöver just nu för att orka med vardagen då många förlorat kanske mer än halva sitt sparande. Att orka se gramtiden med tillförsikt, att söka nya jobb etc.

Mvh Mishainv

Studerar man tidigare recessioner och deflationsperioder som har sitt urprung i liknande överkapacitet i produktion/ likviditet, så ser man tydligt att det tvärtom mot vad du skriver går att mildra en deflationsperiod, både i tid och styrka, genom stimulerande finanspolitiska åtgärder, riktat såväl mot företag som privat.

Systemet straffar redan sig självt tillräckligt och behöver nu balanseras upp. När vi väl har gjort det (kan ta längre tid än vi tror) så är det dags att lära läxan, d.v.s strikt undvika överkapacitet i produktion och tillgång på “billiga pengar”.
Det kapitalistiska systemet behöver reformeras med nytt regelverk.

Att låta bankerna kompensera för sina dåliga investeringar leder bara till än mer belastning för staten och skattebetalarna i dess förlängning – när låntagarna inte längre kan eller bryr sig om att betala.

Blir det riktigt illa så slutar gemene man också att ta ansvar för sina handlingar, likt bankerna.

Varför jobba, när staten tar allt eller som nu – varför jobba när bankerna tar allt. När den enskilda människan tappar förtroendet för värdegrunden då exploderar hela situationen rakt upp i ansiktet på oss alla och ingen går säker.

Just nu handlar det om att köpa oss tid och det gör vi bäst genom att inte låta systemet krascha.
En systemkrasch kommer mynna ut i anarki, tro mig.

När försäkringskassan inte betalar ut pengar eller a-kassan krånglar, banken tar ditt hus kommer man inte stå overksam.

Det finns redan idag socialkontor i landet som har bevakning av Securitas.
I södertälje har socialtjänstemännen väktare som följer dem mellan hemmet och arbetet.

Mvh Mishainv

Anonym, räntorna har varit för låga under högkonjunkturen. Det har jag kritiserat sedan lång tid.
Vad bankerna nu gör är att buffra kapital för nya kapitaltäckningskrav som det diskuteras om just nu.
I Usa har räntan sänkts med 4 % sedan konjunkturvändningen men boräntorna har gått åt motsatt riktning, de har stigit. En bank och finansmarknad som den är uppbygd idag fungerar monopolistiskt. Banker som är för stora för att gå omkull, större än staten, se Island, är en katastrof för medborgarna. Kunkurrensen i denna oligopol liknande verksamhet är näst intill obefintlig. En form av kartellstyrd verksamhet som fullständigt dikterar villkoren för medborgarna. Kom ihåg att det är de folkvalda som är satta att kontrollera verksamheten som misslyckats inte gemene man. Den enskilda människan som behöver ett större boende för familjen har inte mkt annat val än att betala vad marknaden bestämmer, och ska inte lastas för bostadsspekulation.
Det är bankerna som med en orimligt låg förtjänst och risk lånat ut pengar under goda tider.

Man har medvetet invaggat blåögda och naiva människor i säkerhet för att girigt komma åt bonussystemens progressiva utdelningar.

När det sedan smäller vill man inte vara med och dela ansvaret.

Gå in och lagstifta kortsiktigt (3år)- bankerna äger i hypotekslån rätt att ta ut max 1% över gällande diskonto, därefter en höjning med max 0,25% / år.
Tids nog infinner sig en balans och vi undviker att familjer får lämna sina boenden när lavinen rullar.

I Sverige har vi inte haft vad man kallar bostadsspekulation, likt köpa för att hyra ut. Detta fenomen finns på andra håll, Storbrittanien, Spanien etc.

Det är inte skattebetalarna och de “vanliga” medborgarna som skall betala. Den som tagit ngn i båten får ro honom i land och kaptenen ska vara den siste som lämnar skeppet innan det går under.

Mishainv:
Klockrent analyserat i mina ögon 🙂

/K